1800-talet

	1800-talet
	År:
	1800 \| 1801 \| 1802 \| 1803 \| 1804; 1805 \| 1806 \| 1807 \| 1808 \| 1809
	1810 \| 1811 \| 1812 \| 1813 \| 1814; 1815 \| 1816 \| 1817 \| 1818 \| 1819
	1820 \| 1821 \| 1822 \| 1823 \| 1824; 1825 \| 1826 \| 1827 \| 1828 \| 1829
	1830 \| 1831 \| 1832 \| 1833 \| 1834; 1835 \| 1836 \| 1837 \| 1838 \| 1839
	1840 \| 1841 \| 1842 \| 1843 \| 1844; 1845 \| 1846 \| 1847 \| 1848 \| 1849
	1850 \| 1851 \| 1852 \| 1853 \| 1854; 1855 \| 1856 \| 1857 \| 1858 \| 1859
	1860 \| 1861 \| 1862 \| 1863 \| 1864; 1865 \| 1866 \| 1867 \| 1868 \| 1869
	1870 \| 1871 \| 1872 \| 1873 \| 1874; 1875 \| 1876 \| 1877 \| 1878 \| 1879
	1880 \| 1881 \| 1882 \| 1883 \| 1884; 1885 \| 1886 \| 1887 \| 1888 \| 1889
	1890 \| 1891 \| 1892 \| 1893 \| 1894; 1895 \| 1896 \| 1897 \| 1898 \| 1899
	Årtionde:
	1800-talet \| 1810-talet; 1820-talet \| 1830-talet; 1840-talet \| 1850-talet; 1860-talet \| 1870-talet; 1880-talet \| 1890-talet
	Århundrade:
	1700-talet; 1800-talet; 1900-talet
	Årtusende:
	1000-talet;
	Födda och avlidna
	Födda \| Avlidna

1800-talet är perioden från 1 januari 1800 till 31 december 1899. Viktig utveckling var industrialismens införande i västvärlden, liberala politiska reformer och slaveriets avskaffande. Ibland talar man numera om det långa 1800-talet.

Den här artikeln handlar om hundraårsperioden 1800–1899. För decenniet 1800–1809, se 1800-talet (decennium). För Eric Hobsbawms term, se Det långa 1800-talet.

Snabbfakta

Stäng

1801 – Genom Unionsakterna (eng. Acts of Union) ingår Storbritannien och Irland en realunion och bildar Förenade kungariket Storbritannien och Irland (eng. United Kingdom of Great Britain and Ireland).
1803–1815 – Napoleonkrigen rasar i Europa.
1809 – Sverige förlorar Finland till Ryssland.
1814–1815 – Wienkongressen har som mål att stabilisera Europa efter Napoleonkrigen. Dominerande stater under kongressen är Storbritannien, Ryssland, Österrike, Preussen och från 1815 även Frankrike.
1815 – Den franske kejsaren Napoleon I besegras i slaget vid Waterloo.
1816 – Året utan sommar.
1818 – Marskalk Jean Baptiste Bernadotte efterträder Karl XIII som svensk kung.
1820 – Tusentals före detta slavar flyttar från Amerika till USA:s koloni Liberia på Afrikas västkust, men Liberia blir självständigt först 1847.
1821 – Mexiko blir självständigt från Spanien.
1822 – Brasilien blir självständigt från Portugal.
1833 – "The Slavery Abolition Act" förbjuder slavhandel i det Brittiska imperiet.
1837 – Viktoria blir drottning av Storbritannien och Irland. Hennes sextiotreåriga regeringstid (1837-1901) kommer att kallas den Viktorianska eran.
1839–1842 – Första opiumkriget utkämpas mellan Storbritannien, Frankrike och Kina. Som ett resultat av detta blir Hongkong en brittisk koloni och förblir så fram till 1997.
1846 – Adolphe Sax tar patent på saxofonen.
1846–1848 – Den stora svälten på Irland leder till massiv emigration från detta land till Amerika.
1847 - Reglementerad prostitution införs i Sverige. Det förekommer även i fler andra europeiska länder.
1848 – Vågor av revolutioner sveper över Europa efter februarirevolutionen i Frankrike och går till historien under namnet marsoroligheterna. I Stockholm utbryter kravaller 18–19 mars.
1848 – Guldfyndigheter i Kalifornien leder till att den stora guldrushen bryter ut.
1848 – Chartism. Det stora chartistmötet på Kennington Common 1848.
1850–1863 – Det kinesiska Taipingupproret utkämpas.
1853–1856 – Krimkriget utkämpas mellan å ena sidan Ryssland och å andra sidan en allians bestående av Storbritannien, Frankrike och Osmanska riket.
1856–1860 – Andra opiumkriget utkämpas mellan Storbritannien, Frankrike och Kina.
1861 – Livegenskapen avskaffas i Ryssland.
1861 – Giuseppe Garibaldi är en av de ledande krafterna i enandet av staterna på Apenninska halvön och detta år utropas kungariket Italien.
1861–1865 – Amerikanska inbördeskriget utkämpas mellan nord- och sydstaterna.
1865 – Slaveriet avskaffas i USA.
1866 – Suezkanalen, som förbinder Medelhavet med Röda havet, öppnas.
1866–1869 – Meijirestaurationen i Japan innebär slutet för shogunatet och återinförandet av kejsardömet samt leder till att landet industrialiseras.
1870–1871 – Fransk-tyska kriget utkämpas och leder till att Bismarck kan utropa det tyska kejsardömet.
1871 – Under Otto von Bismarcks ledning enas de tyska staterna och bildar Kejsardömet Tyskland.
1871 – Under den så kallade Pariskommunen styr socialister Paris och gatustrider utkämpas mellan "kommunarderna" och franska regeringstrupper.
1872 – En stor oljerush inleds i Baku i Azerbajdzjan och varar till 1917. Svensken Ludvig Nobel startar ett oljeraffinaderi i Baku 1876.
1880–1881 – Första boerkriget utkämpas mellan boer och britter i Sydafrika.
1881–1884 – Våldsamma pogromer genomförs mot judar i västra Ryssland, vilket bland annat leder till stor utvandring av ryska judar till USA.
1884 – Internationella meridiankonferensen (eng. International Meridian Conference) i Washington D.C. anordnas för att fastställa jordens nollmeridian. Slutligen väljer man Greenwichmeridianen.
1884–1885 – De västerländska staterna delar upp Afrika mellan sig under Berlinkonferensen.
1880–1900 – Omkring tio miljoner européer emigrerar till USA under seklets sista decennier.
1892 - Lizzie Borden dubbelmord på sin far och styvmor

