![cover image](https://wikiwandv2-19431.kxcdn.com/_next/image?url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/South_Africa_2011_Afrikaans_speakers_proportion_map.svg/langnn-640px-South_Africa_2011_Afrikaans_speakers_proportion_map.svg.png&w=640&q=50)
Afrikaans
From Wikipedia, the free encyclopedia
Afrikaans er eit språk som først og fremst blir tala av dei kvite boerane i Sør-Afrika. Dei er etterkommarar etter innvandrarar som kom frå Nederland via Java på 1600-talet. Språket afrikaans byggjer derfor i grunnen på nederlandsk, og blir mellom anna kjenneteikna av ein delvis forenkla grammatikk og ein del språklån frå malayisk, afrikanske språk (bantuspråk og khoisanspråk), portugisisk og andre språk.[1]
Afrikaans | ||
Klassifisering | Indoeuropeisk Germansk Vestgermansk Afrikaans | |
Bruk | ||
Tala i | ![]() ![]() | |
Afrikaanstalande i alt | 4 934 950 (2006)[1] | |
Skriftsystem | Det latinske alfabetet | |
Normert av | Die Taalkommissie | |
Språkkodar | ||
ISO 639-1 | af | |
ISO 639-2 | afr | |
ISO 639-3 | afr | |
Wikipedia på afrikaans |
I 1991 vart afrikaans tala av om lag 6 200 000 menneske i Sør-Afrika. Av desse var 100 000 tospråklege, med engelsk som andrespråk. Dessutan vart afrikaans då tala som andrespråk av 4 millionar sørafrikanarar. Afrikaans sin del av folket låg midt på 1990-talet på 15 prosent. I 2006 hadde språket berre 4 740 000 talarar i Sør-Afrika, og rundt 200 000 elles i verda. Afrikaans blir tala av mindre grupper av innbyggjarar i Australia, Botswana, Canada, Lesotho, Malawi, Namibia, New Zealand, Zambia og Zimbabwe.[1]