Talapparaten

De delar av kroppen som används i talproduktion kallas för talapparaten; huvudsakligen munhåla, näshåla, stämband, samt lungor och luftvägar.

Talapparatens tre system

Talapparaten delas vanligtvis in i tre delar med olika funktion, andningssystemet, fonationssystemet och artikulationssystemet. Andningssystemet (eller respirationssystemet) består av lungorna, bröstkorgen, diafragma och luftstrupe. Andningssystemet producerar den luftström som de andra delarna av talapparaten använder för att producera ljud. Fonationssystemet består av struphuvudet och stämläpparna. När stämläpparna förs ihop gör lufttrycket från lungorna att stämläpparna börjar vibrera, det kallas fonation. Artikulationssystemet består av hålrummen ovanför struphuvudet (svalg, munhåla, näshåla) och de strukturer som omger hålrummen, bland annat tungan och läpparna. Artikulationssystemet formar konsonanterna och vokalerna

Språkljudens benämningar

Artikulationsställen. 1. exolabial, 2. labial, 3. dental, 4. alveolar, 5. postalveolar, 6. prepalatal, 7. palatal, 8. velar, 9. uvular, 10. faryngal, 11. glottal, 12. epiglottal, 13. radikal, 14. posterodorsal, 15. anterodorsal, 16. laminal, 17. apikal, 18. sublaminal

Talapparatens olika delar benämns vanligen med sina latinska/anatomiska termer. Från dessa termer bildas adjektiv som används för att beskriva de språkljud som bildats vid respektive plats.

Talapparatens delar
Substantiv	Adjektiv	Svenska
alveoli	alveolar	tandvall
apex	apikal	(tung-)spets
dentum	dental	tand
dorsum	dorsal	(tung-)rygg
epiglottis	epiglottal	struplock
glottis	glottal	stämläpp
korona	koronal	främre delen av tungan
labia	labial	läpp
lamina	laminal	(tung-)blad
lingua	lingual	tunga
palatum	palatal	hårda gommen
pharynx	faryngal	svalg
radix	radikal	(tung-)rot
uvula	uvular	tung- el. gomspene
velum	velar	mjuka gommen (gomsegel)

I sammansättningar får adjektiven oftast en o-final form, t.ex. apico-, när de uppträder som förled.

Dessa termer kan även modifieras med hjälp av post(erior) (bakre), antero/anterior (främre), inter (mellan), sub (under), supra (över) och exo (utsida).

Se även

• Artikulationsställe
• Internationella fonetiska alfabetet

Litteratur

• Engstrand, Olle (2007). Fonetik light: kortfattad ljudlära för språkstudier och uttalsundervisning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur