Svenska flottan
vapenslag inom svenska marinen / From Wikipedia, the free encyclopedia
Svenska flottan (vid ceremoniella tillfällen även Kungliga flottan) är det ena av de två vapenslagen inom svenska marinen och består av fartygsförband med underhållsresurser. Flottans stridsfartyg består av korvetter, minröjningsfartyg, minfartyg och ubåtar. Det andra vapenslaget är Amfibiekåren, tidigare Kustartilleriet.
Svenska Flottan | |
Vapen för Flottan tolkat efter dess blasonering. | |
Information | |
---|---|
Officiellt namn | Svenska flottan |
Datum | 7 juni 1522– |
Försvarsgren | Svenska Marinen |
Typ | Örlogsflotta |
Del av | Marinstaben |
Föregångare | Örlogsflottan Arméns flotta Skärgårdsartilleriet |
Ingående delar | 1. ubåtsflottiljen, 3. sjöstridsflottiljen, 4. sjöstridsflottiljen, Sjöstridsskolan |
Högkvarter | Haninge garnison/Musköbasen |
Marsch | "Kungl. Flottans Paradmarsch" (Wagner) [not 1] "Flottans defileringsmarsch (Urbach) [not 2] |
Årsdagar | 7 juni [not 3] 9 juli [not 4] |
Befälhavare | |
Framstående befälhavare | Klas Kristersson (Horn) Clas Larsson Fleming Augustin Ehrensvärd Johan af Puke |
Tjänstetecken | |
Sveriges örlogsflagga |
Sverige har en örlogsflotta med fartyg anpassade för att hävda Sveriges territoriella integritet och svenska intressen samt för att genomföra sjöfartsskydd huvudsakligen i närområdet (Sveriges omgivande vatten), men även utanför närområdet, som till exempel i Medelhavet utanför Libanon (UNIFIL) och utanför Afrikas horn (EUNAVFOR operation ATALANTA). Sverige är ett av få länder med egen utveckling och produktion av avancerade ubåtar, korvetter och mindre fartyg avsedda för kustnära miljöer.