Loading AI tools
svensk officer och överkommendant Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Carl Sven Axel Lagerberg (i riksdagen kallad Lagerberg i Stockholm), född 26 januari 1822 i Göteborg, död 25 mars 1905 i Stockholm, var en svensk greve, riksdagsman och militär (general).
| Sven Lagerberg | |
 | |
Ledamot av Sveriges riksdag | |
| Mandatperiod 1847–1848 1850–1851 1853–1854 1856–1858 1859–1860 1862–1863 1865–1866 1867–1884 | |
| Valkrets | Ridderskapet och adeln 1847–1866 Älvsborgs läns valkrets 1867–1884 |
|---|---|
| Uppdrag i riksdagen | |
| Ledamot för Ridderskapet och adeln 1847–1866 Ledamot av första kammaren 1867–1884 | |
| Född | Carl Sven Axel Lagerberg 26 januari 1822 Domkyrkoförsamlingen, Göteborg |
| Död | 25 mars 1905 (83 år) Göta livgardes församling, Stockholm |
| Gravplats | Norra begravningsplatsen |
| Nationalitet |  Svensk |
| Politiskt parti | Partilös |
| Yrke | Greve Militär |
| Maka | Marianne Lovisa von Rosen |
| Militärtjänst | |
| Smeknamn | Sven i helvete |
| I tjänst för |  Sverige |
| Försvarsgren | Svenska armén |
| Tjänstetid | 1837–1905 |
| Grad | General |
| Utmärkelser | Serafimerorden 1887 |
Lagerberg gick 1830–1834 på Hillska skolan på Barnängen innan han påbörjade sin militära karriär med studier vid Krigsskolan 1837–1839. År 1839 blev han underlöjtnant vid Andra livgardet och var 1841–1844 elev vid högre artilleriläroverket på Marieberg. År 1842 blev han andre löjtnant vid regementet och 1847 blev han stabsadjutant vid Livgardesbrigaden. År 1847 befordrades han till förste löjtnant och blev adjutant vid Livgardesbrigaden 1848 innan han blev generalstabsofficer 1849.[1] Lagerberg, som kom att bli en av Oscar II:s närmaste män, blev 1850 adjutant hos dennes bror Karl, som då var Sveriges kronprins.[2] År 1852 blev Lagerberg kapten i armén och blev 1853 kapten vid Andra livgardet. År 1854 blev han major i armén och blev samma år stabschef vid Livgardesbrigaden. År 1858 blev Lagerberg kapten och kompanichef vid Andra livgardet och året därpå blev han adjutant hos den nya kungen Karl XV och befordrades till överstelöjtnant. År 1859 blev Lagerberg även chef för framtida kung Oscar II:s stab, då denne ännu var hertig av Östergötland.[1]
År 1861 blev Lagerberg andre major vid Andra livgardet och 1862 överste i armén. Åren 1862–1866 var han expeditionschef vid lantförsvarsdepartementets kommandoexpedition innan han 1866, efter 27 års tjänst i Andra livgardet, blev överste och sekundchef för regementet. År 1867 utnämndes Lagerberg till generalmajor i armén och förste adjutant i kung Karl XV:s stab. Efter dennes död 1872 blev Lagerberg förste adjutant och chef för den nye kung Oscar II:s stab. År 1876 blev Lagerberg tillförordnad överkommendant i Stockholm och året därpå tillförordnad generalbefälhavare i första militärdistriktet. År 1880 blev han generallöjtnant och var 1880–1888 generalbefälhavare i Fjärde militärdistriktet och var dessutom chef för Livgardesbrigaden 1880–1884. År 1882 blev han ordinarie överkommendant i Stockholm och blev dessutom ordförande i Krigshovrätten, en post han behöll fram till 1903. År 1889 utnämndes Lagerberg till general i armén och var sedan generalbefälhavare i Femte militärdistriktet 1889–1890.[1] År 1890 tog han avsked från chefskapet av Femte militärdistriktet, men kvarstod som överkommendant till sin död. I Nordisk familjebok beskrivs Lagerberg som en av Stockholms populäraste personligheter och att han spelade en stor roll i stadens samhällsliv.[2]
Som riksdagsman var Lagerberg ledamot för adelsståndet vid riksdagarna 1847/48, 1850/51, 1853/54, 1856/58, 1857/60, 1862/63 och 1865/66 samt, efter ståndsriksdagens avskaffande, ledamot i första kammaren för Älvsborgs läns valkrets åren 1867–1884.[1] Han blev ledamot av första klassen av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1864.[3]
Sven Lagerberg var son till överstelöjtnanten greve Claes Sven Lagerberg och grevinnan Hedvig Beata von Rosen. Han var bror till Gösta Lagerberg.
