Raiseborrning

Raiseborrning är en schaktfri borrmetod som inleds med att ett pilothål borras längs ledningslinjen; till exempel genom hammarborrning eller styrd borrning. Därefter byts borrhuvudet ut mot ett upprymningshuvud med hårdmetallrullar. Upprymningshuvudet har samma diameter som det färdiga hålet ska ha.

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-03)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Rymmaren kyls med vatten, dras genom berget och lämnar efter sig ett runt, slätt borrhål. Det lossborrade materialet faller antingen ned av sin egen tyngd, eller spolas bort med kylvattnet.

Metoden används mest inom gruvindustrin för att borra vertikala kanaler för exempelvis ventilation mellan två nivåer i gruvan. Här kan det handla om 800 meter långa borrhål med en diameter uppemot 7,1 meter.^[1] Vid schaktfri ledningsbyggnad handlar det om att borra kanaler i berg för exempelvis grova avloppsledningar.

Max ledningsdiameter	2000 mm
Max längd	2000 meter
Utrymmesbehov	Beror på utrustningen
Begränsningar	Löst berg med sprickor måste stabiliseras med förinjektering

Tekniska data

Se även

Referenser

Wikiwand - on