Stenungsunds kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Göteborgs och Bohus län.
Snabbfakta Slogan, Land ...
Stäng
Kommunens område motsvarar socknarna: Jörlanda, Norum, Spekeröd, Ucklum och Ödsmål, alla i Inlands Nordre härad. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Stenungsunds municipalsamhälle inrättades 19 december 1919 och upplöstes vid utgången av 1951.
Vid kommunreformen 1952 uppgick Jörlanda landskommun i den då bildade Kode landskommun och övriga landskommuner sammanlades i den då bildade Stenungsunds landskommun.
Stenungsunds kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Stenungsunds landskommun och en del ur Kode landskommun (Jörlanda).[6]
Kommunen ingår i Göteborgsregionens kommunalförbund sedan dess bildande 1974.
Kommunen ingick från bildandet till 2006 i Stenungsunds domsaga och kommunen ingår sedan 2006 i Uddevalla domsaga.[7]
Kommunen är belägen i de södra delarna av landskapet Bohuslän ca 5 mil norr om Göteborg, vid Skagerrak innanför öarna Orust och Tjörn. I öster gränsar kommunen till Lilla Edets kommun i före detta Älvsborgs län, i söder till Kungälvs kommun, i väster till Tjörns kommun och Orusts kommun samt i norr till Uddevalla kommun, alla i före detta Göteborgs och Bohus län.
Topografi och hydrografi
Kommunen karaktäriseras av en starkt kuperad terräng med djupa sprickdalar. Bergpartierna reser sig med höga och branta sidor från de uppodlade lerfyllda dalbottnarna. I skogsterrängen kring sjön Stora Hällungen fylls sprickdalarna med morän och sandiga, grusiga sediment. Skyddade lägen i den inre skärgården ger öarna i Hakefjord och fastlandskusten en rik lundflora, med bergkullar som ofta omges av lövskogar bestående av ek, bok och hassel.
Den östra delen av kommunen, särskilt Svartedalen, utgör ett omfattande och varierat barrskogsområde med många sjöar och myrar som slingrar sig genom de smala sprickdalarna.[8]
Styre
Mer information År, Partier ...
| År |
Partier |
|---|
| 2006-2010 |
M |
FP |
C |
KD |
MP |
| 2010-2014 |
M |
FP |
C |
KD |
| 2014-2017 |
M |
L |
C |
KD |
| 2017-2018 |
S |
MP |
V |
| 2018-2022 |
S |
C |
ST |
V |
MP |
| 2022- |
S |
M |
|
Stäng
Kommunfullmäktige
Presidium
Mer information Presidium 2022–2026 ...
| Presidium 2022–2026 |
|---|
| Ordförande |
S |
Katja Nikula |
| Förste vice ordförande |
M |
Michael Ernfors |
| Andre vice ordförande |
V |
Birgit Lövkvist |
Stäng
Lista över kommunfullmäktiges ordförande
Mer information Namn, Tillträdde ...
Stäng
Mandatfördelning 1970–2022
Mer information Valår, V ...
