Detta är en lista över toner i musik.
Toner som inkluderas
Listan inkluderar alla toner baserat på den kromatiska tolvtonsskalan, från subkontra- till femstrukna oktaven. Närliggande toner skrivs enharmoniskt. Observera sedan 1990-talet används ofta beteckningen B♭ för den ton som traditionellt har betecknats B i svenska läromedel och noter. Denna uttalas "Bess" (traditionellt "Be"). Tonen B kallas ibland (men inte här) fortfarande H, och tonen Biss skrivs då Hiss.
Frekvenser
Samtliga frekvenser avser liksvävande temperatur i standardstämning a1 = 440 Hz. Frekvensen för A i respektive oktav är därmed de enda frekvenserna som är exakta, dvs heltal. Övriga frekvenser är avrundade decimaltal, även om decimaldelen innehåller enbart 0 eller 00, som t.ex. G1: 49,00 Hz. Frekvenserna för A är utmärkta med fetstil i tabellen.
Mer information Stamtoner, Härledda toner ...
| |
Stamtoner |
Härledda toner |
Enharmonik |
Frekvens[info] |
Övrigt |
| |
b5 |
|
|
7902,1 Hz |
|
| |
|
aiss/bess5 |
|
7458,6 Hz |
|
| |
a5 |
|
|
7040,0 Hz |
|
| |
|
giss/ass5 |
|
6644,9 Hz |
|
| |
g5 |
|
|
6271,9 Hz |
|
| |
|
fiss/gess5 |
|
5919,9 Hz |
|
| |
f5 |
|
|
5587,7 Hz |
|
| |
e5 |
|
|
5274,0 Hz |
|
| |
|
diss/ess5 |
|
4978,0 Hz |
|
| |
d5 |
|
|
4698,6 Hz |
Ungefärlig högsta flageolett på en violin. |
| |
|
ciss/dess5 |
|
4434,9 Hz |
|
| 88 |
c5 |
|
|
4186,0 Hz |
Högsta tonen på ett piano. Högsta ton för crotales. Ungefärligen högsta ton för piccolaflöjt |
Stäng
Mer information Stamtoner, Härledda toner ...
| |
Stamtoner |
Härledda toner |
Enharmonik |
Frekvens[info] |
Övrigt |
| 87 |
b4 |
|
|
3951,1 Hz |
|
| |
|
aiss/bess4 |
|
3729,3 Hz |
|
| |
a4 |
|
|
3520,0 Hz |
|
| |
|
giss/ass4 |
|
3322,4 Hz |
|
| |
g4 |
|
|
3136,0 Hz |
|
| |
|
fiss/gess4 |
|
2960,0 Hz |
|
| |
f4 |
|
|
2793,8 Hz |
|
| |
e4 |
|
|
2637,0 Hz |
|
| |
|
diss/ess4 |
|
2489,0 Hz |
|
| |
d4 |
|
|
2349,3 Hz |
|
| |
|
ciss/dess4 |
|
2217,5 Hz |
|
| |
c4 |
|
|
2093,0 Hz |
Kallas även "double high C". Kan spelas av många leadtrumpetare i storband. |
Stäng
Mer information Stamtoner, Härledda toner ...
| |
Stamtoner |
Härledda toner |
Enharmonik |
Frekvens[info] |
Övrigt |
| |
b3 |
|
|
1975,5 Hz |
|
| |
|
aiss/bess3 |
|
1864,7 Hz |
|
| |
a3 |
|
|
1760,0 Hz |
|
| |
|
giss/ass3 |
|
1661,2 Hz |
|
| |
g3 |
|
|
1568,0 Hz |
|
| |
|
fiss/gess3 |
|
1480,0 Hz |
|
| |
f3 |
|
|
1396,9 Hz |
Högsta tonen i Nattens Drottnings aria Der Hölle Rache kocht in meinem Herzen ur Trollflöjten |
| |
e3 |
|
|
1318,5 Hz |
|
| |
|
diss/ess3 |
|
1244,5 Hz |
|
| |
d3 |
|
|
1174,7 Hz |
|
| |
|
ciss/dess3 |
|
1108,7 Hz |
|
| |
c3 |
|
|
1046,5 Hz |
Kallas "höga c" för kvinnliga sångare. Det anses att en skolad sopran bör kunna sjunga denna ton i full styrka och, dessutom något högre. Se även c2. |
Stäng
Mer information Stamtoner, Härledda toner ...
