Loading AI tools
Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Ett presidentval hölls i Vitryssland den 19 december 2010.[1] Valet planerades ursprungligen att hållas under början av 2011, men slutdatumet sattes under ett extrainsatt möte av Vitrysslands nationalförsamling den 14 september 2010.[2]
 | ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
| Valdeltagande | 90,65 % | |||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
Av de tio kandidaterna förklarades den sittande presidenten Alexandr Lukasjenko som vinnare av valkommissionen med 79,67% av rösterna,[3] även om anhängarna av oppositionen fördömde valet. Installationscerenomin hölls den 19 februari 2011.
Under protester efter folkomröstningen i Vitryssland 2004 och samtidigt parlamentsvalet i Vitryssland 2004 arresterades flera som protesterade mot resultaten, och det framkom rapporter om oppositionskandidater som blev slagna av polisen.[4] Fler häktningar av protestanter ägde rum efter presidentvalet i Vitryssland 2006, den så kallade "Jeansrevolutionen".[5][6] Under Lukasjenkos presidentskap har Vitryssland inte haft ett enda val som observatörer från Västvärlden ansett rättvisa.[7]
Alexandr Lukasjenko (som satt sitt tredje mandat) förkunnade för pressen i februari 2007 att om hans hälsa tillät, skulle han ställa upp i valet 2011 också.[8] Enligt resultaten från en folkomröstning 2004 blev Lukasjenko den första presidenten i Vitryssland och hade därför inga mandatbegränsningar. Den 4 maj 2010 sade han i en intervju med Reuters att "Jag inte än har bestämt om jag ska ställa upp [...] Det finns inga faktorer idag som skulle tvinga mig att vägra ställa upp.[9][10]
De följande politikerna bestämde sig för att ställa upp i valet:
Aljaksandr Milinkevitj, i rörelsen "За Свабоду" ("För frihet"), klargjorde först att han skulle ställa upp,[11] men ångrade sig i september.[14]
Alla registrerade kandidaters namn anges i sin vitryska namnform, som i vissa fall skiljer sig avsevärt från den ryska formen.
| Namn | Yrke, parti | Antal personer i initiativgrupp | Antal underskrifter som lämnats in | Antal accepterade underskrifter [15] | |
|---|---|---|---|---|---|
| Ryhor Kastusioŭ | Vitryska folkfronten | 1 306[16] | 100 870 | ||
| Aljaksandar Lukasjenka | president | 8 403[källa behövs] | 1 110 149 | ||
| Ales' Michalevitj | advokat | 1 795[17] | 111 399 | ||
| Uladzimir Njakliajeŭ | poet | 3 271[18] | 180 073 | ||
| Jaraslaŭ Ramantjuk | ekonom, Förenade medborgarpartiet | 1 461[19] | 123 206 | ||
| Vital' Rymasjeski | Vitrysk kristdemokrati | 1 698[20] | 102 817 | ||
| Andrei Sannikaŭ | journalist, politisk observatör, Europeiska Vitryssland | 2 001[21] | 142 023 | ||
| Mikalai Statkievitj | Vitryska socialdemokratiska partiet | 1 545[22] | 111 159 | ||
| Viktar Tsjaresjtjanka | ekonom | 1 301[23] | 109 012 | ||
| Dmitri Vus | affärsman | 1 355[24] | 104 102 | ||
| Vladimir Provalski | affärsman | 186[25] | 118 | ||
| Piotr Barysaŭ | pensionär | 110[26] | Stödde Rymašeŭski[27] | ||
| Sergei Gaidukevich | Liberal Democratic Party | 10 443[källa behövs] | Drog tillbaka kandidaturen.[28] | ||
| Yuri Glushakov | Belarusian Green Party | 243[29] | Drog tillbaka kandidaturen.[30] | ||
| Sergei Ivanov | Arbetslös | 129[31] | Drog tillbaka kandidaturen.[32] | ||
| Ivan Kulikov | Forskare | 107[33] | Drog tillbaka kandidaturen. | ||
| Sergei Ryzhov | Direktör | 123[34] | Drog tillbaka kandidaturen.[35] | ||
Upploppet till kampanjen markerades av en serie ryska mediala attacker på den sittande Alexandr Lukasjenko.[36] NTV sände genom hela juli en dokumentär med titeln 'The Godfather' som framhävde det misstänksamma försvinnandet av ett antal oppositionsledare under 1990-talets slut, såväl som ett uttalande som Lukasjenko hade gjort där han verkar ha hyllat Adolf Hitler.[37] Lukasjenko kallade mediaattacken "smutsig propaganda".[38].
