Södertälje kommun

Södertälje kommun (uttal ), är en kommun i Stockholms län. Centralort är Södertälje.

Södertälje kommun Kommun
Södertälje stadshus (kommunhus)
Slogan	Sveriges internationella huvudstad och även Södertälyeah!
Södertälje kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Södermanland
Län	Stockholms län
Centralort	Södertälje
Inrättad	1 januari 1971[1]
Utbrutet	Nykvarns kommun (1999) (Nykvarns kommun)
Befolkning, areal
Folkmängd	102 739 (2024-06-30)[2]
Areal	694,24 kvadratkilometer (2019-01-01)[3]
- därav land	524 kvadratkilometer[3]
- därav vatten	170,24 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet	196,07 inv./km² (land)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	59°06′00″N 17°31′00″Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Storstad	Storstockholm
Domkretstillhörighet
Domkrets	Södertälje domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-0159[4]
Anställda	6 875 (2019-11)[5]
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	0181[6]
GeoNames	2676174
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Naturen i Södertälje kommun är mycket omväxlande. Området sträcker sig från Mälaren i norr till Östersjön i sydöst. År 1819 öppnade Södertälje kanal och därefter järnvägen vilket ledde till många industrier sökte sig till tätorten. I början av 2020-talet fanns 37 procent av kommunens arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin. 

Sedan kommunen fick sin nuvarande form (Nykvarns kommun bröts ut 1999) har befolkningstrenden varit starkt positiv. Ända sedan kommunen bildades 1971 har Socialdemokraterna suttit vid makten, undantaget en mandatperiod i slutet av 1980-talet.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Hölö, Mörkö, Salem (mindre del), Tveta, Vårdinge, Västertälje, Ytterenhörna, Ytterjärna, Östertälje, Överenhörna och Överjärna. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Södertälje stad som 1863 bildade en stadskommun.

Igelsta municipalsamhälle inrättades 12 december 1924 och upplöstes 30 juni 1953. Järna municipalsamhälle inrättades 8 september 1911 och upplöstes vid utgången av 1955.

1946 införlivades Västertälje landskommun i Södertälje stad. Enhörna landskommun bildades 1948 av Ytterenhörna och Överenhörna landskommuner.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Hölö (av de tidigare kommunerna Hölö och Mörkö), Järna (av Vårdinge, Ytterjärna och Överjärna) samt Östertälje (av Tveta och Östertälje) medan Enhörna landskommun samt Södertälje stad förblev opåverkade.

1963 införlivades Östertälje landskommun i Södertälje stad. 1967 införlivades Enhörna landskommun i Södertälje stad samtidigt som områdets länstillhörighet ändrades från Södermanlands län till Stockholms län. Södertälje kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Södertälje stad och landskommunerna Järna, Turinge, Hölö och ett område ur Mariefreds stad (Taxinge församling) där de två senare områdenas länstillhörighet samtidigt ändrades från Södermanlands län till Stockholms län. 1974 införlivades en mindre del ur den då upplösta Salems kommun (9,3 kvadratkilometer i nordväst).^[7][8]

1999 utbröts ur Södertälje kommun församlingarna Taxinge och Turinge samt en mindre del av den tidigare Västertälje socken till den då bildade Nykvarns kommun.^[9]

Kommunen ingår sedan bildandet i Södertälje tingsrätts domsaga.

Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för finska. ^[10]

Geografi

Kommunen är belägen i de norra delarna av landskapet Södermanland med Mälaren i norr och Östersjön (Svärdsfjärden, Himmerfjärden och Järnafjärden) i öster; dessa förbinds av Södertälje kanal. Nordöstra delen av kommunen, Östertälje distrikt, ligger på ön Södertörn.

Södertälje kommun gränsar i öster till Salems, Botkyrka och Nynäshamns kommuner, alla i Stockholms län. I väster gränsar kommunen till Trosa kommun och Gnesta kommun i Södermanlands län samt Nykvarns kommun i Stockholms län och Strängnäs kommun i Södermanlands län. I norr gränsar kommunen (i Mälaren) till Ekerö kommun i Stockholms län.