Filosofi och nya teorier

1843 – Søren Kierkegaards existentialistiska bok Antingen – eller utkommer. Den följs av boken Begreppet Ångest året därpå.
1848 – Karl Marx och Friedrich Engels ger ut Kommunistiska manifestet, som blir grunden för de framväxande socialistiska och kommunistiska rörelsernas politiska program.
1859 – Charles Darwins revolutionerande teorier om evolutionen, Om arternas uppkomst, publiceras. Boken innebär ett ifrågasättande av de förhärskande idéerna om naturens ordning och människans plats i den som baseras på Bibelns berättelser.
1883–1885 – Friedrich Nietzsche ger ut sin bok Så talade Zarathustra och utropar i den "Gud är död".

Teknik, transport & vetenskap

Under seklet blir det allt smidigare att resa, och alltfler börjar resa långa sträckor. På land byggs järnvägar, och vägar beläggas med makadam. På båtar sätts ångmaskiner som ersätter seglen. Dessa förbättringar innebär att restiden förkortas. Ångmaskinerna och de förbättrade transportmöjligheterna är två av de faktorer som möjliggör den industriella revolutionen. Vid seklets slut kommer "Ottomotorer" som drivs på gas eller bensin.
1832 – Göta kanal, som har byggts genom södra Sverige under Baltzar von Platens ledning, invigs tre år efter von Platens död.
1839 – Daguerrotypin, föregångaren till fotografiet, presenteras i Paris av sin uppfinnare Louis Daguerre.
1855 – Bessemermetoden, som möjliggör massproduktion av stål, patenteras av den engelske ingenjören Henry Bessemer.
Vid mitten av seklet utvecklas metoder för att raffinera olja. Världens första oljeraffinaderi startar i Ploiești i Rumänien 1857.
1862 – John Ericsson konstruerar för nordstaterna under amerikanska inbördeskriget det bepansrade örlogsfartyget USS Monitor, som har rörlig kanon.
1866 – Den första fungerande telegrafkabeln läggs över Atlanten.
1867 – Alfred Nobel tar patent på dynamiten.
1867 – Nicolaus Otto inleder tillverkningen av den så kallade ottomotorn, som fortfarande är den dominerande motorn i världen, bland annat i bilar.
Innocenzo Manzetti, Antonio Meucci, Elisha Gray, Alexander Graham Bell och Thomas Edison utvecklar var på sitt håll vad som kommer att bli telefonen. Bell registrerar patent på telefonen 1876.
1879 – Thomas Edison visar upp sin första funktionella glödlampa i december.
1895 – Bröderna Lumière visar sin film Arbetarna lämnar Lumières fabrik i Lyon på världens första biograf i La Ciotat i sydöstra Frankrike.

Litteratur, konst och musik

Under 1800-talet övergår nyklassicismen och romantiken i det som kallas realismen (1830–1860). I slutet av seklet fördjupas realismen dels till naturalism, dels till den mer poetiska impressionismen. Delvis som om en reaktion mot den ibland dogmatiska naturalismen och den verklighetsförankrade impressionismen uppstår symbolismen. Romantik och impressionism präglar även seklets musik. Alla konstarter påverkas dessutom av tidens nationalromantiska strömningar.

