Remove ads
Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Teleharmonium, ett tidigt elektromekaniskt musikinstrument uppfunnet och patenterat av Thaddeus Cahill[1][2] 1897. Teleharmoniet var avsett att sända musik via telefonnätet och en prenumerant av tjänsten kunde beställa en konsert via telefon.
Tonerna skapades av så kallade tonhjul, som senare skulle användas i hammondorgeln. Varje tonhjul hade en grundton och sex övertoner och drevs av en motor med remdrift. Instrumentet krävde stora mängder elektricitet för att kunna höras via telefonnätet. Med en effekt på 15 kilowatt och en strömstyrka på 1 ampere störde teleharmoniet den normala telefontrafiken vars nät var byggt för betydligt lägre strömstyrkor.[3]
Den första versionen av teleharmoniet vägde sju ton. Nästa version, version 2, vägde inte mindre än 200 ton.[2] Cahill gjorde tre versioner av instrumentet, alla med sina egna fördelar. Ett mindre antal framträdanden, främst på grund av instrumentets otymplighet, genomfördes med teleharmonium utanför telefontjänsten.
Inga inspelningar av teleharmonium finns bevarade.
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.