Topografi och hydrografi

Se även: Lista över insjöar i Södertälje kommun

Naturen i Södertälje kommun är mycket omväxlande. Området sträcker sig från Mälaren i norr till Östersjön i sydöst. Gnejser dominerar den uppspruckna berggrunden. Exempelvis syns sprickdalslandskapet vid centralorten utmed kommunens östra gräns. Den norra, liksom mellersta delen av kommunen, utgörs av växlande uppodlade slätter, ett kuperat landskap med skogklädda höjder på 80–90 meter över havet, talrika sjöar och ibland områden som nästan vildmarksliknande. Som kontrast har södra delen av kommun flera natursköna områden, så som vid slotten Tullgarn och Hörningsholm. En tallskogsbevuxen rullstensås med ett vackert höjdparti, Kusens backe, hittas i östra delen av tätorten Södertälje.^[11]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.^[12]

Södertälje kommun	Hela riket
Bebyggelse (10,7 %)   Skog (55,2 %)   Öppen myrmark (1,5 %)   Jordbruksmark (19,4 %)   Övrig mark (13,2 %)	Bebyggelse (3,1 %)   Skog (68,0 %)   Öppen myrmark (7,2 %)   Jordbruksmark (7,4 %)   Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

År 2022 fanns 21 naturreservat i Södertälje kommun.^[13]

År 1992 bildades det kommunala naturreservatet Öbacken-Bränninge. I reservatet som utgörs av barrskog, ädellövskog, ängs- och betesmark, trivs sällsynta svamparter.^[14] Även Kålsö bildades 1992. Området består av skärgård, ängs- och betesmark samt ädellövskog. Reservatet är även klassat som Natura 2000 område.^[15]

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i sju församlingar – Enhörna, Hölö-Mörkö, Södertälje, Vårdinge, Ytterjärna, Östertälje och Överjärna.

Distrikt inom Södertälje kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 10 distrikt:^[16]

• Enhörna
• Hölö
• Mörkö
• Södertälje
• Tveta
• Vårdinge
• Västertälje
• Ytterjärna
• Östertälje
• Överjärna

Tätorter

År 2020 bodde 92,3 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var högre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.^[17] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det 10 tätorter i Södertälje kommun:^[18]

Tätort	Befolkning
Södertälje	76 320
Järna	6 153
Hölö	1 602
Kallfors	1 539
Mölnbo	1 131
Ekeby	1 000
Viksäter och Viksberg	936
Aska, Tuna och Sandviken	877
Vattubrinken	396
Nibble	249

Styre och politik

Styre

Ända sedan kommunen bildades har Socialdemokraterna suttit vid makten, undantaget en mandatperiod i slutet av 1980-talet.^[19] Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Miljöpartiet i koalition med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Tillsammans samlade partierna 34 av 65 mandat. Koalitionen behöll makten även efter valet 2014.

Efter valet 2018 bildades en blocköverskridande koalition mellan Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Kommunstyrelsens ordförande Boel Godner menade att "Vi behöver något stabilt och tryggt och därför har vi en bra känsla av det här nya styret där vi får en majoritet utan SD".^[20] Det var då första gången sedan kommunen bildades som vänsterblocket inte hade egen majoritet.^[19]

Efter valet 2022 fick den så kallade Södertäljealliansen, bestående av Kristdemokraterna, Liberalerna och Moderaterna, majoritet genom ett samarbete med Sverigedemokraterna och Realistpartiet.^[21] Men i oktober 2022 stod det klart att två ledamöter från Kristdemokraterna röstade mot förslaget till styre. Istället blev den styrande koalitionen Centerpartiet, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Boel Godner kunde således sitta kvar som kommunstyrelsens ordförande.^[22] Kort därpå, i november samma år, meddelades ett nytt styre bestående av Socialdemokraterna, Moderaterna och Miljöpartiet.^[23]

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2022–2026[24]
Ordförande	S	Peter Friström
Förste vice ordförande	V	Caterina Glaser Müller
Andre vice ordförande	M	Per Holmgren

