Loading AI tools
svensk författare, tonsättare, journalist och översättare Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Wendela Hebbe, född Åstrand den 8 september 1808 i Jönköpings församling, död 27 augusti 1899 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm, var en svensk författare, tonsättare, journalist och översättare. Hon blev anställd hos tidningen Aftonbladet år 1841 och anses vara Sveriges första kvinnliga journalist.[2]
| Wendela Hebbe | |
 Wendela Hebbe | |
| Född | Wendela Åstrand 9 september 1808 Jönköpings stad (Jönköpings församling) |
|---|---|
| Död | 27 augusti 1899 (90 år) Stockholm,  Sverige |
| Yrke | Författare tonsättare journalist översättare |
| Nationalitet | Sverige |
| Språk | Svenska |
| Verksam | 1841-1884 |
| Partner | Lars Johan Hierta[1] |
| Sida på Wikisource | Författare:Wendela Hebbe |
Wendela Hebbe växte upp i Norra Sandsjö socken i Jönköpings län[3] som dotter till kyrkoherden där, Samuel Åstrand (1767–1827) och hans andra hustru Maria Lund (1776–1847).[4] Hon var 1832–1864 gift med juristen och godsägaren Clemens Hebbe av släkten Hebbe och mor till operasångerskan Signe Hebbe. Mannen var känd för sitt politiska författarskap under signaturen Junius. När han drabbades av ekonomiska svårigheter 1839 och lämnade landet fick hon ensam uppfostra deras döttrar Fanny, Thecla och Signe.[5] Hennes syster, Malin Sköldberg (född 1811), nämns som lovande konstnär, men kunde inte studera i Stockholm eftersom det inte fanns någon bekant familj där, och hon tvingades i stället gifta sig 1837[4] med gynekologen Sven Erik Sköldberg.
Hebbe flyttade 1839 till Jönköping, där hon höll undervisning i musik, och 1841 till Lilla Nygatan 8 i Stockholm.[6] Efter att ha kommit i kontakt med Lars Johan Hierta anställdes hon av honom som översättare vid dennes bokförlag Läsebiblioteket. Hon blev också medarbetare i hans tidning Aftonbladet där hon främst skrev teater-, musik- och litteraturkritik, men även gjorde socialreportage.[7] Wendela Hebbe och Lars Johan Hierta kom att leva tillsammans i ett närmast äktenskapsliknande förhållande[2], även om Wendela förblev gift med Clemens Hebbe till och med 1864. Clemens Hebbe återvände dock aldrig till Sverige efter sin landsflykt 1839. Wendela Hebbe och Lars Johan Hierta fick 1852 sonen Edvard Faustman (1852–1927), far till konstnären Mollie Faustman.[8] Vid samma tid började hon verka som författare under pseudonymerna Liana H och Vendela H. I hennes tidigaste romaner 1841–1851 märks ett tydligt inflytande från Carl Jonas Love Almqvist, som var hennes granne och kollega.[9]
Hon var en viktig person i Stockholms dåtida litterära sällskapsliv, och anses ha varit Sveriges första kvinnliga journalist. Från 1847 till 1861 bodde Wendela Hebbe i en liten hörnlägenhet i kvarteret Ulysses (Stora Nygatan 21). Där höll hon litterär salong, som under 1840-talet var en samlingspunkt för Stockholms litterära och konstnärliga värld och som ett decennium senare var en viktig konstnärlig samlingspunkt. Hon stod i vänskaplig förbindelse och brevväxlade med både Almqvist och Esaias Tegnér.[2][9] På 1850-talet drog hon sig tillbaka från publicistiken. För Djurgårdsteatern skrev hon tal- och sångspelet Dalkullan 1858.
Hebbe översatte till svenska Den lilla odygdsmakaren (1863), en fransk sagobok Histoire comique et terrible de Loustic L'Éspiègle (cirka 1861), illustrerad av karikatyrtecknaren Bertall (Charles Albert d'Arnoux, 1820–1882). På 1870-talet gav hon ut de två sagoböckerna I skogen och Bland trollen som båda blev uppmärksammade. Hon komponerade också Det är så underliga ställen för röst och piano.[10]
Föreningen Wendelas Vänner har sett till att bevara det sommarhus i Södertälje som Lars Johan Hierta köpte till henne 1863. I Jönköping finns sedan 1991 en gata uppkallad efter Wendela Hebbe. Även i Fruängen finns en gata uppkallad efter henne, Wendela Hebbes Gata.[11]
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
