Södertälje stad

Södertälje stad, innan 1622 enbart Tälje, var en stad och kommun i Stockholms län.

Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Södertälje stad. För orten se Södertälje, för dagens kommun, se Södertälje kommun.

Södertälje stad Före detta kommun
Södertälje rådhus
Södertälje kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Södermanland
Län	Stockholms län
Kommun, nu	Södertälje kommun
Centralort	Södertälje
Inrättad	1386
Upphörd	31 december 1970
Uppgått i	Södertälje kommun
Befolkning, areal
Areal	43 kvadratkilometer (1961)
Läge
Koordinater	59°11′52″N 17°37′38″Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Södertälje rådhusrätts domkrets
Koder och länkar
Kommunkod	0181 (1968–) 0281 (–1967)
Redigera Wikidata

Administrativ historik

Stadsprivilegier kan beläggas säkert från 1386 men kan ha funnits betydligt tidigare. Orten Telge nämns redan av Adam av Bremen på 1070-talet.

Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. Enligt kungligt brev 6 december 1912 inkorporerades i staden: Fogdetorp 1/4 från Östertälje socken, Bränningström 1/4 från Tveta socken och Saltskog 1/2 från Västertälje socken.^[1] Den 1 januari 1946 (enligt beslut den 31 augusti 1945) inkorporerades i staden Västertälje landskommun, socken och församling med 951 invånare och omfattande en areal av 22,94 km², varav 20,62 km² land.^[2]

Staden påverkades inte av kommunreformen den 1 januari 1952.^[2]

1 januari 1963 inkorporerades Östertälje landskommun med 2 807 invånare och omfattande en areal av 63,41 km² land.^[3] 1 januari 1967 inkorporerades Enhörna landskommun med 1 067 invånare och omfattande en areal av 78,4 km², varav 77,5 km² land. 1 januari 1971 gick staden upp i den då nybildade Södertälje kommun.^[4][5]

Judiciell tillhörighet

Södertälje stad hade egen jurisdiktion och rådhusrätt. Rådhusrätten förstatligades 1965 och uppgick 1971 i Södertälje tingsrätt.

Kyrklig tillhörighet

I kyrkligt hänseende tillhörde staden Södertälje stadsförsamling, som 1 januari 1946 den västra delen av Södertälje landsförsamling och fick då namnet Södertälje församling samtidigt som den resterande delen av landsförsamlingen (som tillhörde Östertälje landskommun) fick namnet Östertälje församling.^[2] Den 1 januari 1963 tillkom församlingarna Östertälje och Tveta genom inkorporering och den 1 januari 1967 Enhörna församling.^[6]

Sockenkod

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0098^[7] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950 där Västertälje socken ingår men inte Östertälje socken.

Stadsvapnet

Blasonering: I blått fält en bild av Sancta Ragnhild med klädnad av silver, krona, gloria och stav av guld samt ett rött grekiskt kors på bröstet.

Då Södertälje kommunvapen utarbetades på 1930-talet togs en tradition om sankta Ragnhild upp, på grund av hennes förmodade anknytning till Södertälje. Vapnet kunde fastställas för Södertälje stad av Kungl. Maj:t år 1935. Vapnet registrerades hos PRV år 1983.

Geografi

Södertälje stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 43,50 km², varav 40,95 km² land.^[2] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1955 omfattade staden den 1 januari 1961 en areal av 43,38 km², varav 40,96 km² land.^[8]

Tätorter i staden 1960

I Södertälje stad fanns del av tätorten Södertälje^[a], som hade 32 369 invånare i staden den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 98,0 procent.^[9]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Södertälje stad 1805–1970[10][11][12][13]
År			Folkmängd
1805			964
1810			975
1820			944
1830			1 053
1840			1 156
1850			1 245
1860			1 719
1870			2 150
1880			3 510
1890			4 590
1900			8 207
1910			11 060
1920			14 966
1930			14 369
1935			14 304
1940			15 872
1945			20 916
1950			25 315
1955			28 641
1960			33 014
1965			46 384
1970			60 865
Anm: För åren 1805-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952. 1955 avser den kyrkobokförda befolkningen den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1960 & 1965 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1970 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november 1970 i det område som staden omfattade när den upplöstes 1 januari 1971.

Politik

Mandatfördelning i valen 1919–1966

Valår	V	S	SP	C	FR	FP	M	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1919	3	16				2	12	3 16 2 12	33	62,8	32
1920	4	14				1	14	4 14 14	33	39,7	33
1922	4	14				1	14	4 14 14	33	46,7	33
1926	2	18			2		11	2 18 2 11	33	62,0	33
1930		17	3		1		12	17 3 12	33	64,0	32
1934		19	3			1	10	19 3 10	33	68,1	32
1938		21	2			2	8	21 2 2 8	33	73,4	29
1942	2	25				4	8	2 25 4 8	39	71,4	34
1946	7	21				5	6	7 21 5 6	39	70,7	33 6
1950	2	23				10	4	2 23 10 4	39	79,1	32 7
1954	2	21				10	6	2 21 10 6	39	79,4	31 8
1958	2	22				6	9	2 22 6 9	39	81,9	32 7
1962	2	25		2		8	8	2 25 2 8 8	45	81,1	39
1966	4	21		4		9	7	4 21 4 9 7	45	82,5	37 8
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Namnet

I publikationer utgivna av Statistiska centralbyrån benämns staden Södertelge fram till 1900, då stavningen ändras till Södertälje.^[10]

Se även

• Lista över borgmästare i Södertälje

Anmärkningar

1. Tätorten Södertälje var delad mellan Södertälje stad (32 369 inv.) och Östertälje landskommun (1 340 inv.)

Källor

1. Lagerstedt, Torsten (1973). Den civila lokalförvaltningens gränser 1630-1952: kameral redovisning, areell beteckning och gränsförändring. Meddelanden från Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet, 0585-3508 ; B 24. Stockholm. Libris 191754
2. ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 6 & 8. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 4 december 2017 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
3. ( PDF) Folk- och bostadsräkningen den 1 november 1965, I. Folkmängd inom kommuner och församlingar samt kommunblock efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1966. sid. 4 & 214. https://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1965_1.pdf. Läst 26 december 2017 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
4. Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
5. ( PDF) Folk- och bostadsräkningen 1970, Del 1. Befolkning i kommuner och församlingar m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1972. sid. 13 & 239. https://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1970_1.pdf. Läst 26 december 2017 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
6. ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
7. Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Södertälje stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
8. ( PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 3. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 4 december 2017
9. ( PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 2. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 4 december 2017 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
10. ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 30 december 2017. https://web.archive.org/web/20171230122632/http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/historisk-statistik/digitaliserat---statistik-efter-serie/. Läst 26 december 2017.
11. ( PDF) Folkmängd 31 dec 1950–1975 i län, kommuner och församlingar enligt kommunindelningen 1 jan 1976. Sveriges officiella statistik. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. https://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%c3%a4ngd%201950-1975%20l%c3%a4n,%20kommuner%20och%20f%c3%b6rsamlingar%20(SOS)/Befolkning-Folkmangd-1950-1975-lan-kommuner-forsamlingar.pdf. Läst 26 december 2017
12. ”Folkräkningen 1910–1960”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822113519/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folkrakningen-1910-1960/. Läst 26 december 2017.
13. ”Folk- och bostadsräkningen 1965–1990”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822145518/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folk--och-bostadsrakningen-1965-1990/. Läst 26 december 2017.