utmärka

Svenska

Verb

Böjningar av utmärka	Aktiv	Passiv
Infinitiv	utmärka	utmärkas
Presens	utmärker	utmärks (utmärkes)
Preteritum	utmärkte	utmärktes
Supinum	utmärkt	utmärkts
Imperativ	utmärk	–
Particip
Presens	utmärkande, utmärkandes
Perfekt	utmärkt

utmärka

1. förse med märken för att möjliggöra igenkänning

   Besläktade ord: utmärkelse

2. karakterisera, känneteckna

   Vad utmärker en skapande miljö?

Etymologi: Ordet finns först belagt i språket sedan 1300-talet i betydelsen ”förse med identifierande tecken”,^[1] som fornsvenska utmærkia.

Se även tesaurus: Lön, Bifall, Förnämhet, Anseende, Val, Benämning, Beteckning, Offentliggörande, Bevis, Särskiljande, Särskildhet, Åtskillnad

Översättningar

förse med märken för att möjliggöra igenkänning

• finska: merkitä ^(fi), merkata ^(fi)
• italienska: annotare ^(it)

karakterisera, känneteckna

• engelska: distinguish ^(en)
• franska: caractériser ^(fr)
• tyska: auszeichnen ^(de)

Källor

1. Svensk ordbok: "utmärka"