Mandatfördelning 1970–2022

Valår	V	S	MP	PPS	SD	NYD	TP	Real	ND	C	L	KD	M	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1970	2	31								10	10		8	31 10 10 8	61	87,7	50 11
1973	4	28								16	5		8	4 28 16 5 8	61	90,1	45 16
1976	4	27								13	7		10	4 27 13 7 10	61	87,1	41 20
1979	4	29								9	7		12	4 29 9 7 12	61	85,1	40 21
1982	4	31	1							8	3		14	4 31 8 3 14	61	85,5	40 21
1985	3	32	1							4	11		14	3 32 4 11 14	65	83,1	42 23
1988	4	28	5							6	9		13	4 28 5 6 9 13	65	78,4	34 31
1991	4	27	3			4				4	6	2	15	4 27 3 4 4 6 15	65	78,5	35 30
1994	4	31	5				2			4	4	2	13	4 31 5 4 4 13	65	79,1	33 32
1998	6	27	5	1						4	3	4	15	6 27 5 4 3 4 15	65	72,09	34 31
2002	5	28	4	2					2	3	7	4	10	5 28 4 3 7 4 10	65	71,93	34 31
2006	4	23	4	2	2				2	5	5	4	14	4 23 4 5 5 4 14	65	73,12	37 27
2010	4	25	5		5				2	3	4	2	15	4 25 5 5 3 4 15	65	74,25	39 26
2014	4	23	6		9			1		3	4	3	12	4 23 6 9 3 4 3 12	65	71,99	38 27
2018	4	21	4		9			2		4	4	6	11	4 21 4 9 4 4 6 11	65	69,89	42 23
2022	5	20	3		10			3		3	3	6	12	5 20 3 10 3 3 3 6 12	65	63,35	44 21
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Totalt har kommunstyrelsen 11 ledamöter. Mandatperioden 2022–2026 tillhör tre Socialdemokraterna och två tillhör Moderaterna. Sverigedemokraterna har två ledamöter och Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har en ledamot vardera.^[25]

Presidium 2022–2026[25]
Ordförande	S	Boel Godner
Förste vice ordförande	S	Elof Hansjons
Andre vice ordförande	M	Alexander Rosenberg

Lista över kommunstyrelsens ordförande

Namn		Tillträdde	Avgick
	Hans Mattsson[26] (S)	1 januari 1971	31 december 1988
	Rolf Eriksson[26] (M)	1 januari 1989	31 december 1991
	Conny Andersson[26] (S)	1 januari 1992	31 oktober 1998
	Anders Lago[26] (S)	1 januari 1999	30 juni 2011
	Boel Godner[26] (S)	1 juli 2011

Övriga nämnder

Avser mandatperioden 2018–2022.

Nämnd	Ordförande		Förste vice ordförande		Andre vice ordförande
Arvodesnämnden	S	Alf Eriksson	S	Barbro Hedlund	M	Curt Jacobsson
Enhörna kommundelsnämnd	S	Johan Schönbeck	C	Björn Jonsson	M	Göran Lundberg
Hölö-Mörkö kommundelsnämnd	C	Linda Chalkias	S	Ann-Marie Friström	M	Haiko Ratzburg
Järna kommundelsnämnd	MP	Hanna Klingborg	S	Susanne Bergström	M	Benny Hansen
Kultur- och fritidsnämnden	KD	David Winerdal	S	Ingela Evegård	M	Said Saad
Miljönämnden	MP	Lars Greger	S	Lena Lindell	M	Göran Karlsson
Stadsbyggnadsnämnden	S	Håkan Buller	C	Leif Åhlin	M	Lukas Hållkvist
Tekniska nämnden	C	Tage Gripenstam	MP	Mats Pertoft	M	Leonard Cilthe
Socialnämnden	S	Viktoria Hjulström	S	Tommy Zettervall	M	Anne-Marie Larsson
Omsorgsnämnden	KD	Mats Siljebrand	S	Abraham Halef	M	Andreas Wang Ellefsen
Utbildningsnämnden	S	Elof Hansjons	KD	Mats Siljebrand	M	Christoffer Johansson
Valnämnden	C	Lars-Olov Collin	S	Ingela Evegård	M	Mårten Rönström
Äldreomsorgsnämnden	S	Pia Sjöstrand	KD	Anna-Tuulia Syrjänen	M	Anne-Marie Larsson
Vårdinge-Mölnbo kommundelsnämnd	C	Bengt Tandberg	S	Ville Mikkola	M	Kalle Öholm
Överförmyndarnämnden	S	Lars Johnson	M	Peder Bennich