Sven Lagerberg gifte sig 1850 med grevinnan Marianne Lovisa von Rosen (född 1827 i andra livgardets församling i Stockholm, död där 1888), dotter till kammarherren greve Carl Axel von Rosen och Christina Lovisa Aspelin. Paret Lagerberg och von Rosen fick fem barn: Anna (född 1855), Clas Sven Carl (född 1857), Marianne Jeanne Christina (född 1859), Jeanna Hedvig Ulrika (född 1860) och Carl Gustaf Sven (född 1862).[1] Han är begraven på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[4]
Lagerberg är också känd som Sven i helvete på grund av sin slagfärdighet och flitiga användande av svordomar. Tillnamnet lär han ha fått, när hans yngre bror i tjänst råkade tilltala honom vid förnamn, i stället för att använda Lagerbergs formella militära titel. Lagerberg skall då ha rutit: ”Sven – i helvete!”.[5]
Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts orden med briljanter (Serafimerorden), 1 december 1887.[6] Konung Oscar II:s jubileumsminnestecken, 1897.[7]
Kommendör med stora korset av Svärdsorden, 1 december 1874.[8] Kommendör av första klassen av Svärdsorden, 28 januari 1868.[9] Riddare av första klassen av Svärdsorden, 1860.[10]
Storkorset av Norska Sankt Olavs orden, 6 juni 1882.[11]
Kommendör av första klassen av Norska Sankt Olavs orden, 9 september 1862.[12]
Riddare av Badiska Berthold I av Zähringens orden, tidigast 1881 och senast 1888.[13][14]
Riddare av första klassen med briljanter av Ryska Sankt Annas orden, tidigast 1872 och senast 1876.[9][15]
Storkorset av Sachsiska Albrektsorden, tidigast 1872 och senast 1876.[9][15]
Storkorset av Danska Dannebrogorden, tidigast 1868 och senast 1872.[9][10]
Kommendör av första graden av Danska Dannebrogorden, senast 1864.[16]
Storkorset av Portugisiska Avizorden, tidigast 1866 och senast 1868.[10][17]
Storkorset av Luxemburgska Ekkronans orden, tidigast 1866 och senast 1868.[10][17]
Storkorset av Preussiska Röda örns orden, tidigast 1877 och senast 1881.[13][18]
Riddare av första klassen med briljanter av Preussiska Röda örns orden, tidigast 1872 och senast 1876.[9][15] Riddare av första klassen av Preussiska Röda örns orden, tidigast 1866 och senast 1868.[10][17]
Storkorset av Sachsen-Weimarska Vita falkens orden, tidigast 1872 och senast 1876.[9][15]
Storkorset av Württembergska Fredriksorden, tidigast 1877 och senast 1881.[13][18]
Storkorset av Nederländska Lejonorden, tidigast 1894 och senast 1897.[19][20]_-_Ribbon_bar.svg){kind=small}
Riddare av Nederländska Lejonorden, senast 1864.[16]
Storofficer av Franska Hederslegionen, tidigast 1866 och senast 1868.[10][17]
Andra klassen Osmanska rikets Meschidie-orden, tidigast 1868 och senast 1872.[9][10]
Riddare av andra klassen av Preussiska Kronorden, senast 1864.[16]
Kommendör av Italienska Sankt Mauritius- och Lazarusorden, 1864.[16][21]
Riddare av fjärde klassen av Ryska Sankt Vladimirs orden, senast 1864.[16]Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