Konstnärer

Kompositörer

Författare

Johann Wolfgang von Goethe
François-René de Chateaubriand (1768-1848)
Samuel Taylor Coleridge (1772-1834)
Jane Austen (1775-1817)
Stendhal (Marie-Henri Beyle, 1783-1842)
Lord Byron (1788-1824)
Mary Shelley
Carl Jonas Love Almqvist (1793-1866)
Alexandre Dumas d.ä. (1802–1870)
George Sand (Amandine-Aurore-Lucile Dupin, 1804-1876))
Charles Dickens (1812-1870)
Georg Büchner (1813-1837)
Charlotte Brontë (1816-1855)
Emily Brontë (1818-1848)
Walt Whitman (1819-1892)
Fjodor Dostojevskij (1821-1881)
Alexandre Dumas d.y. (1824–1895)
Emily Dickinson (1830-1886)
Kate Chopin (1851-1904)
Arthur Conan Doyle (1859-1930)
Joseph Conrad (1857-1924)
Ralph Waldo Emerson
Friedrich Engels
Gustave Flaubert
Margaret Fuller
Friedrich Hölderlin
Heinrich Heine
Nikolaj Gogol
Gustavo Adolfo Bécquer
Nathaniel Hawthorne
Henrik Ibsen
Jules Laforgue
Giacomo Leopardi
Jack London
Alessandro Manzoni
Henry James
Stéphane Mallarmé
Herman Melville
Karl Marx
Edgar Allan Poe (1809-1849)
Aleksandr Pusjkin
Arthur Rimbaud
Robert Louis Stevenson
William Thackeray
Harriet Beecher Stowe (1811-1896)
Paul Verlaine
Jules Verne
Oscar Wilde
William Wordsworth
Alfred Lord Tennyson
Émile Zola (1840-1902)
Selma Lagerlöf
Anne Charlotte Leffler
Emilie Flygare-Carlén
Mark Twain
August Strindberg (1849-1912)
Lucy Maud Montgomery (1874-1942)

1809 – Abraham Lincoln, amerikansk president 1861-1865
1815 – Otto von Bismarck, tysk rikskansler
1819 – Viktoria, drottning av Storbritannien 1837-1901
1833 – Alfred Nobel, svensk ingenjör och uppfinnare
1847 – Thomas Edison, amerikansk uppfinnare och entreprenör
1849 – August Palm, svensk socialistisk agitator
1857 – Clara Zetkin, tysk socialist och kvinnorättskämpe
1860 - Hjalmar Branting, svensk socialdemokratisk politiker, statsminister 1920, 1921–1923, 1924–1925
1863 – Henry Ford, amerikansk bilfabrikör
1865 – Rudyard Kipling, brittisk författare
1867 – Marie Curie, fransk-polsk kemist, nobelpristagare
1869 – Mahatma Gandhi, indisk politiker och andlig ledare.
1870 – Vladimir Lenin. rysk revolutionär
1874 – Winston Churchill, brittisk politiker, nobelpristagare, brittisk premiärminister 1940–1945, 1951–1955
1878 – Josef Stalin, rysk politiker, sovjetisk diktator 1924–1953
1879 – Albert Einstein, tysk fysiker, nobelpristagare
1883 – Benito Mussolini, italiensk politiker, diktator 1922–1943
1889 – Adolf Hitler, tysk-österrikisk politiker, tysk diktator 1933–1945
1889 - Charlie Chaplin, brittisk-amerikansk skådespelare, regissör

1814 – Joséphine de Beauharnais, fransk kejsarinna, gift med Napoleon I
1817 – Jane Austen, författare
1821 – Napoleon Bonaparte, kejsare av Frankrike
1824 – Lord Byron, författare
1837 – Aleksandr Pusjkin, författare
1844 – Karl XIV Johan, fransk marskalk, kung av Sverige med namnet Karl XIV Johan
1865 – Abraham Lincoln, amerikansk president (mördad)
1866 – Carl Jonas Love Almqvist, författare
1896 – Alfred Nobel, svensk ingenjör och uppfinnare
1898 – Otto von Bismarck, tysk rikskansler

Portalen för historisk statistik
Wikimedia Commons har media som rör 1800-talet.
Bilder & media

Filosofi och nya teorier

Teknik, transport & vetenskap

Litteratur, konst och musik

Konstnärer

Kompositörer

Författare

Wikiwand in your browser!

1800-talet

Filosofi och nya teorier

Teknik, transport & vetenskap

Litteratur, konst och musik

Konstnärer

Kompositörer

Författare

Wikiwand in your browser!

Händelser

Födda

Avlidna

Externa länkar