Rodney R. Porter

Rodney Robert Porter, CH,^[10] FRSE, HFRCP, född 8 oktober 1917 i Newton-le-Willows, Lancashire, England, död 7 september 1985 i Winchester, Hampshire (trafikolycka), var en brittisk biokemist.^[11][12] År 1972 tilldelades han Nobelpriset i fysiologi eller medicin tillsammans med Gerald M. Edelman för deras studier av antikroppars molekylstruktur.^[13][14][15]

Rodney R. Porter
Född	8 oktober 1917[1][2][3] Newton-le-Willows, Storbritannien
Död	6 september 1985[4][1][5] (67 år) Winchester
Medborgare i	Storbritannien
Utbildad vid	Liverpools universitet Universitetet i Cambridge Imperial College School of Medicine
Sysselsättning	Biokemist, fysiolog, kemist, universitetslärare, läkare
Arbetsgivare	Imperial College London University of London Oxfords universitet National Institute for Medical Research
Utmärkelser
Novartis Medal and Prize (1966) Gairdner Foundation International Award (1966) Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1972)[6][7] Royal Medal (1973) Hedersdoktor vid Vrije Universiteit Brussel (1974)[8] Croonian Medal and Lecture (1980) Copleymedaljen (1983)[9] Fellow of the Royal Society Karl Landsteiner Memorial Award
Redigera Wikidata

Biografi

Porter var son till Joseph Lawrence Porter, chefskontorist för Järnvägsvagns- och vagnverken i Earlestown (Newton-le-Willows), och hans hustru, Isabel May Reese. Han utbildades vid Ashton-in-Makerfield Grammar School.^[16] och tog 1939 sin kandidatexamen vid University of Liverpool 1939 i biokemi.

Hans karriär avbröts av andra världskriget under vilket han tjänstgjorde som 2:e löjtnant i Royal Engineers med uppdrag på Sicilien och i Nordafrika. År 1944 befordrades han till major och överfördes till Royal Army Service Corps som krigsavdelningsanalytiker, placerad i Neapel i Italien.^[16]

Efter kriget flyttade han till University of Cambridge där han blev Frederick Sangers första doktorand och disputerade för sin doktorsexamen 1948.^[17][18] Samma år gifte han sig med Julia New. De fick fem barn tillsammans.

Porter dog efter en olycka med fyra bilar den 6 september 1985, nära Beacon Hill utanför Guildford, som förare av en av bilarna. Julia skadades bara lindrigt i olyckan. De hade varit på väg till Frankrike för en semester, strax före hans formella pensionering.^[19]

Karriär och vetenskapligt arbete

Porter arbetade för National Institute for Medical Research i elva år (1949–1960) innan han gick över till St. Mary's Hospital Medical School, Imperial College London och blev Pfizer-professor i immunologi. År 1967 utnämndes han till Whitley Professor i biokemi vid University of Oxford och Fellow of Trinity College, Oxford. Hans kollega Elizabeth Press (Betty Press) arbetade med honom på NIMR, St Mary's och i Oxford och bidrog i stor utsträckning till det arbete som ledde till Nobelpriset. Detta delade han med Gerald M. Edelman för deras arbete med att bestämma den kemiska strukturen hos en antikropp.^{[20][21][22][23][24]} Med hjälp av enzymet papain bröt han blodets immunglobin i fragment, vilket gjorde dem lättare att studera. Han undersökte också hur blodets immunglobiner reagerar med cellulära ytor. Han arbetade därefter med kollegorna Kenneth B M Reid, Robert Sim och Duncan Campbell för att utveckla förståelse för komplementproteinerna i samband med försvar mot infektion.

År 1991 grundade Porter Dwek Oxford Glycobiology Institute vid Institutionen för biokemi, University of Oxford och denna byggnad namngavs efter Porter som Rodney Porter-byggnaden. Institutionen anordnar Rodney Porter Memorial Lecture varje år.

Utmärkelser och hedersbetygelser

• Novartis Medal and Prize, 1966
• Gairdner Foundation International Award, 1966
•  Nobelpriset i fysiologi eller medicin, med Gerald M. Edelman, 1972^[6][7]
• Royal Medal, 1973
• Hedersdoktor vid Vrije Universiteit Brussel, 10 maj 1974^[8]
• Croonian Medal and Lecture, 1980
• Copleymedaljen, 1983^[9]
• Fellow of the Royal Society
• Karl Landsteiner Memorial Award

[Redigera Wikidata]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Rodney Robert Porter, 8 november 2021.