| |
Stamtoner |
Härledda toner |
Enharmonik |
Frekvens[info] |
Övrigt |
| |
b2 |
|
|
987,8 Hz |
|
| |
|
aiss/bess2 |
|
932,3 Hz |
|
| |
a2 |
|
|
880,0 Hz |
|
| |
|
giss/ass2 |
|
830,6 Hz |
|
| |
g2 |
|
|
784,0 Hz |
Ungefärlig högsta ton för en kontraalt. |
| |
|
fiss/gess2 |
|
740,0 Hz |
|
| |
f2 |
|
|
698,5 Hz |
|
| |
e2 |
|
|
659,3 Hz |
|
| |
|
diss/ess2 |
|
622,3 Hz |
|
| |
d2 |
|
|
587,3 Hz |
Lägsta tonen på piccolaflöjt |
| |
|
ciss/dess2 |
|
554,4 Hz |
|
| |
c2 |
|
|
523,3 Hz |
Kallas "höga c" för manliga sångare, anses vara övre gränsen för en klassisk tenor (se även c3). |
Stäng
Mer information Stamtoner, Härledda toner ...
| |
Stamtoner |
Härledda toner |
Enharmonik |
Frekvens[info] |
Övrigt |
| |
b1 |
|
cess, aississ |
493,9 Hz |
Högsta tonen i Kalafs aria "Nessun Dorma" ur "Turandot". |
| |
|
aiss/bess1 |
cessess |
466,2 Hz |
|
| |
a1 |
|
gississ, b𝄫 |
440,0 Hz |
Vanlig referenston i modern stämning, normalton. Stäms till cirka 440 Hz. Vanligaste frekvensen på stämgafflar. Tredje strängen på en violin. |
| |
|
giss/ass1 |
|
415,3 Hz |
Fantomens högsta ton i arian "the music of the night" ur Fantomen på operan |
| |
g1 |
|
fississ, assess |
392,0 Hz |
Tonen som en normal diskantklav/G-klav markerar. |
| |
|
fiss/gess1 |
eississ |
370,0 Hz |
|
| |
f1 |
|
eiss, gessess |
349,2 Hz |
Lägsta tonen på en altblockflöjt. |
| |
e1 |
|
fess, dississ |
329,6 Hz |
Högsta/första strängen på en gitarr. |
| |
|
diss/ess1 |
|
311,1 Hz |
|
| |
d1 |
|
essess, cississ |
293,7 Hz |
Andra strängen på en violin |
| |
|
ciss/dess1 |
|
277,2 Hz |
|
| |
c1 |
|
hiss, dessess |
261,6 Hz |
Kallas "nyckelhåls-C" på ett piano.[1] Den ton som en Altklav/C-klav markerar. Lägsta tonen för en tvärflöjt. |
Stäng
Mer information Stamtoner, Härledda toner ...
| |
Stamtoner |
Härledda toner |
Enharmonik |
Frekvens[info] |
Övrigt |
| |
b |
|
|
246,9 Hz |
Andra strängen på en gitarr. |
| |
|
aiss/bess |
|
233,1 Hz |
Lägsta tonen på en oboe |
| |
a |
|
|
220,0 Hz |
Ungefärlig delningsfrekvens i en PA-anläggning. Högsta strängen på en cello. |
| |
|
giss/ass |
|
207,7 Hz |
Lägsta tonen på en sopransaxofon. |
| |
g |
|
|
196,0 Hz |
Lägsta strängen på en violin. Andra strängen på en viola. Tredje strängen på en gitarr. |
| |
|
fiss/gess |
|
185,0 Hz |
|
| |
f |
|
|
174,6 Hz |
Den ton som en vanlig basklav/F-klav markerar. |
| |
e |
|
|
164,8 Hz |
Lägsta tonen på en vanlig trumpet som inte är en pedalton. |
|
| |
|
diss/ess |
|
155,6 Hz |
|
| |
d |
|
|
146,8 Hz |
Lägsta tonen för en vanlig klarinett. Fjärde strängen på en gitarr. Tredje strängen på en cello. |
| |
|
ciss/dess |
|
138,6 Hz |
Lägsta tonen på en altsaxofon. |
| |
c |
|
|
130,8 Hz |
Lägsta strängen på en viola. Högsta strängen på en sexsträngad elbas. Kallas ibland "låga C" för en kvinnlig sångerska. Kan sjungas av vissa kontraaltar. |
Stäng
Mer information Stamtoner, Härledda toner ...
