Realgar

Realgar, arsenik(II)sulfid, As₄S₄, är ett arseniksulfidmineral. Realgar lär betyda 'det röda i klippan' på arabiska. Det användes troligen (tillsammans med kaliumnitrat och råolja) i grekisk eld, antikens fruktade brandstridsmedel.

Realgar
Kategori	Sulfidmineral
Strunz klassificering	02.FA.15a
Kemisk formel	As4S4 eller AsS
Färg	Röd till gulorange, i polerat snitt, ljusgrå, med rikligt av gula till röda interna reflektioner
Förekomstsätt	Prismatiska tvärstrimmiga kristaller, mer allmänt massiv, grovt till fint granulat eller som avlagringar
Kristallstruktur	Monoklinskt prismatiskt
Tvillingbildning	Kontakttvillingar på {100}
Spaltning	God på {010}, mindre på {101},{100},{120} och {110}
Hållbarhet	Sektil, något spröd
Hårdhet (Mohs)	1,5 - 2
Glans	Hartsartad till fet
Ljusbrytning	Biaxial (-)
Dubbelbrytning	δ=0,166
Dispersion	r > v, mycket stark
Pleokroism	Nästan färglös till svagt guldgul
Transparens	Transparent
Streckfärg	Rödorange till röd
Specifik vikt	3,56
Smältpunkt	320 °C
Övrigt	Söderfaller vid lång exponering för ljus till ett pulver som består av pararealgar eller arsenolit

Egenskaper

Realgar tillhör det monoklina kristallsystemet.

Realgar finns dels som mineral, dels framställd syntetiskt. Naturlig realgar förekommer i form av röda, inte särskilt hårda, fettglänsande kristaller, som vid repning ger pomeransgult streck.

Konstgjort realgar framställs genom sublimering av en blandning av arsenik och svavel som bildar en mörkröd, brunröd eller gulröd genomskinlig eller ogenomskinlig massa, som smälter lätt och har ett mussligt brott.

Konstgjord realgar kan krossas till ett pomeransgult pulver, som brinner med blå låga, varvid det utevecklar en stark lukt av vitlök (arsenikväte) och svavelsyrlighet.

Realgar är mycket giftigt.

Förekomst

Förekomster är kända särskilt i Ungern, Tjeckien, Schweiz, Sachsen, Japan och flera ställen i USA.

Realgar, auripigment och arsenikkis står för nästan hela världens utbud av arsenik, som faller som biprodukt vid smältning av koncentrat från dessa malmer.

Användning

Realgar användes förr tillsammans med släckt kalk för avhåring av get- och fårskinn till handskskinn.

Det användes även för framställning av fyrverkeripjäser.

Pigment

Bacchus och Ariadne
Tizian (1523)

Det orangea klädesplagget, buret av den cymbalspelande kvinnan just till höger om bildens mitt, är målat med realgar, kompletterat med auripigment för de ljusare partierna.^[1][2]

Realgar och auripigment (As₂S₃) är närbesläktade mineraler och som pigment ses de ofta tillsammans. Realgar har vanligen rödorange färg, medan auripigment är ljusare gyllengult.

Användningen har dock varit begränsad, dels på grund av arsenikens giftighet, dels för att svavelinnehållet ställde till problem vid samtidig användning av då vanliga pigment som innehöll bly eller koppar.^[3][4]

Under medeltiden importerades största delen av dessa pigment till Europa från Mindre Asien.^[4] De användes oftast för illuminering av handskrifter, men även till målningar.^[4][5] Användningen av realgar har till stor del följt auripigment och det främsta bruket inom målarkonsten ses hos renässansens venetianska målare.^[5][6] I övrigt ses sporadisk användning europeiska målningar fram till omkring mitten av 1700-talet.^[3][4][7]

Svavelarsenikfärger användes som pigment i svenskt inredningsmåleri under 15-, 16- och 1700-talen men var aldrig särskilt vanliga. De gick under namnet auripigment eller operment, och samma eller besläktade pigment kunde också kallas ryssgult.^[8]

I den internationella pigmentdatabasen Colour Index har arseniksulfidpigmenten beteckningen Pigment Yellow 39 (PY39) samt nummer 77085 och 77086.^[9]