Åtvidabergs kommun är en kommun i Östergötlands län, ingående i landskapen Östergötland och Småland. Centralort är Åtvidaberg i Östergötland.
Snabbfakta Slogan, Land ...
Stäng
Kommunen är rik på sjöar och är välkänd för sina eklandskap. Kommunen är en gammal bruksort som senare omvandlats till industrikommun.
Socialdemokraterna har varit största parti sedan 1970-talet och har varit del av styrande koalitioner sedan åtminstone 1994, med undantag för åren 2002 till 2006 då en koalition mellan sex partier, varav två saknade mandat i riksdagen, styrde. Befolkningsstorleken har varit relativt stabil sedan 1970-talet.
Kommunens område motsvarar socknarna Björsäter, Grebo, Värna, Yxnerum och Åtvid i Östergötland samt Gärdserum och Hannäs i Småland. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn
Åtvidabergs municipalsamhälle inrättades i Åtvids landskommun 30 maj 1902 och upplöstes 1946 när Åtvidabergs köping bildades genom en ombildning av landskommunen.
Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Björsäter (av de tidigare kommunerna Björsäter, Grebo, Värna och Yxnerum) och Uknadalen (av Gärdserum, Hannäs och Ukna) medan Åtvidabergs köping förblev opåverkad.
Åtvidabergs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Åtvidabergs köping och Björsäters landskommun samt delar ur Uknadalens landskommun (Gärdserums och Hannäs församlingar) som samtidigt övergick från Kalmar län till Östergötlands län.[8]
Kommunen ingår sedan bildandet i Linköpings domsaga.[9]
Kommunens område ligger med en större del i landskapet Östergötland, medan den sydöstra delen (distrikten Gärdserum och Hannäs) tillhör Småland. Kommunen gränsar i väster till Kinda och Linköpings kommuner, i norr till Söderköpings kommun, i öster till Valdemarsviks kommun samt i söder till Västerviks kommun.
Topografi och hydrografi
Åtvidabergs kommun är en kommun rik på sjöar, det finns totalt mer än 200.[10] Berggrunden domineras av granit och gnejsgranit samt, kring centralorten, omvandlade vulkaniska bergarter där det tidigare har brutits kopparmalm. Landskapet genomkorsas av sprickdalar med nordväst–sydöstlig utsträckning. Höjderna utgörs av hällmarker eller skogklädd morän, medan dalgångarna intas av uppodlade eller ädellövskogsklädda sedimentjordar eller av långsträckta sjöar som Yxningen, Risten och Vin. Flera större isälvsavlagringar finns, exempelvis i ett stråk som genomtvärar centralorten och sjön Ören från nordväst mot sydöst. I kommunens södra del ligger Uknadalen omgiven av branta bergsidor. I dalbotten har Storån ett meandrande lopp mellan hagmarker, uppodlade områden och rullstensåsar.[11]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[12]
Mer information Hela riket ...
| Åtvidabergs kommun | Hela riket |
|
|
Stäng
Styre
Mer information År, Partier ...
| År |
Partier |
|---|
| 1994–1998 |
S |
| 1998–2002 |
S |
M |
C |
| 2002–2006 |
KOP |
M |
C |
KD |
L |
ROT |
| 2006–2010 |
S |
M |
| 2010–2014 |
S |
M |
| 2014–2018 |
S |
M |
| 2018– |
S |
C |
L |
V |
|
Stäng
Kommunfullmäktige
Mandatfördelning 1970–2022
Mer information Valår, V ...
