Peter Dijkman

Peter Dijkman (ibland stavat Petter), född 1 oktober 1647^[3] i Hedemora, död 2 februari 1717^[3] i Stockholm, var en svensk arkeolog och häradshövding.

Peter Dijkman
Född	1 oktober 1647[1][2] Hedemora[1], Sverige
Död	2 februari 1717[1][2] (69 år) Stockholm
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Uppsala universitet[1]
Sysselsättning	Arkeolog[1]
Befattning
Häradshövding[1]
Släktingar	Lüdert Dijkman (syskon) Engelbrecht Mannerburg (syskon)
Redigera Wikidata

Biografi

Dijkmans fader Peter Engelbrechtsson (Svensson) Dijkman var organist och stadsskrivare i Hedemora; modern var Anna Lydertsdotter^[3].

Dijkman disputerade 1672 i Uppsala under professor Petrus Aurivillius med De veterum philosophorum mediis cognoscendi naturalia. Efter disputationen verkar han mestadels ha ägnat sig åt lagfarenheten, emedan han, efter att en tid ha varit landssekreterare i Uppsala län, 1697 utnämndes till assessor i Göta hovrätt. Denna tjänst tillträdde han dock aldrig, utan nämnes redan följande året såsom häradshövding under Svea hovrätt.

Vid sidan av sina juridiska uppdrag studerade Dijkman arkeologi och reste omkring i landet för att eftersöka och avteckna gamla minnesmärken och handlingar. Att han vid forskningar, liksom hela hans samtid, leddes av Rudbecks förutsättningar, förringar visserligen värdet av hans skrifter. Förutom några handskrifter utgörs hans litterära kvarlåtenskap av Observationer om de fordna Svenskars och Göthers penninge-räknings beskaffenhet (1686), Antiquitates ecclesiasticæ eller gamla Svenska Kyrckihandlingar (1703), Om Sveriges tolf Carla-konungar (1708) samt Historiska Anmärkningar öfver och af en dehl Runstenar i Sverige (utgiven postumt 1723).

Bibliografi

• 1672 – Deo ter opt. annuente, ex auctoritate amplissimi senatus philosophici in regia academia Vpsaliensi, hanc, de veterum philosophorum mediis cognoscendi naturalia, meditationem, svb præsidio .^[4]

• 1686 – Observationer, som kunna gifwa någon anledning til dhe forna swenskars och göthers penninge rächningz beskaffenheet, uthi många hundrade åhr tillbaka, uthur theras egne handlingar.^[5]

• 1703 – Antiquitates ecclesiasticæ, eller Gamle swenske kyrkie-handlingar, angående wåra förfäders christeliga troos, och kyrckio-cerimoniers beskaffenheter, några hundrade åhr tilbakas; sammanplåckade vthur gamla stycker, som runstenar, kyrckior, rijmstafwar, bref, griftestenar, pergament, recesser, afhandlingar, beläten, åthskillige Swea provinciers lag- och agende-böcker, och vnder wisza flåckar förde af Petter Dijkman.^[6]

• 1723 – Historiske anmärckningar, öfwer, och af en dehl runstenar, i Swerige, angående dhe uhrgambla, sviar och giöthers kyrkie och werdzliga wäsende, uthi åthskilliga måhl, hwar af man har att finna något ey så förr kunnigt ; om deras religion och evangeliske lährans hijt uthi Swerige inkomst, tungomåhls ahrt, runska bokstäfwers nampn och tahl, krigz- vttogh, commercier, och andra resor härifrån Swea- och Giötaland til the uthi Africa, Asien och i Europen belägne orter, med hwad mehra, man så wähl af rijtningarne, som ordesätten och stafwelserne, förmedelst stenarnes jämbförelse har kunnat inhempta.^[7]