Swing

Swing är en typ av jazz som utvecklades under 1930- och 40-talen. Swing är dansvänlig tack vare det jämna rytmiska pulserandet. "Swing" eller "swingdans" används även som övergripande namn på de danser man dansar till den, och till besläktad musik.

Swing
Stilursprung	jazz, 1920-talet
Kulturellt ursprung	1930-talet. USA
Popularitet	1930- och 40-talen
Relaterat swing revival, electroswing, western swing

För andra betydelser, se Swing (olika betydelser).

Benny Goodman.

Framträdande musiker inom swingjazzen var klarinettisterna och storbandsledarna Benny Goodman (kallad "King of Swing") och Artie Shaw, pianisten och storbandsledaren Count Basie samt pianisten Duke Ellington^[1]. Nämnas kan även storbandsledarna Glenn Miller och Tommy Dorsey samt gitarristen Charlie Christian. Den senare anses också vara en övergångsfigur och pionjär till bebopjazzen^[2].

Musiken och kulturen runt den motarbetades bland annat av Nazityskland,^[3] och 1935 utfärdades „das endgültige Verbot des Niggerjazz für den ganzen deutschen Rundfunk“ (det slutgiltiga förbudet för neger-jazz i hela den tyska radion).^[4] Förbudet fattades av Reichskulturkammer och omfattade även offentliga dansrestauranger.

Dans

• Swingdans
• Jitterbug(Lindy Hop)
• Boogie Woogie
• Bugg
• Charleston
• Bump(dans)
• hustle
• Watergate(dans)

Se även

• Ragtime
• Bebop
• Frijazz
• Schlager
• Swing Kids – de sista rebellerna(film)

Källor

Fotnoter

1. ”Minor Planet Center 3156 Ellington” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=3156. Läst 14 november 2023.
2. ”Brief History of Bebop”. http://www.jazzquotations.com/2010/05/brief-history-of-bebop.html. Läst 14 november 2023.
3. Conny Svensson (12 oktober 2014). ”Swing Jugend – jazzungdom mot nazismen”. Svenska dagbladet. http://www.svd.se/swing-jugend--jazzungdom-mot-nazismen. Läst 19 oktober 2016.
4. Heribert Schröder: Zur Kontinuität nationalsozialistischer Maßnahmen gegen Jazz und Swing in der Weimarer Republik und im Dritten Reich. Bad Honnef 1988, S. 179.