![cover image](https://wikiwandv2-19431.kxcdn.com/_next/image?url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a8/LeeviMadetoja1910s.jpg/640px-LeeviMadetoja1910s.jpg&w=640&q=50)
Österbottningar
From Wikipedia, the free encyclopedia
Österbottningar (finska: Pohjalaisia) är en veristisk opera i tre akter med musik av Leevi Madetoja, som skrev operan åren 1917-1924. Madetoja skrev också librettot, som bygger på det omtvistade skådespelet med samma titel från år 1914. Enligt nya undersökningar baserar sig Österbottningar dock huvudsakligen på manuskriptet av skådespelet Härmäläisiä (Härmä-bor) av Anton Kangas, och hans andel i Österbottningar har ansetts antingen som sannolik (Pentti Paavolainen) eller nära nog som säker (Reino Kallio och Timo Kallio). Eftersom Järviluoma bara kompletterade och dramatiserade skådespelet, tillade några samlade folkvisor samt gav pjäsen ett nytt namn, kunde författarskapet av skådespelet uttryckas i formen Anton Kangas–Artturi Järviluoma: Pohjalaisia. [1] Den ömsom komiska och ömsom tragiska historien utspelas runt 1850 i det historiska finska landskapet Österbotten där centralkonflikten rör sig kring den försämrade relationen mellan bönderna och deras förtryckande förman.
- För en finländsk dramafilm från 1936, se Österbottningar (film). För ett folkskådespel av Artturi Järviluoma, se Österbottningar (folkskådespel).
![Thumb image](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a8/LeeviMadetoja1910s.jpg/320px-LeeviMadetoja1910s.jpg)
Operan hade premiär den 25 oktober 1924 på Finlands nationalopera och -balett, där Helsingfors stadsorkester spelade under ledning av Tauno Hannikainen. Entusiasmen hos kritikerna och publikens snabba respons gjorde att verket snabbt utsågs till (informell) status som landets "nationalopera". Till Madetojas fördel låg hans användning av välkända folkmelodier och librettots fokus på frihet från förtryck och självbestämmande, allegoriska kvaliteter som låg ett land nära till hands efter att nyligen ha utkämpat Finska inbördeskriget och frigörelsen från Ryssland. Uppsättningen spelades fram till november 1940, inalles 90 föreställningar, och blev höjdpunkten i Madetojas karriär. Idag har operan erkänts som Finlands första betydande bidrag till operarepertoaren och haft åtskilliga nypremiärer.
Verket är också känt i sin förkortade form, en orkestersvit i fem satser, där Madetoja hämtade musik ur akterna I och II från (det då ofärdiga) scenpartituret och som Robert Kajanus dirigerade i Bergen i Norge den 8 mars 1923.[not 1]Det mest kända numret är Vangin laulu (Fångens sång), för vilken Madetoja tonsatte den populära österbottniska folksången Tuuli se taivutti koivun larvan (Vinden böjde björken); förutom att verka som förspel till akt I tjänstgör melodin även som operans huvudsakliga ledmotiv.