Loading AI tools
västslaviskt språk Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Polska (język polski eller polszczyzna) är ett västslaviskt språk talat i Polen.[1] Med 40,3 miljoner talare är det det näst största slaviska språket. Polska talas förutom i Polen, där det är officiellt språk, även av betydande minoriteter i Belarus, Litauen, Ukraina, Tyskland och USA. Det skrivs med det polska alfabetet, en variant av latinska alfabetet.[2]
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
polska | |
język polski | |
Talas i | Polen Litauen Rumänien Slovakien Tjeckien Ukraina Belarus Tyskland USA Israel Storbritannien Frankrike Ryssland Australien |
---|---|
Region | Centraleuropa |
Antal talare | 55 miljoner |
Status | mycket stabilt |
Språkfamilj | Indoeuropeiska språk |
Officiell status | |
Officiellt språk i | Polen Europeiska unionen |
Språkmyndighet | Rada Języka Polskiego |
Språkkoder | |
ISO 639‐1 | pl |
ISO 639‐2 | pol |
ISO 639‐3 | pol – inkluderande kod Individuella koder: szl – Schlesiska |
SIL | PQL |
Polska är liksom andra slaviska språk i hög grad flekterande. Nominalsystem äger tre genus och böjs i sju kasus. Liksom i andra slaviska språk görs en grundläggande skillnad mellan imperfektiv och perfektiv aspekt i verben. Grundordföljden är SVO.
Det polska alfabetet är ett modifierat latinskt alfabet med de extra skrivtecknen ą, ć, ę, ł, ń, ó, ś, ź och ż. Bokstäverna q, v och x används bara i lånord. Endast ett tiotal ord inleds med bokstaven h och de flesta förekomster av /x/ stavas ch. Det finns inga ord som inleds med ą, ę och ń.
Alla bokstäver uttalas, med undantag för rz, cz, dz och sz som har egna ljud (se nedan).
Man betonar så gott som alltid den näst sista stavelsen i varje ord (vissa lånord undantagna), även efter böjning.
Bokstaven "i" följd av en vokal betonas aldrig. Exempel: siedzieć (att sitta) uttalas [ɕɛʥɛʨ] (två stavelser).
Polska språket är mycket rikt på sje-ljud, vilket ofta orsakar svårigheter för studenter. Observera att många ljud saknar svenska motsvarigheter och då blir de svenska analogierna i vissa fall grova förenklingar.
Bokstav | Uttal | Exempel på polskt ord |
---|---|---|
a | [a], som i svenska kamrat | atak |
ą | [ɔ~], som i franskans chanson eller bon | mąka |
b | [b], i ordslut [p] | Bałtyk |
c | [ʦ], som ts i tsar | cały |
ć, ci | [ʨ], som ett mjukt tje-ljud med t-förslag, som i engelska chess. | ćma, ciebie |
d | [d], i ordslut [t] | droga |
e | [ɛ], hårdare än svenska "e", snarare mot "ä" | estetyka |
ę | [ɛ~], nästan som i 'e', följs av 'u', och lite som 'äng' | największe |
f | [f] | fałszywy |
g | [g], i ordslut [k] | gaz |
h, ch | [x], som i tyska ach | harcerz, chwila |
i | [i] | instalacja |
j | [j] | jakość |
k | [k], oaspirerat | kanapka |
l | [l] | lampa |
ł | [w], som i engelska work | ładna |
m | [m] | magiczny |
n | [n] | najwyższy |
ń, ni | [ɲ], som i ryska njet eller som i spanska mañana | dzień, nic |
o | [ɔ], som i svenska borta | oko |
ó | [u], som i svenska oidentifierad | bóg |
p | [p], oaspirerat | Polska |
q | [k], i lånord | quiz |
r | [r] | Rysy |
s | [s] | strona |
ś, si | [ɕ], ligger lägre ner i tonala frekvensen än ć och motsvarar tje-ljudet i svenska kyrka | śliwka, siekiera |
t | [t], oaspirerat | turyści |
u | [u], som i svenska oidentifierad | umarł |
v | [v], i lånord | vel |
w | [v], som i svenska vild, i ordslut [f] | Warta |
x | [ks], i lånord | xenia |
y | [ɨ], hårt uttal | mysz |
z | [z], i ordslut [s] | znają |
ź, zi | [ʑ], tonande motsvarighet till ś, men inte nära ż | źrebak, zielony |
ż, rz | [ʐ], ljudande lågfrekvent, likheter med franska Jean (Notera: det finns ett litet fåtal undantag då rz uttalas som två ljud, r efterföljt av z, till exempel zamarznąć). Om rz efterföljer en icke-tonande konsonant som i przenosić uttalas det som sz. | żyje, rzeka |
ck | [ʦk], alltid c efterföljt av k, d.v.s kompositören Penderecki uttalas Pen-de-rec-ki och den svenske kriminologen Sarnecki uttalas Sar-nec-ki | Płock |
cz | [tʂ], något hårdare än ć, ungefär som tsch i rutschkana | czarny |
dz | [dz], tonande motsvarighet till c | dzwonić |
dź, dzi | [dʑ], tonande motsvarighet till ć / ci, uttalas som i engelska Jacket | działa |
dż | [dʐ], tonande motsvarighet till cz | dżdżownica |
sz | [ʂ], liknar tyska sch-ljud | szeroka |
Konsonantkombinationer förekommer sparsamt och uttalas då som två distinkta fonem; samma sak för dubbla bokstäver:
Exempelfraser:
Polska W Szczebrzeszynie chrząszcz brzmi w trzcinie |
IPA [f ʃʧεbʒεʃɨɲε xʃɔ̃ʃʧ bʒmʲi f tʃtɕiɲε] |
Svensk översättning I staden Szczebrzeszyn ljuder en skalbagge i vassen |
Fler exempel:
I polska språket har i olika tider infogats utländska ord, ofta med modifiering. Tydligaste inverkan kommer från:
Bland de grammatiska konstruktionerna kan man även hitta påverkan från de latinska språken. Det är inte ovanligt med både fonetiska (ljudhärmande) lån och översättningslån.
