Srem

Srem eller Srijem (serbiska: Срем eller Srem, kroatiska: Srijem, tyska: Syrmien, ungerska: Szerém) är en geografisk region på den Pannoniska slätten som delas mellan Serbien och Kroatien.

För den polska staden, se Śrem. För andra betydelser, se Srem (olika betydelser).

Karta över Srem eller Srijem

Namn

På latin heter regionen Syrmium, vilket även är det latinska namnet för staden Sremska Mitrovica.

Geografi

Distriktet Srem i provinsen Vojvodina

Vukovar-Srijems län i Kroatien

I Serbien ingår regionen till största delen i distriktet Srem i provinsen Vojvodina medan kroatiska delen av regionen ligger i Vukovar-Srijems län.

Regionens gränser utgörs av floderna Donau i norr samt Sava i söder. Dessa två floder flyter ihop i Belgrad. I väst utgörs gränsen av floden Bosut, som bland annat flyter genom staden Vinkovci.

De nuvarande internationella gränserna mellan Serbien och Kroatien fastslogs 1945 av en kommission under Milovan Đilas. Serbien och Kroatien var då republiker inom Jugoslavien.

I serbiska delen av regionen ligger berget Fruška Gora vars högsta topp är 536 m över havet.¨

Genom Srem löpte under andra världskriget nazisternas försvarslinje med namnet Sremski front.

Orter

Serbien

Vapensköld för Srem

• Stadsdelar i Belgrad:
  • Novi Beograd (217 180 invånare)
  • Zemun (146 172)
  • Surčin (14 209)
  • Dobanovci (8 114)

• Vojvodina
  • Sremska Mitrovica (39 041)
  • Ruma (32 125)
  • Inđija (26 244)
  • Stara Pazova (18 628)
  • Šid (16 301)
  • Petrovaradin (13 917)
  • Sremska Kamenica (11 140)
  • Sremski Karlovci (8 839)
  • Beočin (8 037)
  • Irig (4 854)

Kroatien

• Vinkovci (33 239)
• Vukovar (30 126)
• Županja (13 775)
• Ilok (5 897)

Befolkning

Det sammanlagda invånarantalet för hela regionen är omkring 1 000 000 invånare.

Serbien

År 2002 hade den serbiska delen 790 697 invånare. 85% av befolkningen utgjordes av serber. Andra befolkningsgrupper var bland annat kroater, rusiner, ungrare och slovaker^[1].

Kroatien

Den kroatiska delen hade 204 768 invånare år 2001. 78% av invånarna var kroater och 15% serber. Resten av befolkningen utgjordes i huvudsak av ungrare, rusiner och slovaker^[2].

Referenser

1. Popis stanovništva, domaćinstava i stanova 2002. Knjiga 1: Nacionalna ili etnička pripadnost po naseljima. Republika Srbija, Republički zavod za statistiku Beograd 2003. ISBN 86-84433-07-6
2. Kroatiska statistiska centralbyrån Arkiverad 1 maj 2006 hämtat från the Wayback Machine.