Region Dalarna

Region Dalarna^[2], tidigare Landstinget Dalarna och Dalarnas läns landsting, 1863-1996 Kopparbergs läns landsting, är en region för Dalarnas län, vilket har 286 455 invånare. Region Dalarna ansvarar, som alla regioner främst för hälso- och sjukvård. Förutom hälso-, tand- och sjukvård, har regionen även ett ansvar för den regionala utvecklingen i länet och regionen. Regionen står också för allmänna kommunikationer mellan länets kommuner och bedriver även kulturell verksamhet.

Region Dalarna
Huvudort	Falun
Inrättat	1863
Landskap	Dalarna
Län	Dalarnas län
Sjukvårdsregion	Sjukvårdsregion Mellansverige
Antal kommuner	15
Fullmäktigeledamöter	83
Antal valkretsar	8[1]
Webbplats	www.regiondalarna.se

Dalarnas läns valkretsar vid val till Landstingsfullmäktige.

Namnbyte och utökat ansvar

Den 1 januari 2019 bytte Landstinget Dalarna namn till Region Dalarna. Utöver landstingets tidigare verksamhet (som särskilt omfattar sjukvård i Dalarnas län, Dalatrafik, och kultur) kommer regionen ha ansvar för fysisk planering och utveckling av infrastruktur i Dalarnas län.

Regionens ansvar

Sjukhus

Centralsjukhusen finns i Falun och Mora. Mora lasarett betjänar invånarna i norra och västra Dalarna medan Falu lasarett betjänar invånarna i östra och södra Dalarna. Mindre lasarett finns i Avesta, Ludvika, Borlänge och Skönvik (Säter). Det sistnämnda är länets rättspsykiatriska klinik.

• 
  Avesta lasarett
• 
  Falu lasarett
• 
  Mora lasarett
• 
  Säters sjukhus med Rättspsykiatriska kliniken i Säter

Länstrafik

Dalatrafik är Dalarnas trafikhuvudman för regional kollektivtrafik och är en förvaltning inom Region Dalarna.

Utbildning

• Högskolan Dalarna i Falun och Borlänge
• Älvdalens Utbildningscentrum
• Naturbruksgymnasiet i Rättvik
• Musikkonservatoriet i Falun
• Fornby folkhögskola i Borlänge
• Sjöviks folkhögskola utanför Avesta
• Mora folkhögskola
• Malungs folkhögskola

Kultur

• Dalarnas länsarkiv
• Dalarnas museum
• Länsbibliotek Dalarna
• Dalateatern

Politik

Region Dalarna är, som alla regioner, en politiskt styrd organisation med regionfullmäktige som högsta beslutande organ. Regionstyrelsen har det verkställande politiska ansvaret och bereder ärenden som behandlas i regionfullmäktige.

Regionstyrelsens ordförande

Namn	Från	TIll	Politisk tillhörighet
Alf Johansson	2002	2009	Socialdemokraterna
Inga-Lill Persson	2009	2016	Socialdemokraterna
Gunnar Barke	2016	2018	Socialdemokraterna
Ulf Berg	2018	2022	Moderaterna
Elin Norén	2022		Socialdemokraterna

Regionfullmäktige 2022–2026

Ordförande		Vice ordförande		Andre vice ordförande
S	Jörgen Norén	M	Mikael Rosén	KD	Torsten Larsson	[3]

Regionstyrelsen 2022–2026

Ordförande		Förste vice ordförande		Andre vice ordförande
S	Elin Norén	C	Sofia Jarl	M	Björn Ljungqvist	[4]

Nämnd- och styrelsepresidier^[5]

Nämnder och styrelser	Ordförande		Förste vice ordförande		Andre vice ordförande
Fastighetsberedningen	S	Jörgen Norén	KD	Veronica Zetterberg	M	Mikael Östling
Hälso- och sjukvårdsnämnden	C	Sofia Jarl	S	Sebastian Karlberg	M	Ulf Berg
Kollektivtrafiknämnden	S	Abbe Ronsten	KD	Jonas Hillerström	V	David Örnberg
Kultur- och bildningsnämnden	C	Hans Johansson	S	Susanne Norberg	M	Joakim Larsson
Patientnämnden	DSP	Tatiana Krigsman	S	Liv Lunde Andersson	M	Kerstin Borg
Regionala utvecklingsnämnden	KD	Birgitta Sacrédeus	S	Jan Bohman	M	Ulrik Bergman
Servicenämnden	S	Sebastian Karlberg	C	Agneta Ängsås	M	Gunilla Franklin
Tandvårdsnämnden	S	Mari Rustad	DSP	Ingvar "Nille" Nilima	M	Göran Forsén

Regionledning^[6]

Titel	Namn		Titel	Namn
Regionråd	S	Elin Norén	Oppositionsråd	M	Christer Carlsson
Regionråd	S	Sebastian Karlberg	Oppositionsråd	M	Ulf Berg
Regionråd	S	Abbe Ronsten	Oppositionsråd	SD	Per-Ola Ahlström
Regionråd	C	Sofia Jarl	Oppositionsråd	SD	Kent Ekeroth
Regionråd	KD	Birgitta Sacrédeus	Oppositionsråd	V	Patrik Liljeglöd
Regionråd	DSP	Lisbet Mörk-Amnelius

