Svegs tingslag

Svegs tingslag var ett tingslag i Jämtlands län i Härjedalens sydöstra del samt till Jämtlands län hörande socknar i Hälsingland. År 1932 hade tingslaget 10 352 invånare på en yta av 7 054 km². Tingslagets tingsställe var Svegsmons municipalsamhälle.

Svegs tingslag tingslag
Land	Sverige
Län	Jämtlands län
Domsaga	Härjedalens domsaga (1879–) Södra Jämtlands domsaga (1812–1878) Jämtlands domsaga (–1811)
Areal	7 054 kvadratkilometer (1932)
Inrättad	1671
Upphörd	31 december 1947
Uppgått i	Svegs och Hede tingslag
Läge
Tingslaget i länet.
Koordinater	62°02′01″N 14°21′43″Ö
Bestod av
Svegs köping (1937–) Älvros landskommun (1863–) Överhogdals landskommun (1863–) Ytterhogdals landskommun (1865–) Svegs landskommun (1863–) Lillhärdals landskommun (1863–) Linsells landskommun (1863–) Ängersjö landskommun (1925–)
Redigera Wikidata

Tingslaget bildades 1671 och upphörde den 1 januari 1948 (enligt beslut den 10 juli 1947) då tingslaget slogs ihop med Hede tingslag för att bilda Svegs och Hede tingslag.^[1] 1729 tillfördes området för det avskaffade Lillhärdals tingslag.

Tingslaget ingick till 1812 i Jämtlands domsaga, mellan 1812 och 1879 Södra Jämtlands domsaga och från den 1 januari 1879 till Härjedalens domsaga.

Socknar i tingslaget

i Härjedalen:

• Lillhärdals socken (före 1731 i Lillhärdals tingslag)
• Linsells socken
• Svegs socken
• Älvros socken
• Överhogdals socken

i Hälsingland:

• Ytterhogdals socken (överförd från Ljusdals tingslag i Gävleborgs län till Svegs tingslag den 1 januari 1865, enligt beslut den 13 november 1863)^[2][3]
  • Ängersjö socken (utbruten ur Ytterhogdal den 1 januari 1925)

Se även

• Härjedalen, för full historik om tingslagen i Härjedalen

Källor

• Nationella arkivdatabasen för uppgifter om fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter
• Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Svegs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
• Almquist, Jan Eric (1954). Lagsagor och domsagor i Sverige : med särskild hänsyn till den judiciella indelningen. Del I. Stockholm: P.A. Norstedt & söners förlag. sid. 444-447

Noter

1. (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 113. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
2. (PDF) Bidrag till Sveriges officiela statistik. A) Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1870. Andra afdelningen: innehållande Folkmängden den 31 december 1870 inom serskilda administrativa, judiciela och kyrkliga områden, samt efter kön, civilstånd och hushåll eller matlag, jemte vigda par, lefvande födde och aflidne, 1861—1870, församlingsvis.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1873. sid. 101. http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20A%20Befolkning%201851-1910/Befolkning-A-1870-andra.pdf. Läst 2 februari 2015 Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
3. Statistiska centralbyrån Befallningshavandes femårsberättelser Jämtlands län 1861-1865 Arkiverad 2 februari 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 2 (sida 6 i pdf:en); Läst 2 februari 2015