Kampanjandet började officiellt den 19 november, där kandidaterna höll en mot en-möten över hela landet och började sända TV och radio via vitrysk statsmedia.[39] Varje kandidat fick göra två 30-minutslånga sändningar på TV och radio fram till den 4 december, och vara med i en mediadebatt i direktsändning.[40]
Även om oppositionsfigurer hävdade att de sittande skrämdes[41] och utförde "smutsiga trick", sågs valet som jämförelsevis öppet som ett resultat av en önskan att förbättra relationerna med både Europa och USA.[42] CEC (Central Electoral Commission of Belarus) varnade Uladzimir Nyaklyaeus kampanj "Säg sanningen!" för att bryta mot vallagstiftningen när hans organisation samlade underskrifter av okvalificerade väljare till listor.[43]
CEC fastställde resultaten för valet:[44][45]
| Plats | Kandidat | Röster | |
|---|---|---|---|
| Nummer | % | ||
| 1 | Alexander Lukasjenko | 5 122 866 | 79,67% |
| 2 | Andrej Sannikov | 164 000 | 2,56% |
| 3 | Jaraslaŭ Ramančuk | 126 986 | 1,97% |
| 4 | Gregory Kostusev | 126 645 | 1,97% |
| 5 | Uladzimir Niakliajeŭ | 113 747 | 1,77% |
| 6 | Vital Rymašeŭski | 70 433 | 1,1% |
| 7 | Viktor Tereshchenko | 69 653 | 1,08% |
| 8 | Mikalai Statkievič | 67 000 | 1,04% |
| 9 | Ales Michalevič | 65 598 | 1,02% |
| 10 | Dmitry Uss | 31 000 | 0,48% |
| Mot alla | 6,47% | ||
| Antal röster | 92.9% | ||
På valdagen blev presidentkandidaten Niakliayeu allvarligt slagen av milisen,[7] när han var på väg till en protestdemonstration för oppositionen i Minsk.[46] Statkevich attackerades också av milisen på väg till mötet.[47][48] På valnatten försökte protestanter från oppositionen storma en viktig regeringsbyggnad, och slog sönder fönster och dörrar innan polisen kunde trycka tillbaka dem.[49] Uppemot 10 000 protesterade också mot Lukasjenko, där de ropade "Ut!", "Länge leve Vitryssland" och liknande slogans.[50] Hundratals personer som protesterade mot valresultaten arresterades, och av dem var minst sju stycken presidentkandidater. Några av dem slogs enligt rapporter av polisen.[7] Vitrysslands säkerhetsbyrå KGB anklagade aktivisterna med inhemska människorättsbrupper och sa att de kunde få uppemot 15 år i fängelse.[51]
Flera av oppositionens och oppositionskandidaternas hemsidor blockerades eller hackades.[52] Facebook, Twitter, YouTube, Google talk, många email-tjänster och LiveJournal blockerades också.[53] Över 600 motståndaraktivister, däribland 5 presidentkandidater, arresterades efter valnedslaget.[54]
Oberoende staters samvälde förklarade valet som rättmätigt.[55] Ryska valobservatörer gjorde samma sak.[50] Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSCE) kallade valet "fläckat" och sa att det inte uppnådde demokratiska standarder. Lukasjenko svarade med att säga att OSCE inte hade rätt att tala om händelser i Vitryssland som hände efter valet.[7] Ordföranden i den kazakiska senaten Kassym-Jomart Tokayev sa att "vitryska folket röstade för den sittande presidenten, och detta val kommer respekteras av Kazakstan"[56]
Ryska presidenten Dmitrij Medvedev sa att det vitryska valet var ett internt problem för Vitryssland och ville bibehålla goda relationer mellan de två staterna.[57] Sveriges utrikesminister Carl Bildt reagerade skarpt på nyheterna om ett nedslag av oppositionsdemonstrationerna i Minsk och fördömde fängslandet av de sju kandidaterna.[58] USA erkände inte resultatet som legitimt och begärde omedelbar frigivning av alla oppositionella presidentkandidater som fängslats.[59] Även Polen och Tyskland uttryckte oro över valet.[7]
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
.jpg)
