Loading AI tools
Axel Napoleon Norling, född 17 november 1903 i Östra Tollstads socken, Östergötlands län, död 9 mars 1987 i Kvillinge socken, Östergötlands län, var en svensk tonsättare och spelman.
| Axel Norling | |
| Levnad | |
|---|---|
| Född | 17 november 1903 Östra Tollstads socken, Östergötlands län  |
| Död | 9 mars 1987 (83 år) Kvillinge socken, Östergötlands län |
| Tonsättare | |
| Instrument | Fiol |
| Familj | |
| Maka | Rut Dagmar Viola Franzén |
| Föräldrar | Bror Albert Norling Linda Emilia Johansson |
Axel Norling föddes 17 november 1903 på Griskulla i Östra Tollstads socken. Han var son till torparen Bror Albert Norling och Linda Emilia Johansson.[1][2][3] Norling flyttade 1924 till Linköping och blev volontär vid 11:e kompaniet, Livgrenadjärregementet (det yngre).[4] Norling flyttade åter hem 1927.[3] 1930 började han att arbeta som bageriarbetare och flyttade till Sandbacka i Ekeby socken.[5] 1934 flyttade han till Getå i Krokeks socken och arbetade där med samma yrke. Norling gifte sig där 21 november 1937 med Rut Dagmar Viola Franzén.[6] Han blev 1950 på Zornmärkesuppspelningen i Leksand utnämnd till riksspelman.[7] Han avled 9 mars 1987 på Östergården i Kvillinge socken.[8]
Norling lärde sig vid 19 års ålder att spel fiol av morfadern och spelmannen Johan Peter Jonsson (1846–1929). Han lärde sig noter av kantor Gunnar Engberg i Östra Tollstads församling, som även spelade fiol. Norling komponerade polskor i Hälsingestil.[9]
Norling berättade om en skicklig spelman som kallades Mjölnaren i Braxstadkvarnen i Östra Tollstads socken.[9]
Låtarna upptecknades 1930 av spelmannen Olof Andersson.[9]
- Polska i G-dur. Han lärde sig låten av sin morfar Johan Peter Jonsson. En gammal gumma som kallade Stranna brukade sjunga polskan. Hon bodde på vägen mellan Linköping och Söderköping.[9]
- Polska i D-dur, komponerad 1928. Polskan är skriven för A-bas.[9]
- Gånglåt i Bb-dur, komponerad 1930.[9]
- Gånglåt i D-dur, efter morfar Johan Peter Jonsson.
Wikiwand in your browser!
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
