Genom inlandskommunen flyter Gideälven och Ångermanälven. Nationalparken Björnlandet finns i sydöstra lappmarken. Skogsbruket är den traditionella basnäringen, men har mer och mer ersatts av metallindustrin och åkerinäringen. Turistnäringen är växande.
Befolkningsutvecklingen har sedan 1970-talet varit negativ. Styret i kommunen har genomgående varit rött, med undantag för åren 2014 till 2018, då lokala partier styrde.
Kommunens område motsvarar socknarnaFredrika och Åsele. I dessa socknar bildades när kommunreformen 1862 genomfördes i Lappland 1874 landskommuner med motsvarande namn.
Landskapet präglas av ett kraftigt kuperat platåområde med höjder täckta av barrskog och omväxlande moränmarker som bjuder på myrar och sjöar. Den underliggande berggrunden består huvudsakligen av granit med inslag av ådergnejs. Stöttingfjället i norr är känt för sina stora myrområden och urskogar.
Mellan de kuperade höjderna sträcker sig huvudsakligen nordvästliga dalstråk, genom vilka Lögdån (Lögdeälven), Gigån (Gideälven) och Ångermanälven slingrar sig fram. I vissa dalstråk återfinns omfattande isälvsavlagringar, ofta täckta av högväxande tallskog. I det mångfacetterade myrområdet vid Yxsjö norr om Åsele finns en variation av kärr, blandmyr och sumpskog.
Den odlade marken är begränsad och återfinns främst kring Ångermanälven där jordarna är finsandiga.[10]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Åsele-Fredrika församling.
Distrikt (socknar) inom Åsele kommun.
Från 2016 indelas kommunen i två distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[14] – Fredrika och Åsele.
Tätorter
I Åsele kommun fanns vid tätortsavgränsningen 2015 endast en tätort, Åsele, som hade &&&&&&&&&&&01685.&&&&&01 685 invånare den 31 december 2016.[15]
Styre
Åsele kommun var socialdemokratiskt styrt, med stöd av Vänsterpartiet, fram till valet 2014. Dess socialdemokratiska kommunalråd var Peter Lindström. Efter valet 2014 tog de båda lokala partierna Åselepartiet och Opinion över.[16] Åsele var då den enda kommunen i Sverige som styrdes av enbart lokala partier. Sedan valet 2018 styr Socialdemokraterna kommunen med stöd av Åselepartiet.[17]
Basen för näringslivet har traditionellt varit skogsbruket. Men sysselsättningsmässigt har skogsbrukets betydelse blivit allt mindre viktigt då metallindustrin och åkerinäringen vuxit till exempel är plåtbearbetningsföretaget ÅMV Production AB är ett av de större företaget i kommunen. Dessutom växer turistnäringen i och blir allt viktigare i kommunen.[20]
Infrastruktur
Transporter
Riksväg 90 följer Ångermanälven från söder genom kommunen, dessutom går även E45 och 92 genom området.[20]Samebyar har vinterbetesmarker i Åsele kommun vilket innebär att renar vistas på och kring vägarna.[21]
I kommunen finns en sjukstuga, denna har samarbete med hälsocentralen i Dorotea kommun. Det är 10 mil till närmaste sjukhus, Lycksele sjukhus.[24] Men sjukstugan har öppenvård och dygnetruntverksamhet med fyra akutvårdsplatser.[25]
Demografi
Statistik
Snabbfakta Könsfördelning, Män ...
Demografi
Åsele kommun
Könsfördelning
Män
52,4% (2022)
Kvinnor
47,6% (2022)
Medelålder
Män
47,3 år (2022)
Kvinnor
48 år (2022)
Hushåll
Ensamstående
53,3% (2022)
Sammanboende
42,8% (2022)
Övriga hushåll
4,0% (2022)
Födelseland
Sverige
87,5% (2022)
Utanför Sverige
12,5% (2022)
Källa:
Stäng
Befolkningsutveckling
Kommunen har 2 691 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 286:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Mellan 1970 och 2015 minskade befolkningen i Åsele kommun med 46,5% jämfört med hela Sveriges befolkning som under samma period ökade med 18,0%.[26]
Mer information Befolkningsutvecklingen i Åsele kommun 1970–2020 ...
Befolkningsutvecklingen i Åsele kommun 1970–2020[26]
År
Folkmängd
1970
5 297
1975
4 895
1980
4 719
1985
4 342
1990
4 114
1995
4 012
2000
3 624
2005
3 322
2010
3 039
2015
2 832
2020
2 805
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. Befolkningssiffran för Dorotea kommuns område, som ingick i Åsele kommun mellan 1974 och 1979, ingår inte i den här tabellen.
Stäng
Befolkningstäthet
Kommunen hade den 31 december 2017 en befolkningstäthet på 0,7 invånare per km², medan den i riket var 24,8 inv/km². Medelåldern i kommunen år 2016 var 47,6 år (varav 46,3 år för män och 49,0 år för kvinnor) vilket ligger över rikets genomsnitt på 41,2 år (varav 40,3 år för män och 42,2 år för kvinnor).[27]
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 403, eller 14,02% av befolkningen (hela befolkningen: 2875 den 31 december 2016). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 117, eller 3,34% av befolkningen (hela befolkningen: 3499 den 31 december 2002).[28]
Mer information Bakgrund den 31 december 2016, Antal ...
Bakgrund den 31 december 2016
Antal
Andel
Varav män
Kvinnor
Utrikes födda
376
13,08%
199
177
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar
27
0,94%
15
12
Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder
83
2,89%
41
42
Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar
&&&&&&&&&&&02389.&&&&&02 389
83,10%
&&&&&&&&&&&01247.&&&&&01 247
&&&&&&&&&&&01142.&&&&&01 142
Stäng
Utländska medborgare
Den 31 december 2016 hade 297 invånare (10,33%), varav 168 män och 129 kvinnor, ett utländskt medborgarskap och saknade samtidigt ett svenskt sådant. Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.[29]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Denna tabell redovisar födelseland för Åsele kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen samt de personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.[30]
Blasonering: I rött fält ett framåtvänt renhuvud och mellan dess horn blomman av en näckros (Nuphar Luteum), allt av guld.[34]
Diskussion om ett kommunvapen kom igång i början av 1950-talet. Man kom fram till att en ren skulle passa. Näckrosen kom till som ett särskiljande element från andra, likartade vapen. Det fastställdes 1955. Efter sammanläggningen 1974 kom vapnet ur bruk och man diskuterade ett nytt, gemensamt vapen. Efter delningen 1980 återtogs vapnet.
Sverige
Europeiska unionen: Övriga länder
Afghanistan
Tyskland
Thailand
Eritrea
Finland
Syrien
Polen
Turkiet
Danmark
Norge
Iran
Bosnien och Hercegovina
Irak
Island
/
Somalia
Sovjetunionen