| |
Stamtoner |
Härledda toner |
Enharmonik |
Frekvens[info] |
Övrigt |
| |
B |
|
|
123,5 Hz |
|
| |
|
A# / B♭ |
|
116,5 Hz |
|
| |
A |
|
|
110,0 Hz |
Femte strängen på en gitarr. |
| |
|
G# / A♭ |
|
103,8 Hz |
Lägsta tonen på en tenorsaxofon. (ca 100 Hz är den frekvens som lysrör "brummar") |
| |
G |
|
|
98,00 Hz |
Näst lägsta strängen på en cello. Högsta strängen på kontrabas och fyrsträngad elbas. |
| |
|
F# / G♭ |
|
92,50 Hz |
|
| |
F |
|
|
87,31 Hz |
|
| |
E |
|
|
82,41 Hz |
Lägsta tonen på en vanlig tenortrombon. Lägsta/sjätte strängen på en gitarr. |
| |
|
D# / E♭ |
|
77,78 Hz |
|
| |
D |
|
|
73,42 Hz |
Näst högsta strängen på kontrabas och fyrsträngad elbas. |
| |
|
C# / D♭ |
|
69,30 Hz |
|
| |
C |
|
|
65,41 Hz |
Kallas ibland "låga C". Kan sjungas av vissa bassångare. Lägsta strängen på en cello. |
Stäng
Mer information Stamtoner, Härledda toner ...
| |
Stamtoner |
Härledda toner |
Enharmonik |
Frekvens[info] |
Övrigt |
| |
B1 |
|
|
61,74 Hz |
Lägsta strängen på en sjusträngad gitarr. |
| |
|
Aiss/Bess1 |
|
58,27 Hz |
|
| |
A1 |
|
|
55,00 Hz |
Näst lägsta strängen på fyrsträngad kontrabas och fyrsträngad elbas. |
| |
|
Giss/Ass1 |
|
51,91 Hz |
|
| |
G1 |
|
|
49,00 Hz |
|
| |
|
Fiss/Gess1 |
|
46,25 Hz |
Lägsta strängen på en åttasträngad gitarr. |
| |
F1 |
|
|
43,65 Hz |
Lägsta bassträngen på en 12-strängad modern svensk luta; |
| |
E1 |
|
|
41,20 Hz |
Lägsta strängen på fyrsträngad kontrabas och fyrsträngad elbas. |
| |
|
Diss/Ess1 |
|
38,89 Hz |
|
| |
D1 |
|
|
36,71 Hz |
|
| |
|
Ciss/Dess1 |
|
34,65 Hz |
Lägsta strängen på en niosträngad gitarr. |
| |
C1 |
|
|
32,70 Hz |
Lägsta tonen på en fyrsträngad kontrabas med C-Extension. |
Stäng
Mer information Stamtoner, Härledda toner ...
| |
Stamtoner |
Härledda toner |
Enharmonik |
Frekvens[info] |
Övrigt |
| |
B2 |
|
|
30,87 Hz |
Lägsta tonen på en femsträngad elbas. |
| |
|
Aiss/Bess2 |
|
29,14 Hz |
Lägsta tonen på en kontrafagott (med B♭-klockstycke) |
| |
A2 |
|
|
27,50 Hz |
Lägsta tonen på ett vanligt piano (med 88 tangenter). Lägsta tonen på en kontrafagott (med A-klockstycke) |
| |
|
Giss/Ass2 |
|
25,96 Hz |
|
| |
G2 |
|
|
24,50 Hz |
|
| |
|
Fiss/Gess2 |
|
23,12 Hz |
|
| |
F2 |
|
|
21,83 Hz |
|
| |
E2 |
|
|
20,60 Hz |
|
| |
|
Diss/Ess2 |
|
19,45 Hz |
|
| |
D2 |
|
|
18,35 Hz |
|
| |
|
Ciss/Dess2 |
|
17,32 Hz |
|
| |
C2 |
|
|
16,35 Hz |
Lägsta tonen på 32 fots-stämman i en orgel. Ungefärlig nedre hörselgräns för en människa. |
Stäng
