Sir John Frederick William Herschel, 1. baronett (7. mars 1792–11. mai 1871)[1]
var ein engelsk matematikar, astronom, kjemikar, oppfinnar og eksperimentell fotograf, som i somme år gjorde verdifullt botanisk arbeid.[1] Han var son av astronomen William Herschel og var sjølv far til tolv barn.[1]
Kjappe fakta Fødd, Død ...
John Herschel |
Fotografert av Julia Margaret Cameron i 1867 |
|
Fødd | John Frederick William Herschel 7. mars 1792(1792-03-07) Slough i England |
---|
Død | 11. mai 1871 (79 år) Collingwood, nær Hawkhurst i Kent i England |
---|
Nasjonalitet | britisk |
---|
Område | matematikk, astronomi, kjemi, fotografi |
---|
Yrke | astronom, fotograf, matematikar, kjemikar, fysikar, skribent |
---|
Institusjonar | Vitskapsakademiet i St. Petersburg |
---|
Alma mater | St John's College, Cambridge Eton College |
---|
Kjend for | Fotografi |
---|
Influerar | William Herschel (far) |
---|
Utmerkingar | Royal Astronomical Society sin gullmedalje Lalande-medaljen Copleymedaljen (1821) Royal Medal (1836, 1840) Riddar i Royal Guelphic Order |
---|
Ektefelle | Lady Margaret Brodie Stewart |
---|
Barn | John Herschel den yngre, Alexander Stewart Herschel, Caroline Emilia Mary Herschel, Isabella Herschel, Sir William Herschel, 2nd Baronet, Margaret Louisa Marshall, Maria Sophie Herschel, Amelia Herschel, Julia Mary Herschel, Matilda Rose Herschel, Francisca Herschel, Constance Anne Herschel |
---|
Medlem | Royal Society Deutsche Akademie der Naturforscher Leopoldina Kungliga Vetenskapsakademien Göttingens vitenskapsakademi Vitskapsakademiet i St. Petersburg Det franske vitskapsakademiet American Academy of Arts and Sciences Det ungarske vitskapsakademiet Royal Astronomical Society Det prøyssiske vitskapsakademiet American Philosophical Society Accademia Nazionale delle Scienze detta dei XL Koninklijke Nederlandse Akademie van Wetenschappen Accademia delle Scienze di Torino |
Lukk
Herschel var den første som brukte det juliansk dag-systemet i astronomi. Han namnsette sju saturnmånar og fire uranusmånar. Han bidrog mykje til fotografi-vitskapen, og undersøkte fargeblinde og den kjemikalske krafta til ultrafiolette stråler.
Herschel var leiar for Royal Astronomical Society i tre periodar: 1827–29, 1839–41 og 1847–49.[2][3]
Han blei vald til utanlandsk æresmedlem ved American Academy of Arts and Sciences i 1832[4] og som utanlandsk medlem av Det svenske vitskapsakademiet i 1836.