Rankfotingar

Rankfotingar (Cirripedia), är en infraklass inom klassen Maxillopoda bland kräftdjuren. De mest kända rankfotingarna är havstulpaner och långhalsar, men det finns även parasitiska arter. Gruppen innehåller 1480 arter totalt.^[1]

Rankfotingar
Diverse rankfotingar. Ur Ernst Haeckels verk Kunstformen der Natur från 1904. Krabban i mitten är angripen av Sacculina
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Leddjur Arthropoda
Understam	Kräftdjur Crustacea
Klass	Maxillopoda
Infraklass	Rankfotingar Cirripedia
Vetenskapligt namn
§ Cirripedia
Auktor	Burmeister, 1834
Överordningar
Acrothoracica Rhizocephala Thoracica
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Havstulpaner på en båtpropeller.

Byggnad och fortplantning

Rankfotingarnas thorax har ursprungligen sex benpar, medan abdomen är reducerad. Benparen (klyvfötterna) är ombildade till så kallade cirri, långa borstförsedda extremiteter som är krökta som en hårlock. De bildar en korg som används för att filtrera födan, men är oanvändbara för förflyttning och saknas helt hos parasitiska former. Kroppen omsluts av en tvåklaffig carapax eller mantel. Många fastsittande former bildar förkalkade plattor i denna.^{[not 1]}

Ur ägget kläcks en naupliuslarv som ofta stannar en tid inom moderns carapax. Den utvecklas sedan till en metanauplius och därefter till en cyprislarv. Cyprislarven har vissa likheter med en musselkräfta och har fått sitt namn efter musselkräftsläktet Cypris. Cyprislarven uppsöker lämpligt underlag resp. värddjur och sätter sig fast.

Systematik

Inom klassen Maxillopoda räknas cirripederna och några mindre grupper till underklassen Thecostraca. Cirripedia indelas i tre överordningar:

• Thoracica med havstulpaner och långhalsar. Thoracica indelas traditionellt i Sessilia, havstulpaner, och Pedunculata, långhalsar^[4]. Inom viss modern systematik accepteras dock inte Pedunculata, utan Thoracica indelas i fem ordningar: fyra långhalsordningar samt ordningen Sessilia med havstulpanerna.^[5]

• Rhizocephala, rotfotingar, med parasitiska former, exempelvis krabbparasiten Sacculina.

• Acrothoracica, en liten grupp med 82 arter. Det är små djur (några mm) som borrar i kalkmaterial såsom skal av mollusker, koraller eller stenar. De använder sina cirri, som skjuter ut ur borrhålet, till att samla in detritus som föda. På Sveriges västkust förekommer Trypetesa lampas,^[6] ett cirka 5 mm stort djur som borrar i snäckskal (av t.ex. valthornssnäcka) som bebos av eremitkräftor. Arten har reducerade cirri. Den har gått tillbaka betydligt sedan 1970-talet.

Charles Darwin gjorde omfattande undersökningar av gruppen Cirripedia, som publicerades 1851 och 1854.^[7] Darwin valde detta projekt på förslag av sin vän J. D. Hooker för att grundligt förstå åtminstone en mindre grupp innan han publicerade den mer generella teorin om evolution genom naturligt urval.

Referenser

1. Innehållet i avsnittet hämtades 10 november 2012^[2] från motsvarande artikel på tyskspråkiga Wikipedia.^[3]

Noter

1. Cirripedia i WoRMS, World Register of Marine Species
2. "Rankfotingar". sv.wikipedia.org. 2012-11-10.
3. "Rankenfußkrebse". de.wikipedia.org. 2012-11-02. (tyska)
4. Thoracica i ITIS
5. Thoracica i WoRMS, World Register of Marine Species
6. Artdatabanken, SLU. ”Trypetesa lampas”. artfakta.artdatabanken.se. http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/244694. Läst 13 februari 2018.
7. Richmond, Marsha (1 januari 2007). ”Darwin's Study of the Cirripedia”. Darwin Online. http://darwin-online.org.uk/EditorialIntroductions/Richmond_cirripedia.html.

Vidare läsning

• Hickman, C. Integrated Principles of Zoology. McGraw-Hill, 15 ed., 2010.
• Hanström, B. (red.) Djurens värld, band 2, Förlagshuset Norden, Malmö, 1964.
• Dahl, E. Evertebratzoologi. Almqvist & Wiksell , Stockholm, 1972.