Loading AI tools
Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Vispstarr (Carex digitata) är ett flerårigt halvgräs inom släktet starrar. Arten är 10–30 centimeter hög och tätt tuvad med rent gröna, cirka 5 millimeter breda blad. Bladslidorna är starkt brunröda. Honaxen är uppåtriktade och för starrar karaktäristiskt avlånga på grund av de glest sittande fruktgömmena. Fruktgömmena är rödbruna och glest håriga med ett omvänt äggrunt axfjäll. Då vispstarr blommar redan i början av maj är det ofta den tidigaste av starrarterna.[1]
| Vispstarr | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Enhjärtbladiga växter Monocotyledonae |
| Ordning | Gräsordningen Poales |
| Familj | Halvgräs Cyperaceae |
| Släkte | Starrar Carex |
| Art | Vispstarr C. digitata |
| Vetenskapligt namn | |
| § Carex digitata | |
| Auktor | Carl von Linné |
Vispstarr kan framförallt sammanblandas med den mycket snarlika men betydligt ovanligare åsstarren (C.pallens). Lättast skiljs denna ut från vispstarr på att stråna en lång tid efter blomningen förblir upprätta medan vispstarrens strån efter ett tag blir liggande. Dessutom har åsstarr i jämförelse med vispstarr ett ljusare stödblad under nedersta honaxet, grönaktigare och rundare fruktgömmen samt ljusare och mer brokigt färgade axfjäll.
En annan liknande art är fågelstarr (C.ornithopoda) men denna är i allmänhet ljusare och skiljs lätt ut från vispstarr med sina blekbruna bladslidor.[1][2]
Arten föredrar torr, gärna stenig, skuggig-halvöppen mark. Typiska lokaler är olika typer av örtrika skogar, skogsbryn, hyggen och rasbranter. Den är i södra delarna av Norden den vanligaste starrarten man finner i torr skogsmark och i över huvud taget en karaktärsart för både lövskogar och örtrika barrskogar.[1]
Vispstarr finns i låglandsområden i hela Norden utom allra längst i norr och på Island. Den är vanlig i de flesta delarna av sitt utbredningsområde. Världsutbredningen omfattar främst centrala och östra Europa.[2]
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
