Loading AI tools
engelsk filosof och politisk teoretiker Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Thomas Hobbes (/hɒbz/), född 5 april 1588 i Westport (idag en del av Malmesbury), Wiltshire, död 4 december 1679 på Hardwick Hall i Derbyshire,[10] var en engelsk konservativ filosof och politisk teoretiker.
Thomas Hobbes | |
Född | 5 april 1588[1][2][3] Westport[4], Storbritannien |
---|---|
Död | 4 december 1679[1][2][3] (91 år) Hardwick Hall[4] |
Begravd | Church of St John the Baptist, Ault Hucknall[5] kartor |
Medborgare i | Kungariket England[6] |
Utbildad vid | Magdalen College, filosofie kandidat, Oxfords universitet, |
Sysselsättning | Statsvetare, historiker, översättare, författare[7], privatlärare, politiker, filosof[4], nationalekonom, matematiker, rättsfilosof |
Arbetsgivare | William Cavendish, 1:e hertig av Newcastle (1608–1628)[8] Sir Gervase Clifton, 1st Baronet (1628–1631)[8] William Cavendish, 3rd Earl of Devonshire (1631–1642)[8] William Cavendish, 3rd Earl of Devonshire (1653–1679)[9] |
Noterbara verk | Leviathan |
Namnteckning | |
Redigera Wikidata |
Thomas Hobbes föddes den 5 april 1588, två månader för tidigt.[11] Hans far, som också hette Thomas Hobbes, var präst, men trots detta sannolikt analfabet[11] – han kunde bara läsa upp några böner och obligatoriska texter. Det sägs att han avskydde lärdom.[11] Hobbes far grälade utanför kyrkporten en dag och slog ner en präst ifrån grannförsamlingen. Han avsattes därefter och flydde till London där han dog under okända omständigheter.[11] Thomas Hobbes blev därefter omhändertagen av sin farbror. Hobbes utmärkte sig tidigt i skolan, särskilt i den grekiska och latinska klassiska litteraturen, och började studera vid Magdalen Hall i Oxford 1603, som då var mycket influerat av aristoteliska idéer, samt universitet i Cambridge. År 1608 avlade han examen. Han försörjde sig som lärare åt bland andra blivande earlen av Devonshire, samt prinsen av Wales (1646–1648).
När inbördeskriget bröt ut 1642 var Hobbes tvungen att fly till Frankrike, då han var en välkänd rojalist.
Thomas Hobbes sade att människorna var egoistiska varelser som styrdes av sina egna intressen och att naturtillståndet var en "allas kamp mot alla". Naturtillståndet innebar för människans del att de levde utan stat och ledning.[12]
När Hobbes var 84 år gammal skrev han sin självbiografi på latin och vid 87 års ålder översatte han Iliaden och Odysséen, vilket han sade att han gjorde för att han inte hade något annat att göra.[10]
Thomas Hobbes mest kända verk är Leviathan som kom ut år 1651,[10] där han bland annat beskriver de mekaniska lagar som strikt styr allting i naturen, inklusive människors beteende. Människans naturliga beteende är enligt Hobbes egoistiskt och inriktat på överlevnad.[13] Hennes strävan är att sätta sig över andra människor och skaffa sig egna fördelar. I naturtillståndet, skriver Hobbes, blir hela livet ett allas krig mot alla ("bellum omnium contra omnes"). För att undvika ett sådant tillstånd var det nödvändigt att skapa en statsmakt, en Leviathan, vilket vid denna tid var liktydigt med en suverän, en envåldshärskare, vars funktion var att skydda människorna. I sitt livsverk Leviathan, skildrar han detaljerat hur skydd mot krig, stöld etc. skall upprätthållas genom ett socialt kontrakt, vari medborgarna ger makt åt staten (statsöverhuvudet) för att i gengäld kunna påräkna beskydd.
Hobbes försökte skapa en sammanhängande filosofi och ville använda samma metoder på alla områden, i sina teorier om naturen, om människan och om samhälle och stat. Alltsammans skulle bygga på vetenskapliga principer.[14]
Hobbes räknade med två sorters primitiva psykologiska reaktioner: begär och motvilja. Man kan säga att Hobbes har en exempellös pessimistisk människosyn. Han reducerade alla känslor och drifter till två tilläggande[förtydliga], dödsfruktan och stolthet. Enligt Hobbes har vi ytterligare en förmåga, nämligen förnuftet. Vi är ändå tillräckligt smarta för att inse att vi måste samverka för att överleva.[15]
Hobbes var mycket kritiserad på sin tid. Han anklagades för att vara ateist[förtydliga], men han utgick från Guds existens och Bibelns historia när han skrev om civilisationens utveckling. Å andra sidan kan han ha gjort detta för att undgå beskyllningar om ateism, som på den tiden sågs som något helt fruktansvärt.
Hobbes har i nutid även blivit grundligt kritiserad av Friedrich von Hayek i Det stora misstaget. Socialismens felslut då Hayek resonerar kring den primitiva individualismen som Hobbes utgår från, och kommer fram till att den är en myt och att vildens instinkter måste vara kollektivistiska, varigenom Hobbes resonemang faller.
Asteroiden 7012 Hobbes är uppkallad efter honom.[16]
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.