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

År 1819 öppnade Södertälje kanal och därefter järnvägen vilket ledde till många industrier sökte sig till tätorten. Ända sedan mitten av 1800-talet har just Södertälje hört till Sveriges mest expansiva stad.^[11] Det första stora företaget inom det som idag utgör Södertälje kommun var Ekenbergska vagnfabriken, senare D. J. Ekenbergs Söner, som startade 1838 och som var känt för såväl sitt stora kunnande som sina gedigna produkter. Samtidigt som järnvägen byggdes expanderade och moderniserades företaget. År 1873 köptes företaget upp av AB Atlas i Stockholm, numer känt som AB Atlas-Copco. En av Sveriges första petrokemiska fabriker öppnade vid Framnäs 1860 och 1871 öppnade Södertälje tändsticksfabrik. Givet lågkonjunkturen utvecklades det lokala näringslivet långsamt under första hälften av 1880-talet. Under andra halvan vände konjunkturen och fler företsgsetableringar tillkom så som Svenska jutevävsfabriken 1889, Vagnsfabriksaktiebolaget i Södertelge (Vabis) 1891, Södertelge Verkstäder 1897 och Svenska Centrifugaktiebolaget 1898.^[27]

I början av 2020-talet fanns 37 procent av kommunens arbetstillfällena inom tillverkningsindustrin. Bland de dominerande företagen hittades ladtbilstillverkaten Scania AB och AstraZeneca-koncernen med ett flertal företag inom läkemedelsbranschen. Andra större företag var exempelvis Randstad AB och Svenska Volkswagen AB. I Järna fanns mer än 120 företag och företagsbildningar som sysselsatte ett stort antal anställda inom den antroposofiska rörelsen. Andra stora arbetsgivare var kommunen och regionen.^[11]

Infrastruktur

Transporter

I öst-västlig riktning genomkorsas Södertälje kommun av E20 och i nord-sydlig riktning E4.

Kommunen är en järnvägsknut.^[11] Stambanan mellan Stockholm och Göteborg stod klar 1862^[28] och därefter har Södra stambanan mellan Stockholm och Malmö och Svealandsbanan mellan Södertälje och Eskilstuna. Alla tre banorna trafikeras av Mälartågs regionaltåg med stationen Södertälje syd, medan Västra stambanan även trafikeras av SJ och VR fjärrtåg med stopp vid samma station. Stockholms pendeltåg stannar även vid Östertälje, Södertälje hamn, Södertälje centrum, Järna och Mölnbo.

År 1819 öppnades Södertälje kanal som nyinvigdes 1924 då den fått en ny, rakare och bredare kanalled. Den nya kanalen är sex kilometer, varav tre kilometer är grävda. Kanalens sluss är Nordens största. Staten, som köpte det privata kanalbolaget 1912, finansierade den nya kanalen. Tillsammans med Trollhättan kanal är Södertälje kanal de enda kanalerna i Sverige som fortsatt används av handelssjöfarten. Tillsammans med Stockholms slussar är kanalen också viktig för vattenregleringen av Mälaren.^[28]

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Kommunen har 102 739 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 19:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Södertälje kommun 1970–2020[29]
År			Folkmängd
1970			74 409
1975			77 811
1980			79 771
1985			79 642
1990			81 674
1995			82 178
2000			77 308
2005			80 533
2010			85 758
2015			93 202
2020			100 111
Anm: Mellan 1995 och 2000 skapades Nykvarns kommun.

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 52 883, eller 54,31 % av befolkningen (hela befolkningen: 97 381 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 27 724, eller 34,82 % av befolkningen (hela befolkningen: 79 613 den 31 december 2002). Mellan åren 2002 - 2018 har antalet personer med svensk bakgrund minskat medan antalet personer med utländsk bakgrund har ökat.^[30]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Södertälje kommun.^[31]

Födelseland 31 december 2021[31]
Nr	Land	Antal	Andel	Andel i hela riket
1	Sverige	&&&&&&&&&&058291.&&&&&058 291	57,59 %	80,00 %
2	Irak	&&&&&&&&&&&08431.&&&&&08 431	8,33 %	1,40 %
3	Syrien	&&&&&&&&&&&08164.&&&&&08 164	8,07 %	1,88 %
4	Finland	&&&&&&&&&&&03002.&&&&&03 002	2,97 %	1,31 %
5	Turkiet	&&&&&&&&&&&02323.&&&&&02 323	2,30 %	0,52 %
6	Polen	&&&&&&&&&&&02171.&&&&&02 171	2,15 %	0,91 %
7	Indien	&&&&&&&&&&&&0938.&&&&&0938	0,93 %	0,45 %
8	Libanon	&&&&&&&&&&&&0930.&&&&&0930	0,92 %	0,28 %
9	Egypten	&&&&&&&&&&&&0834.&&&&&0834	0,82 %	0,10 %
10	Tyskland	&&&&&&&&&&&&0676.&&&&&0676	0,67 %	0,51 %

