Sjerbett
From Wikipedia, the free encyclopedia
Sjerbett er ein søt drikk laga av ulike plantemateriale som er utbreidd i Vest-, Sør- og Søraust-Asia. Utgangspunktet er ein konsentrert sirup laga av blomar, fruktar, grønsaker eller andre plantedelar.[1] Han blir vanlegvis servert kald. Vanlege ingrediensar er basilikumfrø, rosevatn, kronblad frå roser, sandeltre, bael, hibiskus, sitron, appelsin, ananas, mango, falsa (Grewia asiatica) og chiafrø.
Sjerbett er utbreidd i den arabiske verda og blant afghanarar, bosniarar, indonesiarar, iranarar, tyrkarar og sørasiatar. Han blir ofte drukken av muslimar når dei endar dagsfasten under ramadan.[2] Ordet «sjerbett» kjem frå engelsk sherbet eller tysk Scherbett, og er avleidd frå tyrkisk şerbet 'søt, fersk fruktdrikk', opphavleg frå arabisk 'drikk, vin, sirup, sorbé'. Drikken er også kjend som sharbat, shorbot, serbat og liknande. Sirup og sorbé har liknande avleiingar.[3]