Loading AI tools
Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Oskiska, oskernas språk, tillhör den sabelliska språkgruppen av de italiska språken. Oskiska finns belagd i skrift från 500-talet f.Kr. och talades i de dåtida områdena Samnium, Kampanien, Lucania och Abruzzo.
De oskiska stammarna behöll sitt språk fram till bundsförvantskriget 91–88 f.Kr. Kriget slutade med att oskerna fick romerskt medborgarskap och oskiskan började ge vika för latinet.[1]
Oskiskan hade många gemensamma drag med latin, men också många slående skillnader, och många vanliga ordgrupper i latinet saknades och motsvarades av helt andra former. Till exempel motsvarades latinets volo, velle, volui, och liknande former från den protoindoeuropeiska roten *wel ('att vilja') av ord avledda från *gher ('att önska'): oskiska herest ('han vill, önskar') i motsats till latin vult. Latinets locus (plats) fanns inte och motsvarades av slaagid (plats).
Oskiskans fonologi uppvisade också skillnader mot latinets: Oskiskan har 'p' där latinet har 'qu' (oskiska pis, latin quis), 'b' för latinets 'v', medialt 'f' till skillnad från latinets 'b' eller 'd' (oskiska mefiai, latin mediae).
Språket anses vara det mest konservativa av de italiska språk som man känner till, och anses ha bevarat det gamla vokalsystemet inklusive diftonger i liknande utsträckning som grekiskan.
Första beviset på oskiska i skrift är från 500-talet f.Kr. i form av text på mynt.[2]
Oskerna byggde vidare på etruskiskans alfabet, som lästes höger till vänster och som etruskerna i sin tur lånat av grekerna. Oskerna införde dels en bokstav för o som etruskerna tagit bort (transkriberas som ú) och dels en i-liknande bokstav med en tvärslå (transkriberas som í). När latinet senare vann mark började oskiskan också skrivas med latinska bokstäver.[1]
Tabula Bantina är en bronsplatta med oskiska inskriptioner där det latinska alfabetet användes.
Cippus Abellanus är en gränssten från 100-talet f.Kr. som med hjälp av det oskiska alfabetet definierar vad som gäller i gränsområdet mellan städerna Nola och Abella.
|
|
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