Minoriteter

Södertälje kommun ingår sedan 2010^[32] i förvaltningsområdet för finska.^[33] Inom ramen för detta erbjöd kommunen 2018 finsk förskola för barn upp till sex års ålder genom Sverigefinska förskolan, skolverksamhet på finska upp till årskurs sex på Stålhamraskolan och äldreomsorg på finska för personer med demens på Mariekällgården.^[34] Enligt uppgifter från 2012 hade 13 procent, eller cirka &&&&&&&&&&010000.&&&&&010 000 personer, finsk bakgrund.^[32]

Sociala förhållanden

Mellan åren 2011 och 2016 minskade barnfattigdomen med 5,2 procentenheter. År 2016 levde 14,2 procent av barnen I kommunen i fattigdom. År 2017 levde 27 procent av barnen i ekonomiskt utsatta familjer och 15 procent av barnen levde i familjer med låg inkomststandard, det var ingen skillnad mellan pojkar och flickor.^[35]

År 2018 levde 15,2 procent av barnen i åldern 0–17 år med en ensamstående mamma och 52,3 procent av barnen hade utländsk bakgrund. De osäkra bostadsförhållandena ledde dels till trångboddhet och dels till hemlöshet. År 2018 levde 40 procent av barnen i Södertälje i trångboddhet, en siffra som hade ökat och dessutom hade kommunen ett högt antal vräkningar som berör barn jämfört med andra kommuner. I jämförelse med andra kommuner hade Södertälje en hög andel människor som levde i långvarig hemlöshet jämfört med andra kommuner.^[35]

År 2021 fanns ett särskilt utsatt område i kommunen, Ronna/Geneta/Lina. Därtill fanns riskområdena Hovsjö och Fornhöjden.^[36]

Kultur

Kulturarv

Se även: Lista över fornlämningar i Södertälje kommun

Bland kommunens kulturarv hittas exempelvis det kungliga lustslottet Tullgarns slott. Slottet har anor från 1720-talet är känt som Gustav V:s favoritslott.^[37] På ön Oaxen bröts kalksten från mitten av 1800-talet och fram till 1974. Kalkugnen Ettan renoverades och återinvigdes 2001 och är numer klassad som kulturminne.^[38]

Kommunvapen

Fördjupning: Södertälje kommunvapen

Blasonering: I blått fält en bild av Sancta Ragnhild med klädnad av silver, krona, gloria och stav av guld samt ett rött grekiskt kors på bröstet.

Då Södertälje kommunvapen utarbetades på 1930-talet togs en tradition om Sankta Ragnhild upp, på grund av hennes förmodade anknytning till Södertälje. Vapnet kunde fastställas för Södertälje stad av Kungl. Maj:t år 1935. Vid kommunbildningen 1971 hade ingen del som i sig själv var vapenförande tillförts varför vapnet kunde registreras hos PRV år 1983.

