Villkorlig dom

Villkorlig dom är i svensk rätt en brottspåföljd för ett brott där påföljden inte bedöms kunna stanna vid böter.^[1] Villkorlig dom motsvarar "conditional caution" alternativt "conditional discharge" i internationella rättsliga sammanhang.

Samtidigt med villkorlig dom får dagsböter – högst tvåhundra – dömas ut även om böter inte finns i straffskalan.^[2] Påföljden innebär att den dömde under en prövotid på två år inte skall begå fler brott för då blir straffet för detta högre. Om personen begår ett nytt brott under dessa två år kan den villkorliga domen upphävas^[3] och ersättas med en annan påföljd för den sammanlagda brottsligheten.^[4] Om den villkorliga domen upphävs, kommer rätten att ta i beaktande tidigare villkorligen bestraffad brottslighet, vilket kan förlänga strafftiden.

En villkorlig dom kan också förenas med en föreskrift om samhällstjänst på lägst 40 och högst 240 timmar.^[5]

Villkorlig dom infördes i Sverige 1906.^[6]

Källor

1. 27 kap. 1 § Brottsbalken (1962:700)
2. 27 kap. 2 § Brottsbalken (1962:700)
3. 27 kap. 3 § Brottsbalken (1962:700)
4. ”Villkorlig dom”. Åklagarmyndigheten. https://www.aklagare.se/ordlista/v/villkorlig-dom/. Läst 21 april 2021.
5. 27 kap. 2a § Brottsbalken (1962:700)
6. ”Brott och straff i gångna tider”. Historiesajten. 13 mars 2006. Arkiverad från originalet den 14 januari 2020. https://web.archive.org/web/20200114065735/https://www.historiesajten.se/handelser2.asp?id=27. Läst 17 oktober 2019.

Se även

• Villkorlig frigivning