Sveriges län

Sveriges län är en administrativ indelning av Sverige införd 1634. Sedan 1998 finns det 21 län. Till varje län finns en länsstyrelse. För alla län finns även en region, som ansvarar för sjukvård, kollektivtrafik med mera^[a]. Länsindelningen utgör även grunden för annan statlig verksamhet, och exempelvis är indelningen i sju polisregioner och 12 domkretsar för förvaltningsdomstolar baserad på länsindelningen.^[1] Andra administrativa indelningar, inklusive tingsrätters indelning i domkretsar, är i stället baserad på indelningen i kommuner.

Sveriges statsskick
Denna artikel ingår i en artikelserie
Grundlagarna
Regeringsformen
Tryckfrihetsförordningen
Yttrandefrihetsgrundlagen
Successionsordningen
Ceremoniell makt
Statschefen
Verkställande makt
Regeringen
Statsministern
Statsråden
Regeringskansliet
Förvaltningsmyndigheterna
Lagstiftande makt
Riksdagen
Riksdagsordningen
Riksdagens talman
Riksdagens utskott
Riksbanken
Riksrevisionen
Dömande makt
Domstolsväsen
Högsta domstolen
Högsta förvaltningsdomstolen
Administrativ indelning
Staten
Län · Regioner
Kommuner
Övrigt
Europakonventionen
Europeiska unionen
Nordatlantiska fördragsorganisationen
Förenta nationerna
Post- och Inrikes Tidningar
Svensk författningssamling

Historia

Från början avsågs med län ett område som hade förlänats en frälseman (i rollen som läntagare), som belöning för hans tjänster mot konungen och riket. Ordet har levt kvar men har med tiden i praktiken fått en helt annan betydelse.

Birger jarl och Magnus Ladulås etablerade slottslän vid en tid när ledungen omformades till fast skatt. Det fanns också underhållslän för medlemmar av kungafamiljen, och pantlän vid lån från privatperson till kronan, samt tjänstelän vilka var utbyte mot militära tjänster.

En ny länsorganisation som även innefattade det nuvarande Finland etablerades genom 1634 års regeringsform och under ledning av Axel Oxenstierna. I Finland avskaffades dock länen 2010, till förmån för landskap.

Sveriges indelning i län har i stort sett varit stabil sedan 1810. Sedan mitten av 1900-talet har dock tre större ändringar i indelningen genomförts:

• Stockholms stad (överståthållarämbetet) och Stockholms län lades 1968 samman till ett nytt län kallat Stockholms län.
• Det skedde större och mindre gränsändringar mellan länen vid kommunreformerna 1952 och 1971.
• Dessutom lades den 1 januari 1997 Kristianstads och Malmöhus län samman till Skåne län. Den 1 januari året därpå lades Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län samman till Västra Götalands län (med undantag för Habo och Mullsjö kommuner som fördes till Jönköpings län på egen begäran).

Även senare har diskussioner och förändringar genomförts. Heby kommun övergick 1 januari 2007 från Västmanlands län till Uppsala län. I diskussionen innan ett nytt län bildats genom sammanslagning av flera gamla län, har ofta storlän använts som en informell benämning på länet som ska bildas.

Förvaltningsorganisation i länen

Myndighetsuppgifterna sköts av länsstyrelserna, som är statens organ för länen. De politiska uppgifterna sköts av regionerna, vars beslutsfattare väljs direkt av länets befolkning. Regionerna har också övertagit en stor del av den statliga regionplaneringen från länsstyrelserna.

Länsstyrelse

Huvudartikel: Länsstyrelse

Länsstyrelse är statens regionala företrädare och fungerar som en länk mellan länen och staten. Länsstyrelsens chef utses av regeringen och kallas landshövding.

Länsstyrelsen ansvarar bland annat för naturvårdsfrågor och viss regional samhällsplanering. Skogsvårdsstyrelse, Arbetsförmedlingen och domstolar är exempel på andra statliga organ i länet. En länsnämnd eller motsvarande lyder under ett statligt verk och arbetar med samma frågor som detta, fast regionalt.