Se även

• Personer med anknytning till Södertälje kommun

Referenser

1. Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.^{[källa från Wikidata]}
2. Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}
3. Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
4. Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
5. Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
6. Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.^{[källa från Wikidata]}
7. SCB:folkräkningen 1973
8. ”SCB folkräkningen 1975”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924102250/http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_3_1.pdf. Läst 10 november 2012.
9. Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
10. 6 § Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)
11. ”Södertälje - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/s%C3%B6dert%C3%A4lje. Läst 22 oktober 2022.
12. ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010–2020”. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN. Läst 12 oktober 2022.
13. ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat.html. Läst 23 oktober 2022.
14. ”Öbacken-Bränninge”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat/obacken-branninge.html. Läst 23 oktober 2022.
15. ”Kålsö”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat/kalso.html. Läst 23 oktober 2022.
16. • SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
17. ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=0181&id2=null. Läst 22 oktober 2022.
18. ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 22 oktober 2022.
19. Klintbo Skilje, Klara (11 juni 2022). ”Här är Södertälje kommuns historia”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sodertalje/sodertalje-kommuns-historia-pa-60-sekunder. Läst 22 oktober 2022.
20. Bergman, Tommy (25 september 2018). ”Nytt styre för Södertälje kommun klart”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sodertalje/nytt-styre-for-sodertalje-kommun. Läst 22 oktober 2022.
21. ”Maktskifte i Södertälje – Godner (S) tvingas bort av ny högerallians”. www.dagenssamhalle.se. https://www.dagenssamhalle.se/styrning-och-beslut/kommunpolitik/maktskifte-i-sodertalje-godner-s-tvingas-bort-av-ny-hogerallians/. Läst 22 oktober 2022.
22. ”Nytt styre i Södertälje kommun”. Södertälje kommun. https://www.sodertalje.se/nyheter/nytt-styre-i-sodertalje-kommun/. Läst 22 oktober 2022.
23. ”Nytt politiskt styre i Södertälje”. Södertälje kommun. https://www.sodertalje.se/nyheter/nytt-politiskt-styre-i-sodertalje/. Läst 10 mars 2024.
24. ”Kommunfullmäktige”. Södertälje kommun. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221022171915/https://www.sodertalje.se/kommun-och-politik/moten-handlingar-och-protokoll/kommunfullmaktige/. Läst 22 oktober 2022.
25. ”Kommunstyrelsen”. Södertälje kommun. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221022190851/https://www.sodertalje.se/kommun-och-politik/moten-handlingar-och-protokoll/kommunstyrelsen/. Läst 22 oktober 2022.
26. Länstidningen Södertälje, 8 juni 2011: Godner tar över efter Lago Arkiverad 3 februari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 30 januari 2016
27. ”Kulturarv Stockholm | Södertälje”. https://www.kulturarvstockholm.se/industrihistoria/kommunernas-industrihistoria/sodertalje/. Läst 22 oktober 2022.
28. ”Södertälje - stockholmshamnar.se”. www.stockholmshamnar.se. https://www.stockholmshamnar.se/historia/platser/sodertalje/. Läst 22 oktober 2022.
29. ”Medelfolkmängd (efter födelseår) efter kommun, ålder och kön. År 1969-2007”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/visavar.asp?yp=duwird&xu=c5587001&lang=1&langdb=1&Fromwhere=S&omradekod=BE&huvudtabell=MedelfolkFodelsear&innehall=MedelfolkFodelsear&prodid=BE0101&deltabell=K1&fromSok=&preskat=O.
30. Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)
31. ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 31 maj 2022.
32. ”Den kallas för ”helvetestrappan” - Välkommen”. Aftonbladet. 10 december 2012. https://valkommen.aftonbladet.se/2012/12/helvetestrappan/. Läst 22 oktober 2022.
33. ”Finskt förvaltningsområde”. Södertälje kommun. https://www.sodertalje.se/kommun-och-politik/for-medborgare/finskt-forvaltningsomrade/. Läst 22 oktober 2022.
34. Väli-Tainio, Sanne (20 juni 2018). ”Minoritetslag skärps – kan ge mer vård på finska i Södertälje”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sodertalje/minoritetslag-skarps-kan-ge-mer-vard-pa-finska-i-sodertalje. Läst 22 oktober 2022.
35. ”Folkhälsostrategi Södertälje kommun 2021–2024” (PDF). Södertälje kommun. 2020. sid. 16. https://www.sodertalje.se/globalassets/styrande-dokument/folkhalsostrategi-2021-2024.pdf. Läst 23 oktober 2022.
36. TT (14 oktober 2021). ”Hela listan över alla utsatta områden”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/jamLoe/hela-listan-over-alla-utsatta-omraden. Läst 23 oktober 2022.
37. ”Tullgarns Slott”. Södertälje kommun. https://www.sodertalje.se/kultur-och-fritid/kultur-konst-och-sevardheter/sevardheter--museer/tullgarns-slott/. Läst 23 oktober 2022.
38. ”Oaxen”. Södertälje kommun. https://www.sodertalje.se/kultur-och-fritid/kultur-konst-och-sevardheter/sevardheter--museer/oaxen/. Läst 23 oktober 2022.

Externa länkar

• Södertälje kommun
• Kringelstan.se - oberoende stadsportal
• Träffpunkt Tälje marknadsföring av Södertäljeregionen
• Wikimedia Commons har media som rör Södertälje kommun.
  Bilder & media