Loading AI tools
Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Praktbyxbi (Dasypoda hirtipes) är ett solitärt bi som tillhör släktet byxbin och familjen sommarbin.[5][4]
Praktbyxbi Status i världen: Livskraftig (lc)[1] Status i Sverige: Livskraftig[2] Status i Finland: Livskraftig[3] | |
Hona vid sin bohåla | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Leddjur Arthropoda |
Understam | Sexfotingar Hexapoda |
Klass | Insekter Insecta |
Ordning | Steklar Hymenoptera |
Överfamilj | Bin Apoidea |
Familj | Sommarbin Melittidae |
Släkte | Byxbin Dasypoda |
Art | Praktbyxbi D. hirtipes |
Vetenskapligt namn | |
§ Dasypoda hirtipes | |
Auktor | Fabricius, 1793 |
Synonymer | |
Andrena hirtipes Fabricius, 1793[4] | |
Hane | |
Hitta fler artiklar om djur med |
Praktbyxbiet är ett stort bi med en kroppslängd på 12 till 14 millimeter. Huvud och mellankropp är brunaktig, mörkast på ryggsidan. Speciellt honan kan ofta ha ett mycket mörkt band från hjässan till mittpartiet av mellankroppen. Bakkroppen har kort, svart behåring på ryggsidan. Tergit[not 1] 1 till 4 har smala, vita hårband på bakkanterna. Även tergit 5 och 6 har hårband längs med bakkanterna, men dessa är mörkbruna. Honan har iögonfallande kraftig, rödgul behåring, avsedd för polleninsamling, på skenben och fötter på det bakersta benparet.[2]
Praktbyxbiet finns i stora delar av Europa (inklusive England och Wales[6]) upp till södra Norge, mellersta Sverige och mellersta Finland[2]. Söderut når arten till Nordafrika och Egypten, österut till Ukraina, Turkiet och Armenien samt vidare till Kina[6][1].
I Sverige finns den från Skåne till Dalarna, inklusive Öland och Gotland men exklusive västra Småland, och är klassad som livskraftig ("LC") på den svenska rödlistan. Tidigare, före 2015, var den dock rödlistad som nära hotad ("NT").[2]
Även i Finland är arten klassificerad som livskraftig sedan 2019, efter att tidigare också där varit rödlistad som nära hotad.[3] Den förekommer i de södra och sydöstra delarna av fastlandet, upp till Norra Savolax och Norra Karelen i öster. Tidigare, fram till början av 1980-talet, fanns den även i Satakunta i väster.[7]
Praktbyxbiet lever på buskagemarker och öppna sandmarker, som sanddyner, sand- och grustäkter, lössmarker, militära övningsfält, bangårdar, vägkanter och liknande.[2][8] Flygtiden är från juli till augusti[2], i södra delarna av utbredningsområdet från mitten av juni till september[8]. Arten är specialiserad på korgblommiga växter, främst klofibblor och rosettfibblor.[1]
Honan gräver ett bo i form av en 8 till 60 centimeter lång gång med flera sidogångar, som var och en slutar i en larvcell.[6][2] Sidorna i gångsystemet, inklusive larvcellerna, hålls ihop av ett körtelsekret som honan avsöndrar. Bona grävs ut i områden med blottlagd, glest bevuxen sand, som sandiga, obelagda stigar och mindre vägar, gärna tillsammans i kolonier[2]. Det förefaller inte vara utsatt för några boparasitiska bin[8], men det förekommer att boet utsätts för parasitflugor från släktet Miltogramma[6].
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.