Perm (geologi)

Perm är en geologisk period i eran paleozoikum. Slutet av perm kännetecknas av ett av de största massutdöendena i jordens historia, perm–trias-utdöendet, då 90 procent av allt liv dog ut. Perm följs av perioden trias i eran mesozoikum.

Fanerozoikum
Eon	Era	Period	Miljoner år sedan
Fanero- zoikum	Kenozoikum	Kvartär	2,6–0,0
		Neogen	23–2,6
		Paleogen	66–23
	Mesozoikum	Krita	145–66
		Jura	201–145
		Trias	252–201
	Paleozoikum	Perm	299–252
		Karbon	359–299
		Devon	419–359
		Silur	444–419
		Ordovicium	485–444
		Kambrium	541–485
Protero- zoikum	Neoprotero- zoikum	Ediacara	tidigare
Se även Geologisk tidsskala.

Perm 299 miljoner – 252 miljoner år före nutid
Period (System)	Epok (Serie)	Ålder (Etage)	Miljoner år sedan
Trias	Äldre trias	Indus	senare
Perm	Loping	Changxing	254–252
		Wujiaping	259–254
	Guadalupe	Capitan	265–259
		Word	269–265
		Road	273–269
	Cisural	Kungur	284–273
		Artinsk	290–284
		Sakmara	294–290
		Assel	299–294
Karbon	Pennsylvania	Gzhel	tidigare

Namn och uppdelning

Namnet perm infördes 1841 av geologen Roderick Murchison^[1] efter de rika lämningarna, särskilt av marina fossil från perioden, som identifierades i det ryska guvernementet Perm. Även i Tyskland förekommer rikligt med avlagringar från Perm, där perioden tidigare kallades Dyas (grekiska: "tvådelning") då avlagringarna där bestod av två skilda delar, rotliegendes och zechstein.^[2] Dessa lager beskrevs vid mitten av 1700-talet av geologerna Georg Christian Füchsel och Johann Gottlob Lehmann.^[1] Idag indelas perm i tre epoker, cisural, guadalupe och loping, vilka i sin tur indelas i totalt nio åldrar (se tabell).^[3]

Geografi och klimat

Under Perm gled Gondwana och Laurasien närmare varandra och i slutet av Perm stötte de ihop och bildade Pangaea. Då kontinenterna stötte samman torkade många tidigare kustområden upp och stora öknar bildades. Karooistiden, som började under karbontiden, fortsatte under större delen av perm.^[1]

Livet under perm

Havslivet dominerades av mossdjur. Andra arter som var vanliga var olika former av armfotingar. I haven fanns även många arter som kom att försvinna under perm-trias-utdöendet, som de encelliga fusuliniderna, blastoidéer, trilobiter, rugosa koraller, sjöliljor och sjöborrar. Bland fiskarna dominerade strålfeniga fiskar med ganoidfjäll. Bland insekterna utvecklades former som skalbaggar, nätvingar, och den primitiva tvåvingen permotipula. Syrsor och dagsländor fanns sedan tidigare och fortsatte vara ett betydande inslag bland insekterna. Bland groddjuren fanns flera landlevande former, av vilka många liknade tidiga kräldjur i levnadssätt. Den dominerande gruppen bland de fyrfota djuren var dock de däggdjurslika kräldjuren. Det fanns även ett flertal kräldjur, vilka mestadels var små. Enstaka former som den vattenlevande mesasaurus var dock mycket stora.^[1]