Praetorianprefekt

Pretorianprefekten (latin: Praefectus praetorio, pluralis praefecti praetorio) var ursprungligen befälhavaren för den romerska kejsarens livgarde. Titeln kvarstod efter det att Konstantin avskaffade pretoriangardet 314, men senantikens pretorianprefekter (som fortsatte att tillsättas fram till Herakleios regeringstid i början av 600-talet) var höga ämbetsmän i rikets förvaltning.

Romarriket
Romarrikets statsskick och förvaltning
Historiska perioder
Roms kungatid 753–509 f.Kr. Romerska republiken 509–27 f.Kr. Romerska kejsardömet 27 f.Kr.–395 e.Kr.
Västromerska riket 395–476	Östromerska riket 395–1453
Ordinära magistrater
Konsul (Rom) Praetor Prokonsul Propraetor	Edil Kvestor Tribun Censor Curator
Extraordinära magistrater
Diktator Magister Equitum	Ståthållare triumviri Decemvir
Ämbeten, titlar och hederstitlar
Kejsare
Legatus Dux Officium Prefekt Praetorianprefekt Vicarius Vigintisexviri Liktor Magister militum Imperator	Princeps senatus Pontifex maximus Tetrark Augustus Augusta Africanus Caesar Dekurion Dominus Domina
Institutioner och juridik
Romerska senaten Cursus honorum Romerska folkförsamlingen	Romersk rätt Romerskt medborgarskap Imperium Auktoritet Kollegialitet

Pretoriangardet styrdes av en eller två, ibland till och med tre, pretorianprefekter som kejsaren valde ut bland riddarna (equites). Alexander Severus öppnade ämbetet även för senatorer. Samtidigt blev det kutym att riddare som utsågs även fick en plats i senaten. Ända fram till Konstantins tid handplockades pretorianprefekterna bland krigsveteraner, i allmänhet män som gjort en lång karriär i den militära hierarkin. Med tiden tycks ämbetets jurisdiktion ha utökats till att omfatta alla trupper i Italien förutom de soldater (cohortes urbanae) som leddes av stadsprefekten (praetor urbanus).

I egenskap av väpnad styrka i kejsarens omedelbara närhet blev pretoriangardet en maktfaktor att räkna med och deras prefekter tillhörde de mäktigaste männen i det romerska riket. Kejsarna misslyckades ofta att kontrollera pretorianerna som ofta låg bakom statskupper och starkt bidrog till den stundtals snabba rotationen på kejsartronen. På detta sätt bidrog de tidvis till att destabilisera den romerska staten. Med sina reformer omkring 300 kringskar Diocletianus kraftigt pretorianprefekternas inflytande.

Senantikens pretorianprefekter hade administrativa uppgifter och fungerade även som domare. I en förordning 331 fastställde Konstantin att pretorianprefektens dom inte kunde överklagas och en liknande civilrättslig jurisdiktion infördes någon gång före Severus. Under Konstantin förlorade pretorianprefekten helt sin roll som militär ledare, en roll som istället övertogs av magister militum. Juridisk kunskap var därför en viktig kvalifikation för ämbetet som redan under Marcus Aurelius och Commodus, men i ännu högre grad från och med Severus, innehades av de främsta romerska juristerna, som till exempel Papinianus, Ulpianus, Paullus och Johannes Kappadokiern.

Lista över praetoriangardets befälhavare* 2 f.Kr.-312 e.Kr.
Praetorianprefekt	Kejsare
Publius Aper	Augustus
Quintus Ostorius Scapula	Augustus
Valerius Ligur	Augustus
Lucius Strabo	Augustus, Tiberius
Lucius Aelius Seianus	Tiberius
Quintus Sutorius Macro	Tiberius, Caligula
M. Arrencinus Clemens	Caligula
Rufrius Pollio	Claudius
Cantonius Justus	Claudius
Rufius Crispinus	Claudius
L. Lusius Geta	Claudius
Sextus Afranius Burrus	Claudius, Nero
Faenius Rufus	Nero
Gaius Ophonius Tigellinus	Nero
Nymphidius Sabinus	Nero
Cornelius Laco	Galba
Plotius Firmus	Otho
Licinius Proculus	Otho
Publius Sabinus	Vitellius
Junius Priscus	Vitellius
Tiberius Julius Alexander	Vespasianus
Arrius Varus	Vespasianus
Arrecinus Clemens	Vespasianus
Titus Flavius Vespasianus	Vespasianus
Cornelius Fuscus	Domitianus
Casperius Aelianus	Domitianus
Norbanus	Domitianus
Petronius Secundus	Domitianus
Casperius Aelianus	Nerva
Suburanus	Trajanus
Claudius Livianus	Trajanus
S. Sulpicius Similis	Trajanus
C. Septicius Clarus	Hadrianus
Marcius Turbo	Hadrianus
Gaius Maximus	Hadrianus, Antoninus Pius
Tattius Maximus	Antoninus Pius
Fabius Cornelius	Antoninus Pius
Furius Victorinus	Antoninus Pius, Marcus Aurelius
Macrinus Vindex	Marcus Aurelius
Bassaeus Rufus	Marcus Aurelius
Tarutenius Paternus	Marcus Aurelius, Commodus
Tigidius Perennis	Commodus
M. Aurelius Cleander	Commodus
Lucius Julianus	Commodus
Aemilius Laetus	Commodus, Pertinax, Didius Julianus
Flavius Genialis	Didius Julianus
Tullius Crispinus	Didius Julianus
Veterius Macrinus	Septimius Severus
G. Fulvius Plautianus	Septimius Severus
Papinianus	Septimius Severus, Caracalla
Marcus Opellius Macrinus	Caracalla
Ulpius Julianus	Macrinus
Julianus Nestor	Macrinus
P. Valerius Comazon	Heliogabalus
Antiochianus	Heliogabalus
Ulpianus	Alexander Severus
Iulius Paulus	Alexander Severus
P. Aelius Vitalianus	Maximinus Thrax
M. Julius Phlippus 'Arabs'	Gordianus III
Gaius Julius Priscus	Filip Araben
Aurelius Heraclianus	Gallienus
Florianus	Tacitus
Carus	Probus
Aper	Carus, Carinus, Numerianus
Aristobulus	Numerianus, Diocletianus
Afranius Hannibalianus	Diocletianus
Constantius Chlorus	Diocletianus
Asclepiodotus	Diocletianus
Rufius Volusianus	Maxentius
Publius Cornelius Anullinus	Maxentius
* Listan omfattar endast befälhavare som är kända vid namn.