Loading AI tools
rike med paradisiska drag inom tibetansk buddhism Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Shambhala (sanskrit: शम्भल, tibetanska: བདེ་འབྱུང) är i tibetansk buddhism ett rike med paradisiska drag. Alla lever i fred och harmoni, ingen är sjuk eller hungrar. Riket ska ligga norr om Tibet, dolt bakom svårgenomträngliga berg. När resten av världen tas över av barbarer, bevaras Buddhas sanna lära i Shambhala. Till slut kommer en avgörande strid att stå och Shambhala besegrar ondskans krafter.
Myterna om idealsamhället Shambhala är motsägelsefulla. Riket kan ses både som ett verkligt, materiellt rike och som ett själsligt tillstånd. Oavsett vilket så är det få förunnat att nå dit. Till det krävs närmast övermänskliga ansträngningar eller mångårig meditation.
Grunden för den tibetanska tron på Shambhala finns i Kalachakra. Enligt myten ska Sucandra, Shambhalas första stora kung, ha besökt Gautama Buddha i Indien. Buddha lärde honom hela Kalachakra. Hemkommen skrev Sucandra ner Buddhas ord och undervisade sina undersåtar i läran. En senare kung, Manjushrikirti, märkte att många invånare, också visa män, fann Kalachakra alltför svår och därför lämnade riket för att följa andra åskådningar. Kungen utarbetade då en förenklad version av läran som undersåtarna lättare skulle kunna ta till sig. Manjushrikirti blev den förste i en ny kungaätt, där den tjugofemte kommer att framträda som en världsfrälsare. När övriga världen faller offer för ondska och falska religioner, förblir den sanna tron stark i Shambhala. I ett avgörande slag besegrar kungen och hans trupper ondskans krafter och ett tusenårsrike av fred och välstånd utbreder sig över världen.
Manjushrikirti ses som en inkarnation av Manjushri, visdomens bodhisattva. Panchen Lama anses ha varit Manjushrikirti i ett tidigare liv och även andra viktiga lamor anses tidigare ha levt i Shambhala.
Enligt en version ska en indisk yogi hört talas om Shambhala och försökt att ta sig dit. På vägen mötte han Manjushri som lärde honom Kalachakra. Några år senare lyckades en annan yogi ta sig ända till Shambhala och återvända med en fullständigare version av Kalachakra. Från Indien spreds sedan kunskapen om Kalachakra och Shambhala till Tibet.[1]
I tibetanska heliga texter nämns Shambhala som ett kungadöme beläget norr om Tibet. Vägen dit beskrivs detaljerat men samtidigt motstridigt och svårtolkat i olika ”resehandböcker”. Riket är helt omgivet av snöklädda höga berg. Vandraren möter olika faror, vilda djur och demoner. Vissa texter säger att man med hjälp av andliga krafter måste flyga över bergskedjorna. Endast den som nått tillräcklig upplysning kan ta sig dit.
Vissa menar att det också finns också andra sätt att ta sig till Shambhala. Man kan nå dit i drömmen eller genom meditation. Man kan också hoppas på att i nästa liv återfödas i Shambhala.
Shambhala förläggs ibland till Kunlunbergen i norra Tibet. Resehandböckerna brukar skriva att riket ligger norr om Sita-floden, ett namn som kan syfta Tarim i Xinjiang. Västturkestan, Mongoliet eller Sibirien nämns ofta som möjliga platser.[2]
I centrum av Shambhala finns huvudstaden Kalapa. Öster och väster om staden breder två halvmåneformade sjöar fyllda med juveler ut sig. På ytan flyter väldoftande blommor. I en park i söder har Shambhalas förste kung Sucandra anlagt en enorm mandala och i bergen norr om Kalapa finns helgedomar tillägnade helgon och gudomar. Mitt i huvudstaden ligger kungens gyllene palats med salar som är överdådigt prydda med ädelstenar och sidenmattor och innerst finns kungens tron.
Shambhala är format som en lotusblomma med åtta kronblad, åtta regioner skilda från varandra av floder och berg. Varje region är indelad i tolv furstendömen.
Invånarna lever i fred och harmoni, är aldrig sjuka eller hungrar. De äger också ädla stenar i överflöd, de är inte asketer men frossar inte heller, de ägnar sin mesta tid åt att studera Kalachakra. Människorna lever länge, kanske hundra år, men är inte odödliga. Efter sin död återföds de till en minst lika hög nivå.[3]
Besläktad med myten om Shambhala är tron på gömda dalar i Himalaya. En sådan dal, en beyul, har skapats som en hemlig tillflyktsort vid fara. För att hitta dit krävs att den sökande har rätt karma. Shambhala och de gömda dalarna liknar varandra men stammar ur olika traditioner.[4][5]
Kunskap om Kalachakra nådde troligen Indien från Centralasien runt år 960. En indisk lärd introducerade läran i Tibet 1026. De äldsta referenserna till Shambhala finns Kangyur och Tengyur, den tibetanska buddhismens kanon. Dessa verk skrevs ner på 1000-talet som översättningar från äldre verk på sanskrit. Senare har många arbeten om Shambhala tillkommit, bland annat har svårtolkade guideböcker skrivits av lamor och mystiker. De mest hemliga uppgifterna har aldrig blivit nedtecknade utan traderats muntligt.
Kalachakra, och därmed bilden Shambhala, har påverkats av buddhism, hinduism, kristendom, manikeism och islam. I den tibetanska bon-religionen har staden Olmolungring likheter med Shambhala. Kalachakra spreds i Tibet samtidigt som islam växte sig stark i Centralasien och Indien. Det har lett till att muslimer utpekats som förebilder för de barbarer som kommer att ta över världen och försöka erövra Shambhala.
Enligt Bernbaum (1980) avfärdar yngre tibetaner idag ofta Shambhala som vidskepelse eller ser det som ett slags icke-materiellt paradis efter döden. Dmitrieva (1997) skriver å sin sida att Shambhala fortfarande är en levande tro för många.[6][7]
![Thumb](#/media/Fil:"Song_of_Shambhala".jpg)
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
