Loading AI tools
ört i familjen flockblommiga växter Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Persilja, Petroselinum crispum (Mill.) Fuss är en ört i familjen flockblommiga växter.
| Persilja | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Araliaordningen Apiales |
| Familj | Flockblommiga växter Apiaceae |
| Släkte | Persiljesläktet Petroselinum |
| Art | Persilja P. crispum |
| Vetenskapligt namn | |
| § Petroselinum crispum | |
| Auktor | (Mill.) Fuss, 1866 |
| Synonymer | |
|
Apium crispum Mill. Danaa gigantea Pau Petroselinum crispum var. giganteum (Pau) Maire Petroselinum hortense var. giganteum (Pau) Maire Petroselinum sativum var. giganteum (Pau) Font Quer Physospermum giganteum (Pau) M.Hiroe Petroselinum crispum var. gracillimum Maire | |
Det finns flera typer av persilja som kan användas som grönsak, rotfrukt, krydd- och medicinalväxter. Persilja kan användas färsk, torkad eller fryst.
Persilja är en tvåårig växt som blommar det andra året. Första året blir det bara en liten marknära bladrosett.
Persilja är mycket rik på karoten (som omvandlas till A-vitamin i kroppen), B-vitaminer och C-vitamin samt järn och kalcium. Den är robust och tålig. Kan bli upp till 70 cm hög.
Bladen är upprepat parflikiga. Det förekommer även framodlade sorter med starkt krusiga blad, "kruspersilja".[1]
Blommar i juni … juli med gula blommor, till skillnad från den giftiga arten vildpersilja (Aethusa cynapium) som har vita blommor.
Blommorna sitter i flockar.
Kromosomtalet är 2n = 22.
Visa tabell
| 100 g färsk persilja. Energi: 151 kJ (36 kcal) | |||
| Ämne | Mängd [2] | RDI a) (%) [3] |
RDISverige (%) b) |
|---|---|---|---|
| Vatten | 87,71 g | ||
| Kolhydrater | 6,33 g | ||
| varav kostfiber | 3,3 g | ||
| Protein | 2,97 g | ||
| Aska | 2,2 g | ||
| Fett (totalt) | 790 mg | ||
| varav enkelomättat fett | 295 mg | ||
| mättat fett | 132 mg | ||
| fleromättat fett | 124 mg | ||
| Kalium | 554 mg | 12 | 16 |
| Asparginsyra | 294 mg | ||
| Glutaminsyra | 249 mg | ||
| Prolin | 213 mg | ||
| Leucin | 204 mg | ||
| Alanin | 195 mg | ||
| Lysin | 181 mg | ||
| Valin | 172 mg | ||
| Fenylalanin | 145 mg | ||
| Glycin | 145 mg | ||
| Kalcium | 138 mg | 14 | 5 |
| Serin | 136 mg | ||
| Askorbinsyra (C-vitamin) | 133 mg | 222 | 177 |
| Kolin | 128 mg | ||
| Arginin | 122 mg | ||
| Treonin | 122 mg | ||
| Isoleucin | 118 mg | ||
| Tyrosin | 82 mg | ||
| Histidin | 61 mg | ||
| Fosfor | 58 mg | 8 | 10 |
| Natrium | 56 mg | 4 | Uppgift saknas |
| Magnesium | 50 mg | 14 | 14 |
| Tryptofan | 45 mg | ||
| Metionin | 42 mg | ||
| Cystin | 14 mg | ||
| Järn | 6,2 mg | 50 | 69 |
| Lutein + zeaxantin | 5,561 mg | ||
| Beta-karoten | 5,04 mg | 47 | Uppgift saknas |
| Fytosteroler | 5 mg | ||
| Fyllokinon (K1-vitamin) | 1,64 mg | 1 552 | Se K-vitamin |
| Niacin (B3-vitamin) | 1,313 mg | 9 | — c) |
| Zink | 1,07 mg | 11 | 12 |
| Alfa-tokoferol (E-vitamin) | 750 μg | 5 [4] | — c) |
| Gamma-tokoferol, C28H48O2 | 530 μg | ||
| Retinol (A-vitamin) | 421 μg
8 424 IE | 47 | — c) |
| Pantotensyra (B5-vitamin) | 400 μg | 8 | |
| Mangan | 160 μg | 8 [4] | |
| Folat ( B9-vitamin) | 152 μg | 38 | 51 |
| Koppar | 149 μg | 17 | |
| Riboflavin (B2-vitamin) | 98 μg | 13 | 6 |
| Pyridoxiner (B6-vitamingruppen) | 90 μg | 9 | 6 |
| Tiamin (B1-vitamin) | 86 μg | 8 | 6 |
| Selen | 100 ng | 0,2 | |
| _______________ a) Rekommenderat dagligt intag för vuxen person
| |||
Persilja är inte känd som vildväxande, utan har troligen uppstått som en kulturväxt i sydöstra Europa eller sydvästra Asien.
Trivs bäst i sol eller på lätt skuggiga platser.
| Namn | Språk |
|---|---|
| Parsley | Engelska |
| Petersilie | Tyska |
| Peterli | Schweizertyska |
| Petrishke | Jiddish |
| Peterselle | Nederländska |
| Persil | Franska |
| Perejil | Spanska |
| Perrexil | Baskiska |
| Salsa (!) | Portugisiska |
| Persilja (!) | Finska |
| Petersell | Estniska |
| Pētersīli | Litauiska |
| Петру́шка (Petruschka) | Ryska |
| Pearsol | Gaeliska[särskiljning behövs] |
| Peršun | Serbokroatiska |
| Petrusila | Hebreiska |
| Peter sili | Urdu |
| Peterseli | Indonesiska |
| Paseri | Japanska |
| Pasulli | Koreanska |
| Steinselja | Isländska |
De lokala namnen på andra språk är liknande förvrängningar med anknytning till respektive språk.
Ordet "persilja" är belagt i svenska språket sedan mitten av 1400-talet.[5]
Persilja används i vissa länder mer som en grönsak än som krydda, exempelvis i det libanesiska köket och rätten tabbouleh.
Under antiken ansåg man att persilja hade övernaturliga egenskaper. Under medeltiden var persiljan en medicinalväxt. Det var inte förrän på 1600-talet som persiljan blev en vanlig krydda inom matlagningen, främst då i Frankrike.[6]
Smärtan efter getingstick kan snabbt mildras, om stickstället gnuggas med färsk persilja.
Att tugga på färska persiljeblad sägs hjälpa mot dålig andedräkt.[7]
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
