Loading AI tools
svensk poet, runolog och professor i slaviska språk Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Per Sigurd Agrell, född 16 januari 1881 på Rämmens bruk i Värmland, död 19 april 1937 i Lund,[4] var en svensk poet, runolog och professor i slaviska språk.
| Sigurd Agrell | |
 Sigurd Agrell, okänt datum. | |
| Född | 16 januari 1881[1][2] Rämmens församling[1][2], Sverige |
|---|---|
| Död | 19 april 1937[1][2] (56 år) Lunds stadsförsamling[2], Sverige |
| Begravd | Norra kyrkogården i Lund[3] |
| Medborgare i | Sverige[2] |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Språkvetare, poet, översättare, författare |
| Arbetsgivare | Lunds universitet |
| Barn | Ivar Agrell (f. 1912) Jan Agrell (f. 1918) |
| Redigera Wikidata | |
Sigurd Agrells föräldrar var bruksägaren Frans Vilhelm Agrell och Ida Vendela Örtenholm.[5] Efter mogenhetsexamen vid Norrmalms latinläroverk 1898 inskrevs han vid Uppsala universitet, men efter att ha blivit fil.lic. där 1907 fortsatte han sina studier vid Lunds universitet. Han disputerade 1908 och blev filosofie doktor 1909, varpå han fick en docentur vid samma universitet.[5]
År 1921 blev han professor i slaviska språk vid Lunds universitet, efter att ha varit lärare där sedan 1908. Agrell översatte flera böcker, bland annat Ivan Bunins noveller, slaviska sagor och Tolstojs Anna Karenina. Agrell arbetade vid sidan om sina slaviska studier frenetiskt med runologiska problem och utgav en mängd arbeten i ämnet.
Agrell började sin poetiska karriär som 16-årig gymnasist i Örebro med översättningar och egna dikter i Lingvo internacia, en tidskrift på esperanto som börjat utkomma 1895 i Uppsala. Som student vid Uppsala universitet var Agrell medlem i det litterära studentkotteriet Les quatre diables, dit också Sven Lidman, John Landquist och Harald Brising hörde. Hans poesi är symbolistisk och formsäker, men med den moderna fria versens inträngande i svensk poesi tystnade Agrell efterhand som poet. Samtidigt gled hans fokus allt mer över på filologiska spörsmål och även runologi.
I Lund blev han känd som en excentrisk figur fylld av galna upptåg och infall. Mytbildningen kring honom var, och är fortfarande, omfattande. Han figurerar ofta i andras biografier och memoarer, såsom Sven Lidmans, Bertil Malmbergs, Tage Erlanders, Anders Österlings och Sigfrid Siwertz'. Österling kännetecknar sålunda Agrell med bland annat dessa ord i Minnets vägar (1967):
"Av de många sällsamma fåglar som uppenbarat sig i Lund var ju Sigurd Agrell en av de sällsammaste. Den lärde slavisten och poeten hade ett oemotståndligt behov av att figurera. Det fanns hos honom ett fantasiöverskott, som tog de bisarraste uttryck, ett halvt barnsligt och halvt intellektuellt överdåd i repliker och attityder."
Agrell är för eftervärlden kanske mest känd för sina runologiska arbeten och teorier, bland annat uthark-teorin. Han fokuserade på runmagi och talmystik (gematri). För det sistnämnda utsattes han i tidningen Lundagård för grym parodi av fysikern och skämtaren John Tandberg.
Sigurd Agrell var gift med gymnastikdirektören Anna Elvira Osterman som var dotter till en kustsergeant.[5] Han var far till militärpsykologen Jan Agrell och zoofysiologen Ivar Agrell, och farfar till litteraturvetaren Beata Agrell och historikern Wilhelm Agrell, samtliga professorer.
Agrell ligger begravd på Norra kyrkogården i Lund.
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
