Dei tre kongedøma i Kina
From Wikipedia, the free encyclopedia
Dei tre kongedøma (tradisjonell kinesisk 三國, forenkla 三国, pinyin Sānguó) er ein periode i kinesisk historie som varte frå rundt 220 til 280.
Kinesisk historie | ||||||
Sanhuangwudi-perioden (mytologisk) | ||||||
Xià-dynastiet | ||||||
Shāng-dynastiet | ||||||
Vestlege Zhōu |
Zhōu | |||||
Vår- og haustannaltida | Austlege Zhōu | |||||
Dei stridande statane | ||||||
Qín-dynastiet | ||||||
Vestlege Hàn | Hàn | |||||
Xīn | ||||||
Austlege Hàn
|
||||||
16-
kongerika |
||||||
Táng-dynastiet |
||||||
Liáo
|
||||||
Sòng-
dynastiet |
||||||
Jīn
|
Vest Xià
|
Sørlege Sòng
|
||||
Republikken Kina (Táiwān) |
Keisarriket Kina var etter at Han-dynastiet fall delt i tre større rike: Wei i nord, Wu i sør, og Shu eller Shu Han i vest. Perioden enda med at Wei først erobra Shu og under Jin-dynastiet også overvann Wu i 280.
Både dei siste åra til Han-dynastiet og tida under dei tre kongedøma var blodig og dramatisk. Medan folketeljingar frå slutten av Han-dynastiet omfatta oppimot 50 millionar innbyggjarar i 9,7 millionar hushald, var tala frå Jin-dynastiet berre ein femtedel av dette – 2,5 millionar hushald med 16 millionar innbyggjarar. Medan tapet i hushald og folketal spegler borgarkrig og uro, viser det også til at svært mange truleg hadde forsvunne frå direkte keisarleg kontroll, og i staden høyrde til mektige familiar.[1]
Dei tre kongedøma har inspirert drama og litteratur i Kina, Japan, Korea og Vietnam. Soga om dei tre kongedøma av Luo Guanzhong og ei rekkje andre historiske romanar, legender, syngespel, filmar og fjernsynsdrama er knytt til perioden.