Loading AI tools
fartgren inom alpin skidsport Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Super-G eller superstorslalom (engelska: super giant slalom) är en fartgren inom alpin skidsport.
 | |
| Högsta förbund | FIS |
|---|---|
| Först utövad | 1982 (världscupdebut) |
| Egenskaper | |
| Kontaktsport | nej |
| Könsmixad | nej, separata tävlingar |
| Kategorisering | skidsport, vintersport |
| Utrustning | hjälm, skidor |
| Spelplats | utomhus, skidbacke |
| OS | 1988- |
Super-G är ett mellanting mellan störtlopp och storslalom, där man åker mellan glest placerade portar som i storslalom men i högre hastighet. Åkarna står ofta i störtloppställning men fortsätter svänga konstant. Hastigheten varierar beroende på bansättning och terräng. Det är utmanande att hantera svängarna i den höga hastighet som ofta uppstår.
Man åker endast ett åk i super-G men grenen skiljer sig från störtlopp genom att åkarna inte får övningsköra banan före tävling utan bara får göra en besiktning.
Super-G är inte en av de ursprungliga grenarna i alpin skidsport utan blev världscupgren säsongen 1982/1983, VM-gren 1987 och OS-gren 1988. Retrospektivt går det att se introduktionen av grenen som en balansering av den totala alpina världscupen, då den tidigare gynnade teknikgrenarna före fartgrenarna. Säsongen 2007/2008 genomfördes totalt 17 världscupdeltävlingar i störtlopp och super-G, 18 i storslalom och slalom, samt tre superkombinationer.
Det sägs att grenen infördes för att stoppa svensken Ingemar Stenmarks framfart i den totala världscupen.[1] Förslag har kommit om att stryka grenen från världscupprogrammet[2] eller göra den till del av den alpina superkombinationen.[3]
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
