Adler (bilmärke)
Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Adler (tyska för "örn") var ett tyskt företag som tillverkade bilar mellan 1900[4] och 1940. Fabriken producerade förutom bilar även cyklar, motorcyklar. Före första världskriget var Adlerbilarna populära i biltävlingar, och de kördes av bland andra Alfred Theves och Erwin Kleyer. Under 1920- och 1930-talen infördes helt nya motorer och framhjulsdrift, och en Adler-bil vann bland annat Le Mans-loppet, i 2-litersklassen.
Adler | |
Säte | Frankfurt am Main[1] |
---|---|
Historik | |
Grundat | 1880[2] och 1895 |
Grundare | Heinrich Kleyer[3] |
Efterträdare | Triumph-Adler |
Upplöst | 1992[2] |
Efter andra världskriget övergick företaget till motorcykeltillverkning och kontorsmaskinstillverkning. Tillverkningen av motorcyklar upphörde 1957.
Adler grundades 1880 av Heinrich Kleyer och började med cykeltillverkning på Gutleutstrasse i Frankfurt am Main. 1889 flyttade verksamheten till en fabrik i Gallusviertel i Frankfurt. Här började man producera motorfordon med motorer från De Dion. Företaget växte ständigt och omvandlades till ett aktiebolag. År 1898 började man produktionen av skrivmaskiner och 1901 följde motorcykeltillverkning. Åren 1910-1912 byggdes den klassiska Adlerfabriken med sina torn.
År 1914 kom 20 procent av personbilarna från Adlerverken och 1922 hade man 10 000 anställda fördelade på tio olika orter. Efter det sjönk antalet anställda till 3 000 men blev senare 7 000. Under 1930-talet var man den tredje största tyska tillverkaren efter Opel och Auto Union. År 1936 gick Daimler-Benz om. Företaget fick en stor framgång i modellen Standard 6. Företaget anlitade Walter Gropius som formgivare med det blev ingen framgång. Under 1930-talet kom nya modeller i Adler Trumpf och Adler Trumpf Junior. Adler Trumpf hade utvecklats av Hans Gustav Röhr vid Adlerverken. År 1935 anställades Karl Jenschke från Steyr Daimler Puch som ny chefskonstruktör och han utvecklades en Adler på 2,5 liter, den så kallade Autobahnwagen med sin moderna strömlinjeform.
I mars 1944 förstördes Adlerverken av bombplan. Fabriken hade som rustningsindustri tvångsarbetare. 1 600 människor från koncentrationslägret Natzweiler-Struthof arbetade vid Adler.
I samband med krigsslutet beslagtog den amerikanska militären fabriken och tillverkningen låg helt nere. Förhoppningarna om att återuppta bilproduktionen försvann när Ernst Hagemeier tog över ledningen efter sin internering 1948. Han valde att inte satsa på bilar och man ändrade produktionen till att omfatta cyklar, verktyg, motorcyklar och kontorsmaskiner. Under 1950-talet byggde man flera populära motorcyklar. Man slogs senare samman med Triumph och bildade Triumph-Adler AG. 1957 tog Grundig över produktionen och lade ner motorcykeltillverkningen.
År 1961 såldes Triumph-Adler till amerikanska Litton. År 1979 följde Volkswagen och 1987 Olivetti som ägare. Adler förlorade marknadsandelar i samband med datoriseringen av kontoren och 1992 lades produktionen ner i Frankfurt. Resterna av företaget levde vidare fram till 1998 då det sista av vad som var kvar lades ner. Den gamla fabriksbyggnaden i Frankfurt sanerades och byggdes om och är idag plats för företag inom tjänste- och förvaltningssektorn.
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.