Region

Huvudartikel: Sveriges regioner

Regionen är en regional administration, vars beslut fattas av den folkvalda församlingen regionfullmäktige. Regionfullmäktige utser en regionstyrelse som leder och samordnar arbetet. Det viktigaste ansvarsområdet är hälso- och sjukvården. Andra vanliga områden är folktandvården, utbildning, kultur (främst länsmusik, -teatrar och -museer) och näringslivsstöd. Ansvaret som regional kollektivtrafikmyndighet ligger oftast hos regionen, men i några fall ligger ansvaret hos kommunalförbund. Regionens verksamhet finansieras genom statsbidrag, regionskatter och avgifter och regleras bland annat i kommunallagen.

I samband med länssammanslagningarna på 1990-talet (då Skåne län och Västra Götalands län bildades) övertogs här stora delar av det statliga ansvaret för regional utveckling av regionalt valda beslutsorgan. Successivt övertog även de regionala myndigheterna i andra län motsvarande utvecklingsansvar, varvid landstingen ombildades till "regioner". 2019^[2] hade landstingen i alla Sveriges då 21 län övergått från den äldre till den nyare organisationsformen. Detta inkluderar Gotlands län, som sedan 1971 (då Gotland blev en enda kommun) inte haft något separat landsting, men där Gotlands kommun numera i dessa sammanhang betecknar sig som Region Gotland.

Lista över Sveriges län

Län Bokstav Kod Landyta (km²)[3] Folkmängd (2025-03-31)[4] Inv/km² Residensstad Kommuner Inrättat Ordning från N till S (efter residensstaden)  Blekinge län K 10 2 931 156 942 53,5 Karlskrona 5 1683 20  Dalarnas län W 20 28 029 286 333 10,2 Falun 15 1634[5] 6  Gotlands län I 09 3 135 61 005 19,5 Visby 1 1645 16  Gävleborgs län X 21 18 118 284 323 15,7 Gävle 10 1762 5  Hallands län N 13 5 427 345 056 63,6 Halmstad 6 1658 18  Jämtlands län Z 23 48 935 132 866 2,7 Östersund 8 1810 3  Jönköpings län F 06 10 437 369 881 35,4 Jönköping 13 1639/1687 14  Kalmar län H 08 11 165 245 976 22,0 Kalmar 12 1634/1680 19  Kronobergs län G 07 8 424 203 216 24,1 Växjö 8 1639/1687 17  Norrbottens län BD 25 97 239 248 444 2,6 Luleå 14 1810 1  Skåne län M 12 10 968 1 429 120 130,3 Malmö 33 1997 21  Stockholms län AB 01 6 524 2 475 161 379,4 Stockholm 26 1641/1714 10  Södermanlands län D 04 6 075 301 330 49,6 Nyköping 9 1634 12  Uppsala län C 03 8 190 408 247 49,8 Uppsala 8 1641/1714 7  Värmlands län S 17 17 519 283 039 16,2 Karlstad 16 1640/1779 8  Västerbottens län AC 24 54 665 280 797 5,1 Umeå 15 1638 2  Västernorrlands län Y 22 21 549 241 322 11,2 Härnösand 7 1634/1810 4  Västmanlands län U 19 5 118 280 941 54,9 Västerås 10 1634 9  Västra Götalands län O 14 23 800 1 773 164 74,5 Göteborg 49 1998 15  Örebro län T 18 8 504 308 208 36,2 Örebro 12 1640/1779 11  Östergötlands län E 05 10 559 472 323 44,7 Linköping 13 1634 13  Sverige 407 311 10 587 694 26,0 290

Observera att sjöar och hav är exkluderade i kolumnen yta.

Avskaffade län i Sverige

Ej att förväxla med de slottslän som fanns före 1634 års regeringsform. För dessa, se artikeln Slottslän.

Svensk territorialhistoria

Sveriges historiska län Sveriges slottslän Finlands historiska län Sveriges gränsförändringar Sveriges hertigdömen Sveriges underhållsländer Sveriges livgeding Sveriges grevskap Sveriges historiska unioner Svenska besittningar Svenska kolonier

Sveriges historia

Redigera

Här listas sådana län som inrättats enligt 1634 års regeringsform och i dess efterföljd, men sedan avskaffats^[6][7][8].

