Remove ads
Robert Capa, ursprungligen Endre Ernő Friedmann, född 22 oktober 1913 i Budapest i Österrike-Ungern (nuvarande Ungern), död 25 maj 1954 i Thai Binh i Franska Indokina (nuvarande Vietnam), var en ungersk-amerikansk krigsfotograf. Capa bevakade och dokumenterade flera olika krig, som alla är historiska händelser; det spanska inbördeskriget, Japans invasion av Kina och stora delar av det andra världskriget.[13] Han är även känd för att 1947 ha varit med och grundat Magnum Photos tillsammans med Henri Cartier-Bresson, David Seymour och Georges Rodger. Capa var byråns president fram till sin död.[14]
| Robert Capa | |
 | |
| Född | Endre Ernő Friedmann 22 oktober 1913[1][2][3] Budapest[4][5] |
|---|---|
| Död | 25 maj 1954[4][1][2] (40 år) Thai Binh[5][6], Vietnam |
| Begravd | Amawalk Hill Cemetery |
| Andra namn | Robert Capa |
| Medborgare i | Frankrike, Ungern och USA[7] |
| Sysselsättning | Krigskorrespondent, journalist, författare, pressfotograf[8], fotograf[9][8][10], krigsfotograf[8], professionel fotograf |
| Arbetsgivare | Life |
| Partner | Gerda Taro[4] |
| Föräldrar | Dezsö Friedmann[11] Júlia[11] |
| Släktingar | Cornell Capa (syskon)[12] |
| Utmärkelser | |
| Frihetsmedaljen (1947) Croix de guerre des Théâtres d'opérations extérieurs (1954) Balázs Béla-priset (1976) International Photography Hall of Fame and Museum (1976) | |
| Redigera Wikidata | |
Remove ads
Capa började fotografera 1930.[13] Till en början arbetade han åt Ullstein-Verlag och bildbyrån Dephot. Under 1936–37 tog han sig runt i Spanien och fotograferade vad det spanska inbördeskriget förde med sig för civilbefolkningen. Där skapade han sitt mest kända[15] verk, Loyalist Militiaman at the Moment of Death, och där avled också hans kollega och livskamrat, Gerda Taro, i en stridsvagnskrock år 1937.[16] För bilderna därifrån blev han 1938 kallad för "The Greatest War Photographer in the World" (ungefär "Världens bästa krigsfotograf") av brittiska Picture Post.[17] Under andra världskriget reste han med den amerikanska armén, och fotograferade åt Life, Illustrated och Collier's.[13] Han hade dock inledningsvis mycket svårt att få tillstånd att åka från USA till Europa för att arbeta som krigsfotograf på grund av att han var medborgare i Ungern, som var allierat med, och senare ockuperat av Nazityskland.[18] Några av hans mest kända bilder togs den 6 juni 1944, Dagen-D, då han landsattes vid Normandies kust, tillsammans med den andra vågen av amerikanska soldater.[17]
Efter en kort tids vila efter andra världskriget reste han - på uppdrag av tidningen Life Magazine - till Sydostasien där de franska trupperna hade slagits i åtta år i det första Indokina-kriget. Den 25 maj 1954 följde Capa med ett franskt regemente. Klockan 14:55 tog de sig igenom ett farligt område i djup skog. Capa trampade på en landmina som exploderade varefter han avled.[19]
Robert Capa var äldre bror till fotografen Cornell Capa. Han hade under ett par år ett hemligt förhållande med Ingrid Bergman som inleddes 1945 när de träffades i Paris.[20]
Remove ads
Hösten 2007 visade Nobelmuseet i Stockholm utställningen Robert Capa - bilder av krig och fred.
- Death in the Making, 1938.
- The Battle of Waterloo Road, 1941.
- Invasion!, 1944.
- A Russian Journal, by John Steinbeck and Robert Capa, Viking, New York, 1948.
- Report on Israel, by Irwin Shaw and Robert Capa, Simon & Schuster, New York, 1950.
- Capa, Robert; Lacouture Jean (1989) (på engelska). Robert Capa. Photofile. London: Thames and Hudson. Libris 4997123. ISBN 0-500-41066-6
- Capa, Robert; Cartier-Bresson Henri, Capa Cornell, Whelan Richard (1996) (på engelska). Robert Capa, photographs (1st ed). New York: Aperture. Libris 6279947. ISBN 0-89381-675-2
- Heart of Spain, 1999.
- Capa, Robert; Whelan Richard (2001) (på engelska). Robert Capa: the definitive collection. London: Phaidon. Libris 5502301. ISBN 0-7148-4067-X
- Blood and Champagne: The Life and Times of Robert Capa, 2002.
- Capa, Robert; Eklöf Margareta (2007). Krigsfotografen: från Nordafrika till Berlin. Stockholm: Bonnier. Libris 10582129. ISBN 978-91-0-011660-6
Remove ads
Wikiwand in your browser!
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
Remove ads