Nakota

Nakota - egentligen dakhótha - eller Yankton-Yanktonai är en prärieindiansk stamgrupp som tillhör siouxfolket och talar en dialekt av Sioux-Assiniboine-Stoney inom siouxspråken. De utgör den mellersta av de tre huvudgrupper i vilka siouxerna på historiska och språkliga grunder brukar indelas. De två andra huvudgrupperna är dakota och lakota.

Tidigare utbredning av Siouxfolken, grannstammar och dagens reservat.

En assiniboine och en yankton. Efter Karl Bodmer 1840-1843.

Nakotaspråket är en n-dialekt, men använder d i vissa sammanhang, bland annat i början på ord. Därför är nakotas historiska endonym dakota. Några amerikanska etnografer började felaktigt använda ordet nakota som namn på denna stamgrupp och vid slutet av 1900-talet började många siouxer själva, när de talade engelska, använda denna term. Nakhóta är dock egentligen endonymen för assiniboine och stoney.^[1]

Stammar

Nakota bestod av två stammar.

• Yankton
• Yanktonai

Referenser

1. Raymond J. DeMallie, "Sioux until 1850", Handbook of North American Indians (Washington, DC: Smithsonian Institution, 2001), Vol. 13, part 2, s. 718.