På motsvarande administrativ nivå har flera förvaltningsformer förekommit, ibland under beteckningen län:

• livgeding, för änkedrottningarnas underhåll, avvecklade 1715–1720
• underhållsländer, för Karl X Gustav, medan han var tronföljare, samt Drottning Kristina, sedan hon abdikerat
• hertigdömen, avskaffade 1689
• guvernement, det vill säga län under ledning av landshövding med militärt befäl
• generalguvernement, i flera sammanförda län liksom i avhängiga provinser.

Militärt styre för inrikes län avskaffades i 1719 års regeringsform.

Till skillnad från livgedingen, underhållsländerna och det sista kvarvarande hertigdömet (Stegeborg), var grevskapen (avskaffade efter Karl XI:s reduktion 1680) underordnade länsförvaltningen. Detta var fallet, trots omfattande ekonomiska och administrativa specialrättigheter.

Efter 1634 har beteckningen län även levt kvar avseende vissa härader som tidigare varit centra i äldre slottslän. Beteckningen har även använts om vissa bruksorter och bergslager.

	Län	Residensstad	Årtal från	Årtal till	Beskrivning
	Bohus län	Bohus fästning	1680	1700	namn på Göteborgs och Bohus län
	Göteborgs och Bohus län	Göteborg	1680 1700	1997	ingår nu i Västra Götalands län
	Härnösands län	Härnösand	1645	1654	nu uppdelat i Västernorrlands län och del av Jämtlands län
	Järle län/Nora län	Järle, senare Nora	1641	1648	döptes vid flytt av residensstad om till Nora län. Tillhör idag till största delen Örebro län, men även en liten del av Värmlands län.
	Jönköpings och Kronobergs län		1654 1669 1680	1658 1674 1687	nu delat mellan Jönköpings län och Kronobergs län
	Kopparbergs län	Falun	1634 (erkänt 1647)	1996	har bytt namn till Dalarnas län
	Kristianstads län	Kristianstad	1658	1996	ingår nu i Skåne län
	Linköpings län	Linköping	1634	1718	Slottslän som före 1719 var namn på Östergötlands län
	Malmöhus län	Malmö	1669	1996	ingår nu i Skåne län
	Norrlands län / Hudiksvalls län	Hudiksvall	1634	1645	mellan åren 1645 och 1654 hette länet Hudiksvalls län, efter dess residensstad. Före 1638 omfattade länet hela Norrland. Efter 1654 uppdelat i Gävleborgs län med landskapen Gästrikland, Hälsingland och Härjedalen samt Härnösands län med landskapen Ångermanland, Medelpad och Jämtland.
	Närkes och Värmlands län	Örebro slott	1625 1654	1639 1779	nu uppdelat i Örebro län och Värmlands län, samt delar av Västra Götalands län (Dalsland).
	Stockholms överståthållarskap		1634	1967	ingår nu i Stockholms län
	Skaraborgs län	Skara (1634–1659) Mariestad (1660–1997)	1634	1997	nu till största delen i Västra Götalands län, men även i Jönköpings län.
	Smålands län		1634 1679	1639 1680	delat i Jönköpings län och Kronobergs län (Kalmar län ingick inte) delat i Kalmar län och Jönköpings och Kronobergs län
	Upplands län		1634– 1655–	1640 1713	mellan åren 1641 och 1654 uppdelat mellan Uppsala län och Stockholms län, för att återgå till gemensam län igen. År 1714 delas de båda parterna återigen upp.
	Älvsborgs län	Vänersborg	1634	1997	ingår nu i Västra Götalands län
	Ölands län	Borgholm	1819	1826	ingår nu i Kalmar län.

• I listan ingår endast län som låg inom Sveriges nuvarande gränser. Dessutom har svenska län funnits på andra håll. Se Finlands län om de historiska länen i nuvarande Finland.

Förutom ovanstående län inrättade i enlighet 1634 år länsreform fanns några andra län:

• Sala län mellan 1641 och 1646 som anges som ett hövdingedöme ^[9]
• Drottningholm och Svartsjö slotts län som var en kunglig förläning mellan 1787 och 1809

För avskaffade län som tidigare var danska, se Danmarks län.

Se även

• Sveriges administrativa indelning
• Sveriges kommuner listade per län
• Sveriges landskap
• Finlands län
• Norges fylken
• Ansvarskommittén
• Regionförsök
• Framtida regionbildning