Vipera

Vipera är ett släkte giftiga huggormar som återfinns över stora delar av jordklotet; från Nordafrika till polcirkeln och från Brittiska öarna österut till Stillahavskusten i Asien.^[2] 23 arter är för tillfället erkända.^[3]

Vipera
Aspishuggorm V. aspis
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Kräldjur Reptilia
Underklass	Diapsider Diapsida
Ordning	Fjällbärande kräldjur Squamata
Underordning	Ormar Serpentes
Familj	Huggormar Viperidae
Underfamilj	Egentliga huggormar Viperinae
Släkte	Vipera
Vetenskapligt namn
§ Vipera
Auktor	Laurenti, 1768
Arter
Se text
Synonymer
Pelias Merrem, 1820[1]
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Beskrivning

Individer av arterna i släktet är vanligen små och relativt kraftigt byggda. Huvudet är markant avsatt från halsen och hos många arter är det täckt av små fjäll; några arter har dock ett litet antal plåtar på toppen. Formen på huvudet är ofta trekantig. Fjällen på ryggen är inte släta utan har en ås i mitten.^[2]

Geografisk utbredning

Arterna i släktet återfinns på norra halvklotet, över i princip hela den europeiska kontinenten, på öar i Medelhavet och ner till norra Afrika, vidare österut genom norra Asien fram till Sachalin och norra Korea ^[4]

Habitat

De flesta arterna föredrar kyligare klimat. De som återfinns längre söderut finns huvudsakligen på högre höjder i torr stenig miljö. De arter som återfinns längre norrut föredrar lägre höjder och fuktigare och växtrikare miljöer. Alla arterna är landlevande.^[2]

Fortplantning

Alla arterna är vivipara, och föder alltså levande ungar.^[2]

Gift

De flesta arterna i Vipera-släktet har ett gift som är sammansatt av både neurotoxin och hemotoxin. Betten varierar stort i farlighet. De mindre, nordliga arterna som huggorm utsöndrar enbart mycket små mängder gift vid varje bett, medan andra, till exempel sandhuggorm kan göra långt mer skada. Generellt sett är dock bett av arterna i släktet Vipera i allmänhet ofarligare än de av de större huggormarna i släktena Macrovipera eller Daboia.^[2]

Arter

Ungefär 25 arter är erkända.^[3]

• Aspishuggorm V. aspis
• Huggorm V. berus
• Latastes huggorm V. latastei
• Palestinahuggorm V. palaestinae
• Sandhuggorm V. ammodytes
• Ängshuggorm V. ursinii
• V. albicornuta
• Turkisk bergshuggorm V. albizona
• V. barani
• V. bornmuelleri
• V. bulgardaghica
• V. darevskii
• Vipera dinniki
• V. kaznakovi
• V. latifii
• V. lotievi
• V. monticola
• Vipera nikolskii
• V. pontica
• V. raddei
• V. renardi
• V. seoanei
• V. wagneri