Noter

1. Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Rodney-Robert-Portertopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
2. SNAC, SNAC Ark-ID: w6751zmr, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
3. Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: porter-rodney-robert.^{[källa från Wikidata]}
4. Rodney Robert Porter, 8 October 1917 - 6 September 1985, vol. 33, Biographical Memoirs of Fellows of the Royal Society, december 1987, s. 443-489, 10.1098/RSBM.1987.0017, PubMed-ID: 11621436.^{[källa från Wikidata]}
5. Munk's Roll, Munk's Roll-ID: rodney-robert-porter.^{[källa från Wikidata]}
6. The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1972, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 5 februari 2021.^{[källa från Wikidata]}
7. Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 5 februari 2021.^{[källa från Wikidata]}
8. läs online, www.cavavub.be .^{[källa från Wikidata]}
9. Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.^{[källa från Wikidata]}
10. Perry, S. V. (1987). ”Rodney Robert Porter. 8 October 1917-6 September 1985”. Biographical Memoirs of Fellows of the Royal Society 33: sid. 445–89. doi:10.1098/rsbm.1987.0017. PMID 11621436.
11. Johnstone, A. P.; Kerr, M. A.; Turner, M. W. (1985). ”Rodney Robert Porter (1917–1985)”. Journal of Immunological Methods 85 (1): sid. 1–4. doi:10.1016/0022-1759(85)90268-6. PMID 3908556. Bibcode: 1985Natur.317..383S.
12. Steiner, L. A. (1985). ”Rodney Robert Porter (1917–1985)”. Nature 317 (6036): sid. 383. doi:10.1038/317383a0. PMID 3900741. Bibcode: 1985Natur.317..383S.
13. Raju, T. N. (1999). ”The Nobel chronicles. 1972: Gerald M Edelman (b 1929) and Rodney R Porter (1917-85)”. Lancet 354 (9183): sid. 1040. doi:10.1016/S0140-6736(05)76658-7. PMID 10501404.
14. Schlesinger, M. (1973). ”The 1972 Nobel prize for medicine, G.M. Adelman and R.R. Porter”. Harefuah 84 (1): sid. 41. PMID 4571222.
15. Harboe, M. (1972). ”Nobel prize for immunoglobulin research”. Tidsskrift for den Norske Laegeforening 92 (34): sid. 2363–2365. PMID 4568120.
16. Biographical Index of Former Fellows of the Royal Society of Edinburgh 1783–2002. The Royal Society of Edinburgh. July 2006. ISBN 0-902-198-84-X. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304074135/https://www.royalsoced.org.uk/cms/files/fellows/biographical_index/fells_indexp2.pdf. Läst 6 juni 2022
17. Britannica Information on Rodney Porter
18. Rodney R. Porter hos Nobelstiftelsen (på engelska)
19. Los Angeles Times: 13 September 1985
20. Kyle, R A; Shampo M A (November 2000). ”R.R. Porter—the 4-chain structure of immunoglobulin G”. Mayo Clin. Proc. 75 (11): sid. 1110. doi:10.4065/75.11.1110. PMID 11075737.
21. ”Proceedings of the International Symposium on "The role and significance of international cooperation in the biomedical sciences." Dedicated to the memory of Dr. Rodney R. Porter. Washington, D.C., September 21–23, 1983”. Perspect. Biol. Med. 29 (3 Pt 2): sid. S1–229. 1986. PMID 3523420.
22. Small, P A (1985). ”Rod Porter: his gifts to a young scientist”. Biosci. Rep. 5 (10–11): sid. 969–71. doi:10.1007/BF01119909. PMID 3913473.
23. Pasternak, C A (1985). ”Rodney Robert Porter”. Biosci. Rep. 5 (10–11): sid. 809–13. doi:10.1007/BF01119892. PMID 3913470.
24. Pasternak, Charles A. (1985). ”Special issue in memory of Rodney Porter”. Biosci. Rep. 5 (10–11): sid. 809–1014. doi:10.1007/bf01119892. PMID 3913469.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Rodney R. Porter.
  Bilder & media
• Nobelprize.org, Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1972
• Nobelprize.org, Rodney R. Porter – biografi