Toppfrågor
Tidslinje
Chatt
Perspektiv
Sigtuna stad
stad och stadskommun 1863-1970 Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Remove ads
Sigtuna stad var en stad och kommun i Stockholms län.
- Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Sigtuna stad. För orten se Sigtuna, för dagens kommun, se Sigtuna kommun.
Remove ads
Remove ads
Administrativ historik
Sammanfatta
Perspektiv
Staden grundades runt 990 och efter en brand återuppbyggdes den och blev stad på 1000-talet.[1]
Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes.[2]
Den 1 januari 1948 (enligt beslut den 25 augusti 1947) inkorporerades i Sigtuna stad i kommunalt hänseende Sankt Olofs och Sankt Pers landskommun med 644 invånare (den 31 december 1947) och omfattande en areal av 35,50 km², varav 35,45 km² land. I avseende på fastighetsredovisningen inkorporerades socknarna Sankt Olof med 431 invånare (den 31 december 1947) och omfattande en areal av 22,86 km², varav 22,84 km² land, och Sankt Per med 213 invånare och omfattande en areal av 12,64 km², varav 12,61 km² land.[3][4]
Den 1 januari 1950 (enligt beslut den 18 mars 1949) överfördes till Sigtuna stad och S:t Pers församling från Häggeby landskommun och Häggeby församling i Uppsala län de obebodda fastigheterna Finsta och Finstaholm 1:6-1:9 samt Bodarne 1:2 omfattande en areal av 0,48 km², varav allt land.[3]
Genom kommunreformen den 1 januari 1952 inkorporerades Haga landskommun med 203 invånare (den 31 december 1950) omfattande en areal av 18,73 km², varav 18,58 km² land.[3]
Den 1 januari 1953 överfördes från staden och S:t Olofs församling till Märsta landskommun och Odensala församling ett område (Lövstaholmsområdet) med 49 invånare och omfattande en areal av 6,75 km², varav 6,74 km² land.[5]
Staden uppgick 1 januari 1971 tillsammans med Märsta landskommun i den då nybildade Sigtuna kommun.
Judiciell tillhörighet
Egen jurisdiktion med magistrat och rådhusrätt hade Sigtuna stad till 1948, varefter den lades under landsrätt i Stockholms läns västra domsaga och Stockholms läns västra domsagas tingslag.[6] Siste borgmästare var Gustaf Dahl (1890-1992).
Kyrklig tillhörighet
I kyrkligt hänseende tillhörde staden Sigtuna församling.[7] Den 1 januari 1948 tillkom församlingarna S:t Olof och S:t Per och den 1 januari 1952 Haga församling.
Sockenkod
För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0080[8] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1948 innan inkorporeringen av grannområdena.
Remove ads
Stadsvapen
Blasonering: I blått fält en krona av guld mellan tre sexuddiga stjärnor av silver, ordnade två och en.
Bilden i Sigtuna kommunvapen fördes av Sigtuna stad som sigill från 1311 och på en fana från 1651. Vapnet blev aldrig officiellt fastställt av Kungl. Maj:t för staden utan antogs i samband med kommunbildningen 1971 och registrerades i PRV 1974 i enlighet med ny lagstiftning.
Geografi
Sigtuna stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 59,32 km², varav 59,12 km² land.[3] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1955 omfattade staden den 1 januari 1961 en areal av 53,38 km², varav allt land.[5]
Tätorter i staden 1960
I Sigtuna stad fanns tätorten Sigtuna, som hade 2 580 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 81,8 procent.[9]
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Sigtuna stad 1805–1970[10][11][12][13] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1805 | 434 | |||
1810 | 380 | |||
1820 | 396 | |||
1830 | 349 | |||
1840 | 399 | |||
1850 | 426 | |||
1860 | 460 | |||
1870 | 487 | |||
1880 | 609 | |||
1890 | 552 | |||
1900 | 568 | |||
1910 | 669 | |||
1920 | 709 | |||
1930 | 1 030 | |||
1935 | 1 178 | |||
1940 | 1 337 | |||
1945 | 1 432 | |||
1950 | 2 511 | |||
1955 | 2 647 | |||
1960 | 3 156 | |||
1965 | 3 794 | |||
1970 | 4 691 | |||
Anm: För åren 1805-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952. 1955 avser den kyrkobokförda befolkningen den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1960 & 1965 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1970 avser befolkningen den 1 november 1970 i det område som staden omfattade när den upplöstes 1 januari 1971. |
Remove ads
Politik
Mandatfördelning i valen 1919-1966
Remove ads
Se även
Källor
Wikiwand - on
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Remove ads