| Valår | V | S | MP | SD | KOP | ÅP | ROT | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
|---|
| 1970 | | 26 | | | | | | 9 | 4 | 2 | 4 | | 45 | 91,3 | |
| 1973 | | 25 | | | | | | 11 | 3 | 2 | 4 | | 45 | 92,8 | |
| 1976 | | 25 | | | | | | 10 | 3 | 2 | 5 | | 45 | 93,5 | |
| 1979 | | 25 | | | | | | 9 | 3 | 2 | 6 | | 45 | 92,1 | |
| 1982 | | 24 | | | | 6 | | 6 | 1 | 2 | 6 | | 45 | 92,4 | |
| 1985 | | 23 | | | | 8 | | 6 | 2 | 1 | 5 | | 45 | 91,1 | |
| 1988 | | 24 | 1 | | | 7 | | 6 | 2 | 1 | 4 | | 45 | 88,5 | |
| 1991 | 1 | 20 | 1 | | | 7 | | 6 | 2 | 3 | 5 | | 45 | 88,1 | |
| 1994 | 1 | 25 | 1 | | | 4 | 2 | 5 | 1 | 1 | 5 | | 45 | 88,9 | |
| 1998 | 1 | 19 | 1 | | | 6 | 3 | 5 | 1 | 3 | 6 | | 45 | 83,36 | |
| 2002 | 2 | 15 | | | 8 | 2 | 1 | 6 | 2 | 3 | 6 | | 45 | 82,43 | |
| 2006 | 2 | 19 | 1 | | 4 | | | 6 | 1 | 2 | 10 | | 45 | 83,22 | |
| 2010 | 1 | 16 | 1 | 1 | 2 | | | 3 | 1 | 1 | 9 | | 35 | 84,65 | |
| 2014 | 1 | 14 | 2 | 5 | | | | 3 | 1 | 1 | 8 | | 35 | 86,29 | |
| 2018 | 2 | 11 | 1 | 7 | | | | 4 | 2 | 1 | 7 | | 35 | 87,92 | |
| 2022 | 1 | 12 | 1 | 8 | | | | 3 | 1 | 2 | 7 | | 35 | 85,71 | |
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Stäng
Nämnder
Kommunstyrelse
Kommunstyrelsen i Åtvidabergs kommun utgörs av 15 ordinarie ledamöter.[19] Kommunstyrelsens ordförande och 1:e vice ordförande bär titlarna kommunalråd medan kommunstyrelsens 2:e vice ordförande bär titeln oppositionsråd.[20] Kommunstyrelsen har fem utskott:[21]
- Planerings- och ekonomiutskottet
- Barn- och utbildningsutskottet
- Vård- och omsorgsutskottet
- Samhällsbyggnadsutskottet
- Tekniska utskottet
Nämnder
Förutom kommunstyrelsen finns fyra nämnder i kommunen. De obligatoriska valnämnden och krisledningsnämnden samt bygg- och miljönämnden och sociala myndighetsnämnden.[22]
Näringsliv
Traditionellt har industrisektorn varit stark i kommunen och centralorten Åtvidaberg är traditionellt en bruksort, en bit i på 1900-talet bröts där kopparmalm. Tillverkaren av kontorsmaskiner Facit AB, tidigare kontorsmöbeltillverkaren AB Åtvidabergs förenade industrier, var dock det mest kända företaget i kommunen under 1900-talet. Företaget dominerade näringslivet under 1950- och 1960-talen men 1990 ombildades företaget till elektronikföretaget Scanfil Åtvidaberg AB. Omkring 19 procent av de förvärvsarbetande invånarna är sysselsätta av industrisektorn.[23]
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 11 443 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 197:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Mer information Befolkningsutvecklingen i Åtvidabergs kommun 1970–2020 ...
| Befolkningsutvecklingen i Åtvidabergs kommun 1970–2020[24] |
|---|
|
| År | | | Folkmängd |
| 1970 | | 13 046 |
| 1975 | | 12 976 |
| 1980 | | 12 927 |
| 1985 | | 12 707 |
| 1990 | | 12 732 |
| 1995 | | 12 574 |
| 2000 | | 11 946 |
| 2005 | | 11 723 |
| 2010 | | 11 504 |
| 2015 | | 11 545 |
| 2020 | | 11 427 |
Stäng
Kulturarv
Det så kallade Sveriges sista slott, Adelsnäs Herrgård, är beläget vid Bysjön. Theodor Adelswärd lät bygga herrgården 1916 och den färdigställdes fyra år senare.[25] I närheten finns också världens enda fungerande solkanon.[26]
Långserums by ligger längs Östgötaleden. Den äldsta byggnaden är från 1500-talet och det finns cirka 25 timmerhus byggda mellan 1750 och 1850.[27]
Kommunvapen
Blasonering: I fält av guld ett rönt treberg, belagt med ett koppartecken av guld, och däröver en med en hyvel av guld belagd grön ginstam.
Detta vapen fastställde för den dåvarande köpingen år 1947. Efter kommunbildningen 1971 registrerades vapnet i PRV för den nya enheten enligt de nya reglerna år 1974. Ingen sammanläggningsenhet utöver den tidigare köpingen hade något vapen.
Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
