Si Cómodo o kundi man Commodus (pagluwas sa Ininglis: /ˈkɒmədəs/; 31 Agusto 161 – 31 Disyembre 192), natawo sa ngaran nga Lucius Aurelius Commodus[2] ngan namatay sa ngaran nga Lucius Aelius Aurelius Commodus, usa nga emperador sa Roma kaupod han iya amay nga si Marcus Aurelius tikang sadton tuig 177 tubtob san kamatay san iya amay sadton tuig 180, ngan solo na emperador tubtob tuig 192. An iya panahon an gincoconsidera na katungpusan san bulawanon nga panahon o golden period san historya san Imperyo san Roma nga gintatawag nga Pax Romana.
Quick Facts Emperor of the Roman Empire, Paghadì ...
Caesar Lucius Aurelius Commodus (166 to 176); Imperator Caesar Lucius Aurelius Commodus Augustus (177 to 180); Imperator Caesar Lucius Aurelius Commodus Antoninus Augustus (180); Imperator Caesar Marcus Aurelius Commodus Antoninus Augustus (180 to 191); Imperator Caesar Lucius Aelius Aurelius Commodus Augustus (191 to death)
San panahon san pamumuno san iya amay, kaupod niya si Marcus Aurelius san Marcomannic Wars sadton tig 172.
An pagpatay sa iya sadton tuig 192 an nag-marka bilang katangpusan san Nerva–Antonina nga dinastiya. Ginpalitan siya ni Pertinax, an una nga emperador san masamok nga Tuig san Lima na Emperador.
A bust of Commodus as a youth (Roman-Germanic Museum, Cologne).
Ipinanganak si Commodus sadton ika-31 san Agusto AD 161 sa Lanuvium, harani sa Roma.
An istatwa ni Marcus Aurelius mahihiagian sa Archaeological Museum of Istanbul, TurkeyIstatwa ni Bruttia CrispinaAn denarius na nagpapakita kan Commodus.Si Commodus nga ginbutangan san mga kaangayan nira Helios, Apollo ngan Jupiter, urhe nga ika-2 nga gatostuig AD, sardonyx cameo relief, Hermitage Museum, St. Petersburgo. An istatwa ni Commodus (Kunsthistorisches Museum, Vienna). Sigun kan Herodian[1] maupay an iya kalawas ngan gwapo, ngan may ada kulot ngan blonde nga buhok..Mga nahabilin sin Romano nga bust sin batan-on nga mayda blonde nga bungot, posible nga nagpapakita kan emperador Commodus, National Archaeological Museum, AthensUsá nga denarius ni Commodus. Inscription: L. L. COMMODVS ANTONINVS AVG.Damnatio memoriae ni Commodus dida sin ginsurat sa Museo san Kaagi Romano Osterburken. An pagpahalipot nga "CO" ginbalik pinaagi sin pintar.Denarius of Commodus. Inscription: ΑΥΤ. ΚΑΙC. KOMMOΔΟC CEB. / ΓEP. CAP. ΔHMαρχικής EΞουσίας Δ΄, YΠATος B΄ (Griyego nga tingaman para san GER. SAR. Municipal Authority IV, Consul II).An istatwa ni Commodus nga adto han Museo CapitolinoBust ni Commodus tikang san Palazzo Massimo alle Terme
An Emperador Commodus Nabiya tikang san Arena nga Nangunguna san mga Gladiador (detail) by Edwin Howland Blashfield (1848-1936), Hermitage Museum and Gardens, Norfolk, Virginia.
Giacosa, Giorgio (1977). Women of the Caesars: Their Lives and Portraits on Coins. Translated by R. Ross Holloway. Milan: Edizioni Arte e Moneta. ISBN<bdi>0-8390-0193-2</bdi>.
Lambert, Royston (1984). Beloved and God: The Story of Hadrian and Antinous. New York: Viking. ISBN<bdi>0-670-15708-2</bdi>.
Levick, Barbara (2014). Faustina I and II: Imperial Women of the Golden Age. Oxford University Press. ISBN<bdi>978-0-19-537941-9</bdi>.
William Smith, ed. (1870). Dictionary of Greek and Roman Biography and Mythology.