Under 1900-talet har en aktiv språkpolitik förts som ett led i en strävan att bygga upp en gemensam polsk identitet. Denna har medvetet missgynnat de olika polska dialekterna, i synnerhet inom skolväsende och i media, till fördel för "język literacki/kulturalny" (litteratur-/kulturspråk).
Man kan urskilja bland andra dessa dialekter:
Observera att kasjubiska är ett eget språk, och inte en polsk dialekt.
Svensk fras | Polsk fras | Fonetisk skrift | Uttal | Noter |
---|---|---|---|---|
Polska språket | język polski, polszczyzna |
[ˈjɛ̃zɨk ˈpɔlskʲi] [pɔlˈʃʧɨzna] |
lyssna lyssna |
|
Hej och hejdå | cześć | [ˈʧɛɕʨ] | lyssna | Används både som hej och som hejdå |
Goddag, godmorgon | dzień dobry | [ˌʥɛɲ ˈdɔbrɨ] | lyssna | ordagrant god dag |
Adjö, på återseende | do widzenia | [dɔvʲiˈʣɛɲa] | lyssna | |
Godnatt | dobranoc | [dɔˈbranɔʦ] | lyssna | |
Var så god; var vänlig | proszę | [ˈprɔʃɛ] | lyssna | |
Var så god | proszę bardzo | [ˌprɔʃɛ ˈbarʣɔ] | lyssna | |
Det var så lite | nie ma za co | [ˌɲɛmaˈzaʦɔ] | lyssna | Som svar på tack så mycket / dziekuje bardzo |
Tack (så mycket) | dziękuję (bardzo) | [ʥɛŋˈkujɛ] (['barʣɔ]) | lyssna | |
Den/det här | m: ten f: ta n: to |
[tɛn] [ta] [tɔ] |
lyssna | |
Den/det andra | m: tamten f: tamta n: tamto |
[ˈtamtɛn] [ˈtamta] [ˈtamtɔ] |
lyssna | |
Hur mycket? | ile? | [ˈilɛ] | lyssna | |
Svenska språket | język szwedzki | |||
Engelska språket | język angielski | [ˈjɛ̃zɨk aŋʲˈgʲɛlskʲi] | ||
Ja | tak | [tak] | lyssna | |
Nej | nie | [ɲɛ] | lyssna | |
Jag förstår inte. | Nie rozumiem. | [ɲɛrɔˈzumʲɛm] | lyssna | |
Var finns badrummet? | Gdzie jest łazienka? | [ˌgʥɛ jɛst waˈʑɛŋka] | lyssna | |
Skål! och Prosit! | Na zdrowie! | [na ˈzdrɔvʲɛ] | lyssna | ordagrant: “för hälsan” |
Talar ni engelska? | Czy mówi Pan po angielsku? Czy mówi Pani po angielsku? Czy mówisz po angielsku? |
[ʧɨ ˈmuvʲi ˈpan pɔ aŋʲˈgʲɛlsku] [ʧɨ ˈmuvʲi ˈpaɲi pɔ aŋʲˈgʲɛlsku] [ʧɨ ˈmuvʲiʃ pɔ aŋʲˈgʲɛlsku] |
lyssna lyssna lyssna |
Pan – herr; Pani – fru; |
Vad är det här? | Co to jest? | [ˈʦɔ tɔ jɛst] | lyssna | |
Välkommen till Polen! | Witamy w Polsce | [vʲiˈtamɨ ˈfpɔlsʦɛ] | lyssna | |
Jag älskar dig | Kocham cię | [ˈkɔxam ʨɛ] | lyssna |
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.