| Valår | V | S | MP | SPI | SD | NYD | ÖVR | St | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
|---|
| 1970 | 1 | 15 | | | | | 3 | | 10 | 8 | | 4 | | 41 | 86,5 | |
| 1973 | 1 | 14 | | | | | 3 | | 12 | 6 | | 5 | | 41 | 89,7 | |
| 1976 | 1 | 15 | | | | | 2 | | 12 | 6 | | 5 | | 41 | 90,7 | |
| 1979 | 2 | 14 | | | | | 2 | | 9 | 6 | | 8 | | 41 | 88,2 | |
| 1982 | 2 | 16 | | | | | | | 9 | 3 | 1 | 10 | | 41 | 89,4 | |
| 1985 | 1 | 16 | 2 | | | | | | 7 | 7 | | 8 | | 41 | 87,0 | |
| 1988 | 1 | 15 | 4 | | | | | | 7 | 6 | 1 | 7 | | 41 | 84,2 | |
| 1991 | 1 | 12 | 2 | | | 2 | | | 5 | 6 | 3 | 10 | | 41 | 84,9 | |
| 1994 | 2 | 17 | 3 | | | | | | 4 | 5 | 1 | 9 | | 41 | 85,3 | |
| 1998 | 4 | 14 | 2 | | | | | | 3 | 4 | 5 | 9 | | 41 | 79,79 | |
| 2002 | 3 | 15 | 1 | 1 | | | | | 3 | 7 | 4 | 7 | | 41 | 79,04 | |
| 2006 | 2 | 14 | 2 | 1 | | | | | 4 | 5 | 3 | 10 | | 41 | 80,76 | |
| 2010 | 2 | 13 | 3 | | 1 | | | | 3 | 5 | 2 | 12 | | 41 | 84,08 | |
| 2014 | 2 | 13 | 3 | | 4 | | | | 2 | 3 | 2 | 12 | | 41 | 86,22 | |
| 2018 | 3 | 14 | 2 | | 7 | | | 3 | 3 | 4 | 3 | 12 | | 51 | 87,73 | |
| 2022 | 3 | 14 | 2 | | 9 | | | 3 | 3 | 2 | 3 | 12 | | 51 | 85,54 | |
- Övriga 1970–1979 var Kommunalt intresse
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Stäng
Nämnder
Kommunstyrelse
Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter, varav 4 tillhör socialdemokraterna, 4 tillhör moderaterna, 3 tillhör Sverigedemokraterna medan centerpartiet, liberalerna, kristdemokraterna, samt vänsterpartiet alla 1 ledamot vardera.[10]
Mer information Presidium 2023–2026 ...
| Presidium 2023–2026 |
|---|
| Ordförande |
S |
Olof Lundberg |
| Förste vice ordförande |
M |
Maria Renfors |
| Andre vice ordförande |
KD |
Nedzad déumic |
Stäng
Lista över kommunstyrelsens ordförande
Mer information Namn, Tillträdde ...
Stäng
Övriga nämnder
Mer information Nämnd, Ordförande ...
| Nämnd | Ordförande |
Vice ordförande |
Andre vice ordförande |
|---|
| Sociala myndighetsnämnden |
M |
Ann Damberg Ström |
C |
Linda-Maria Hermansson |
| Tekniska myndighetsnämnden |
S |
Morgan Andersson |
C |
Maria Palm |
| Valnämnden |
S |
Bo Pettersson |
M |
Maggie Robertsson |
- |
Johan Thunberg |
Stäng
Stenungsunds kommun har dessutom en gemensam överförmyndarnämnd med kommunerna Lilla Edet, Orust och Tjörn. Nämnden har en ledamot från vardera kommun, och från Stenungsunds kommun är Jakob Hallman (KD) ledamot samt nämndens ordförande.[12]
Näringsliv
Sedan början av 1960-talet har området som utgör kommunen utvecklats till en viktig industriell knutpunkt. Den petrokemiska industrin är central, med företag som Borealis AB, Akzo Nobel Surface Chemistry AB, Inovyn Sverige AB och Perstorp Oxo AB som framträdande aktörer. Dessa företag är i stor utsträckning koncentrerade till centralorten. Bilfingerkoncernen är också närvarande i centralorten och verkar inom konstruktions- och byggindustrin. Förutom industri är turismen av stor betydelse i kommunen.[8]
Befolkningsutveckling
Kommunen har 27 808 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 96:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Mer information Befolkningsutvecklingen i Stenungsunds kommun 1970–2020 ...
| Befolkningsutvecklingen i Stenungsunds kommun 1970–2020[13] |
|---|
|
| År | | | Folkmängd |
| 1970 | | 12 546 |
| 1975 | | 14 617 |
| 1980 | | 16 091 |
| 1985 | | 17 034 |
| 1990 | | 18 640 |
| 1995 | | 19 852 |
| 2000 | | 20 679 |
| 2005 | | 22 947 |
| 2010 | | 24 292 |
| 2015 | | 25 508 |
| 2020 | | 27 044 |
Stäng
Kommunvapen
Blasonering: I sköld av silver över en av en vågskura bildad blå stam tre bjälkvis ställda genom svarta strängar förenade svarta rundlar, var och en ovan och nedan genom svarta strängar förenad med en röd rundel.
Det som i blasoneringen beskrivs är en stiliserad framställning av en kolvätekedja.[14] Detta hänger samman med den petrokemiska industrins betydelse i kommunen. Vapnet registrerades hos PRV 1977.
Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
