From Wikipedia, the free encyclopedia
Bu Tanılğan şäxes proyektı asbite.
Ğinwar |
Fevral |
Mart |
Aprel |
May |
İyün |
İyül |
Avgust |
Sentäber |
Oktäber |
Noyäber |
Dekäber
1 | 2 | 3 | 4 |
5 | 6 | 7 | 8 |
9 | 10 | 11 | 12 |
13 | 14 | 15 | 16 |
17 | 18 | 19 | 20 |
21 | 22 | 23 | 24 |
25 | 26 | 27 | 28 |
29 | 30
Nurulla Ğarif (1.09.1960, TASSRnıñ Balıq Bistäse rayonı Yañasala awılı, RSFSR, / SSRB) — tatar yazuçısı, tarixçı-ğalim. Üzgärtü |
Zinaida Yusupova (02.09.1861, Sankt-Peterburg, / Rusiä İmperiäse - 24.11.1939, Parij, Frantsiä) — Yusupov näselennän soñğı kenäzbikä.
Üzgärtü |
Aysılu Yağäfärova (03.09.1948, Başqort ASSRnıñ Ğabcälil rayonı Äxmät awılı, RSFSR, / SSRB) — başqort balalar ädäbiäte yazuçısı. Üzgärtü |
Kendzo Tange (04.09.1913, Osaka, / Yapunstan imperiäse - 22.03.2005, Tokio, Yaponiä) — mäşhür yapon arxitektorı. Üzgärtü |
Lüdovik XIV (05.09.1638, Saint-Germain-en-Laye - 01.09.1715, Versailles, Frantsiä) — Frantsiä häm Navarra patşası. Üzgärtü |
Rezeda Sabitovskaya (06.09.1946, TASSRnıñ başqalası Qazan, RSFSR, / SSRB) — muzıkant, möğällimä, kontsertmeyster. Üzgärtü |
Nigär Camal (7.09.1980, / Azärbaycan SSRnıñ Baqı şähäre, / SSRB) — Azärbaycan cırçısı, Yevrovidenie 2011 bäygese ciñüçese. Üzgärtü |
Antonin Dvorjak (8.09.1841, / Bohemia patşalığınıñ Nelahozeves awılı (en), / Avstriä imperiäse (en) - 1.05.1904, / Bohemia patşalığınıñ (en) Praga şähäre, / Avstro-Vengriä imperiäse) — XIX ğasır çex kompozitorı. Üzgärtü |
Vera Minkina (9.09.1918, Qazan gubernasınıñ Çistay öyäze Baxta awılı, / Rusiä İmperiäse - 20.09.2011, Tatarstan Respublikasınıñ Qazan şähäre, Rusiä Federatsiäse) — tatar teatr artistkası. Üzgärtü |
Kris Kolambus (10.09.1958, Spengler, Pensilvaniä, AQŞ) — kinorejissör, stsenariylar yazuçısı, prodüsser. 1984 yılda Stiven Spilberg töşergän film öçen stsenariy yaza, soñraq üzeneñ sälätle kinorejissör häm prodüsser buluın da raslıy. Tanılğan filmnarı arasında Tönlä muzeyda 2, Harri Potter häm Azqaban totqını h.b. Dürt bala atası. Üzgärtü |
Bäşär Äsäd (11.09.1965, Süriänıñ başqalası Dimäşq) — Süriä säyäsi häm däwlät eşleklese. Üzgärtü |
Zelimxan Yandarbiev (12.09.1952, Könçığış Qazaqstan ölkäseneñ (en) Şemonaixin rayonı (ru) Vıdrixa awılı (ru), / Qazaq SSR, / SSRB - 13.02.2004, Doha şähäre, Qatar) — çeçen säyäsi häm ruhi eşleklese.. Üzgärtü |
Rawza Kastrova (13.09.1911, Qasıym, / Rusiä İmperiäse - 3.08.2012, Mäskäw, Rusiä Federatsiäse) — tatar memuarçısı. Üzgärtü |
Dilärä Wahapova (14.09.1985, Leningrad, / SSRB) — cırlar avtorı häm başqaruçısı. Üzgärtü |
Agata Kristi (15.09.1890, Devon graflığınıñ (en) Torki (en) qalası, Angliä, Britaniä imperiäse - 20.01.1976, Oksfordşir graflığınıñ (en) Wallingford (en) qalası, Angliä, Böyekbritaniä) — ingliz yazuçısı. Üzgärtü |
Li Kuan Yu (16.09.1923, Singapur, Britaniä imperiäse - 23.03.2015, Singapur) — Singapur däwlät eşleklese, Cömhüriäteneñ berençe premyer-ministrı. Malay telendä uqıtqan Telok Kurau mäktäben, Rafflz-koledjnı, soñraq Böyekbritaniädä Kembric universitetınıñ xoquq fakultetın tämamlıy. Watanına qaytqaç, advokat bulıp eşli, profsoyuz xäräkätendä qatnaşuı arqılı säyäsät dönyasına kerä. Üzgärtü |