Mandatfördelning i valen 1912–1966

Valår	V	S	SP	ÖVR	C	FR	FP	M	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1912		12					19	25	12 19 25	56	41,5
1914		16					22	15	16 22 15	53	56,3
1916		21					13	23	21 13 23	57	52,7
1918	5	21			1		15	13	5 21 15 13	55	48,2
1919	9	17			11		17	1	9 17 11 17	55	60,2	55
1922	5	20		2	9		14	6	5 20 9 14 6	56	41,1	56
1926	1	27			4	15		8	27 4 15 8	55	48,5	55
1930		29			4	11		10	29 4 11 10	54	50,8	54
1934		29	2		5		10	8	29 5 10 8	54	58,4	54
1938		34			5		9	5	34 5 9 5	53	59,2	53
1942		32			8		8	4	32 8 8 4	52	63,6	52
1946	2	30			9		12	2	30 9 12	55	71,4	53
1950		35			9		12	1	35 9 12	57	76,9	54
1954	1	38			9		14	6	38 9 14 6	68	71,9	64
1958		39			10		10	11	39 10 10 11	70	73,2	64
1962		43			12		12	6	43 12 12 6	73	76,6	67
1966	3	35			17		10	6	3 35 17 10 6	71	79,9
Övriga partier 1922 var Vänstersocialisterna
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Mandatfördelning i valen 1970–2022

Valår	V	S	MP	SD	DSP	C	L	KD	M	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1970	1	40				19	9		2	40 19 9	71	87,0	63
1973	1	38				23	1		4	38 23 4	67	89,0	55 12
1976	4	40				24	7		8	4 40 24 7 8	83	90,0	67 16
1979	4	41				20	7		11	4 41 20 7 11	83	88,6	60 23
1982	4	44				17	4		14	4 44 17 4 14	83	89,6	62 21
1985	4	42				14	9		14	4 42 14 9 14	83	87,5	60 23
1988	5	40	5			14	9		10	5 40 5 14 9 10	83	82,8	54 29
1991	4	35	3			13	8	5	15	4 35 13 8 5 15	83	82,9	53 30
1994	6	40	5			10	5	3	14	6 40 5 10 5 14	83	83,4	46 37
1998	11	33	4			8	4	8	15	11 33 4 8 4 8 15	83	77,96	46 37
2002	8	37	3			10	7	6	12	8 37 10 7 6 12	83	75,86	46 37
2006	5	33	3		3	11	5	5	18	5 33 11 5 5 18	83	77,85	46 37
2010	5	33	4	4	3	8	4	4	18	5 33 4 4 8 4 4 18	83	80,73	45 38
2014	6	29	4	8	4	10	3	3	16	6 29 4 8 4 10 16	83	83,53	42 41
2018	6	24	3	10	6	9	3	6	16	6 24 10 6 9 6 16	83	84,95	47 36
2022	6	29		14	5	7		6	16	6 29 14 5 7 6 16	83	82,14	47 36
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Majoriteter

Mandatperiod	Partier	Antal mandat
1994 till 1998	Socialdemokraterna, Centerpartiet	50 av 83
1998 till 2002	Socialdemokraterna, Vänsterpartiet	44 av 83
2002 till 2006	Socialdemokraterna, Vänsterpartiet (minoritet)	38 av 83
2006 till 2010	Socialdemokraterna, Vänsterpartiet	42 av 83
2010 till 2014	Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet	42 av 83
2014 till 2018	Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet (minoritet)	39 av 83
2018 till 2022	Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Dalarnas Sjukvårdsparti, Miljöpartiet, Liberalerna	43 av 83
2022 till 2026	Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Dalarnas Sjukvårdsparti	47 av 83

Kommuner

• Avesta kommun
• Borlänge kommun
• Falu kommun
• Gagnefs kommun
• Hedemora kommun
• Leksands kommun
• Ludvika kommun
• Malung-Sälens kommun
• Mora kommun
• Orsa kommun
• Rättviks kommun
• Smedjebackens kommun
• Säters kommun
• Vansbro kommun
• Älvdalens kommun

Externa länkar

• Region Dalarna

Källor

1. http://www.val.se/tidigare_val/val2006/mandatstat/mandfstat_l_20.html
2. ”Landstinget blir Region Dalarna - Region Dalarna”. www.regiondalarna.se. Arkiverad från originalet den 11 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190111232931/https://www.regiondalarna.se/press/nyheter-och-pressmeddelanden/landstinget-blir-region-dalarna/. Läst 11 januari 2019.
3. Arkiverad 17 oktober 2022 hämtat från the Wayback Machine., RegionDalarna.se.
4. Arkiverad 20 oktober 2020 hämtat från the Wayback Machine., Regionstyrelsen - Region Dalarna.
5. Arkiverad 20 oktober 2020 hämtat från the Wayback Machine., Förtroendedatabasen Region Dalarna 2020-10-24.
6. Region Dalarna har nytt politiskt styre Arkiverad 17 oktober 2022 hämtat från the Wayback Machine. 2022-10-17