Masaoka Siki (17.09.1867, Sikoku utrawındağı İyo provintsiäse (en) başqalası Matsuyama (en), / Tokugawa sögunatı - 19.09.1902, Tokio, / Yapunstan imperiäse (en)) — yapon şağire, yazuçı, ädäbi tänqitçe häm şiğriät teoretiğı. Üzgärtü |
İosif Nagovitsın (18.09.1888, Noqrat gubernasınıñ Glazov öyäze Omutnitsa awılı (ru), / Rusiä İmperiäse - 21.11.1937, / Qırım ASSRnıñ Misxor (ru) awılı, RSFSR, / SSRB) — udmurt sovet däwlät eşleklese. Üzgärtü |
İgor Mirnov (19.09.1984, Çita ölkäse administrativ üzäge Çita şähäre, RSFSR, / SSRB) — Rusiä Federatsiäse xokkeyçısı. Üzgärtü |
Ğaynetdin Äxmärev (1864, Qazan gubernasınıñ Zöyä öyäze Naratlı awılı - 20.09.1911, Qazan şähäre, / Rusiä İmperiäse) — tatar uqıtuçısı, mäğrifätçe. Üzgärtü |
Kwame Nkrumah (21.09.1909, Nkroful, Altın Yar, Britaniä imperiäse - 27.04.1972, Buxarest, / Rumıniä Sotsialistik Cömhüriäte) — bäysez Gananıñ berençe prezidentı. Üzgärtü |
Fağilä Selskaya (22.09.1965, Sverdlovsk ölkäse Pervoural'sk şähäre, RSFSR, / SSRB) — teatr rässame. Üzgärtü |
İdris Qudaşev (23.09.1914, Sarıtaw öyäze Bazarlı Qarabolaq voloste Yänkä awılı, Sarıtaw gubernası, / Rusiä İmperiäse - 9.05.1970, Sarıtaw ölkäse administrativ üzäge Sarıtaw şähäre, RSFSR, / SSRB) — / Qızıl Ğäskär yuğarı serjantı, Sovetlar Berlege qaharmanı. Üzgärtü |
Lu Sin (25.09.1881, Ceciañ provintiäse Şaosin şähäre, Çin imperiäse - 19.10.1936, Şanxay, Qıtay Cömhüriäte) — qıtay yazuçısı Çcou Şucen täxällüse. Üzgärtü |
Kristian X (26.09.1870 - 20.04.1947, Kopengagen, Daniä) — Daniä häm İslandiä patşası. Üzgärtü |
Lotfulla Fättaxov (27.09.1918, Sergaç öyäze Andı awılı, Tübän Novgorod gubernası, RSFSR - 17.06.1981, TASSR başqalası Qazan, RSFSR, / SSRB) — sovet tatar rässäme, grafik. Böyek Watan suğışı däwamında äsir töşä, qaçıp Frantsuz qarşılıq xäräkäte (tr) partizannarı arasına barıp çığa. SSRB Stalin premiäse (1951), TASSR Tuqay büläge (1958), TASSR häm RSFSR atqazanğan häm xalıq rässäme. Üzgärtü |
Mikeländjelo Karavadjo (28.09.1571, Milan gertsoglığı başqalası Milan - 18.07.1610, / Böyek Toskana gertsoglığı tä'sire astındağı Santa Fiora graflığına (it, bügenge Grosseto provintsiäse) kerüçe Porto Erkole cirlege, / İzge Rim imperiäse) — Urta ğasırlar italian rässäme. Üzgärtü |
Enriko Fermi (italiança Enrico Fermi; 1901, Rim - 1954, Çikago) - kürenekle İtaliä-AQŞ fizik-teoretigı, täcribäçe. Zamança teoretik häm täcribä fizikasına zur öleş kertkän, kvant teoriäsenä nigez saluçılarnıñ berse. Nobel premiäse laureatı (1938). Beta-tarqalış, neytronnarnı äkrenäytü teoriälären buldırğan. 1939 yılda çılbırlı reaktsiä töşençäsen kertkän, Manhetten proyektında qatnaşqan. Fermi xörmätenä Fermi-Dirak büleneşe, Tomas-Fermi modele, ximik element Fermiy dip yörtelä. Üzgärtü |
Aida Garifullina (30.09.1987, TASSR başqalası Qazan, RSFSR, / SSRB) — tatar opera häm estrada cırçısı. Änise professional xor dirijorı buluğa, Aidağa yäş çaqtan akademik muzıka sänğäten söyü ürnägen kürsätä. Üzgärtü |
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.