Nacka kommun

Nacka kommun är en kommun i Stockholms län. Centralort är Nacka, vars bebyggelse ingår i tätorten Stockholm.

Nacka kommun Kommun
Nacka Forum
Slogan	Öppenhet och mångfald
Nacka kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Södermanland Uppland
Län	Stockholms län
Centralort	Nacka
Inrättad	1 januari 1971[1]
Befolkning, areal
Folkmängd	112 112 (2024-12-31)[2]
Areal	128,83 kvadratkilometer (2019-01-01)[3]
- därav land	94,93 kvadratkilometer[3]
- därav vatten	33,9 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet	1 181,00 inv./km² (land)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	59°19′00″N 18°10′00″Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Storstad	Storstockholm
Domkretstillhörighet
Domkrets	Nacka domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-0167[4]
Anställda	3 575 (2019-11)[5]
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	0182[6]
GeoNames	2690578
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Nacka kommun präglas av en mycket uppsprucken berggrund. De branta stränderna mot exempelvis Skurusundet, Lännerstasundet och Baggensfjärden utgör i detta sammanhang karakteristiska drag. Kommunen har en lång historia av bruk och industrier som inleddes då Gustav Vasa lät anlägga en hammarsmedja vid Nacka Ström på 1550-talet. Sedan 1990-talet domineras dock det lokala näringslivet av tjänste- och servicenäringarna samt handel.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit starkt positiv. Efter valen på 2010- och 20-talen har kommunen styrts av Alliansen.

Administrativ historik

För allmän historia över området som kom att bilda Nacka kommun, se Nackas historia.

Kommunens område motsvarar socknarna Sicklaö, Boo samt nordöstra delen av Brännkyrka socken (delen som utgjorde Erstaviks och Nacka kapellförsamlingar). Vid kommunreformen 1862 bildades för de första två socknarna Sicklaö och Boo landskommuner medan det för delen i Brännkyrka socken inte formellt bildades någon landskommun.^[7][8] 1888 bildades Nacka landskommun av Sicklaö landskommun och området i Brännkyrka socken.

Saltsjöbadens köping bildades 1909 genom en utbrytning ur Nacka landskommun. I samband med byggandet av Hammarbyleden överfördes 1930 en del av Nacka (Hammarby gård samt delar av Sickla och Henriksdal) till Stockholms stad. Ytterligare en överföring i samma riktning skedde också 1959, då en mindre del av Nackareservatet lades till Stockholm för att möjliggöra stadsdelen Bagarmossens expansion norrut.

Nacka stad bildades 1949 genom en ombildning av landskommunen. Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.

Nacka kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Nacka stad, Saltsjöbadens köping och Boo landskommun.^[9]

Kommunen ingick från bildandet till 1977 i Södertörns domsaga och kommunen ingår sedan 1977 i Nacka domsaga.^[10]

Geografi

Kommunen är huvudsakligen belägen i de nordöstra delarna av landskapet Södermanland men också med en mindre del i sydöstra Uppland (Boo distrikt) och är delad mellan Södertörn och Värmdö med Östersjön i norr och söder. Saltsjön, Lilla Värtan och Höggarnsfjärden i norr och Baggensfjärden i söder förbinds av Skurusundet. Nacka kommun gränsar i söder till Tyresö kommun, i väster och nordväst till Stockholms kommun, i nordväst till Lidingö kommun, i norr till Vaxholms kommun och i öster till Värmdö kommun, alla i Stockholms län.

Topografi och hydrografi

Se även: Lista över insjöar i Nacka kommun

Älta mosse.

Nacka kommun präglas av en mycket uppsprucken berggrund. De branta stränderna mot exempelvis Skurusundet, Lännerstasundet och Baggensfjärden utgör i detta sammanhang karakteristiska drag. Många av de högre bergspartierna uppvisar kala hällar, ibland täckta av ett tunt jordtäcke. I dalgångarna förekommer en del sediment, som skapades då vattenytan låg högre. Vid bland annat Boo och Saltsjö-Duvnäs utgör dessa dalgångar öppna områden.

Berggrunden i Nacka kommun är rester av en bergskedja som kallas Svekofenniderna, bildad för 2 000 miljoner år sedan. Under tidens gång har den förändrats på olika sätt, exempelvis genom sprickbildningar och vulkanutbrott. Sitt nuvarande utseende fick berget för cirka 500 miljoner år sedan. Berggrunden består till största delen av olika gnejser, gnejsgraniter eller graniter. Efter den senaste istiden för 10 000 år sedan var hela Nacka täckt av vatten. De högsta punkterna började höja sig ur vattnet för 7 000 år sedan. För 4 000 år sedan låg vattenytan 20 meter högre än i dag, och år 1000 f.Kr. låg vattenytan 15 meter över den nuvarande nivån. De högsta punkterna i kommunen är Ältaberget (82,2 m ö.h.), Sicklaberget (72,5 m ö.h.) och Himlaberget (70,4 m ö.h.).

Flera förkastningsbranter finns. En sådan går från Södermalm i Stockholms kommun och fortsätter över Nackas norra kustlinje. En annan går längs Sicklasjön, Järlasjön, Duvnäsviken, Lännerstasundet och vidare österut.

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.^[11]

Nacka kommun	Hela riket
Bebyggelse (37,9 %)   Skog (38,0 %)   Öppen myrmark (0,6 %)   Jordbruksmark (2,0 %)   Övrig mark (21,5 %)	Bebyggelse (3,1 %)   Skog (68,0 %)   Öppen myrmark (7,2 %)   Jordbruksmark (7,4 %)   Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

År 2022 fanns 11 naturreservat i Nacka kommun.^[12]

Tollareträsk i Tollare naturreservat.

Svärdsö naturreservat är ett kommunalt naturreservat bildat 2016. Det består av skärgård, barrskog och sjö. I reservatet trivs växter som vit fetknopp, kungsmynta, harmynta och blodnäva.^[13] I Nackareservatet och Erstaviks fideikommiss, båda stora rekreationsområden, finns omväxlande natur med granskogar, hällmarkstallskogar, kärr och sjöar.

Administrativ indelning

Gränsen mellan landskapen Södermanland och Uppland går rakt genom kommunen, genom Skurusundet och Baggensstäket.

För befolkningsrapportering

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i tre församlingar – Boo församling, Nacka församling och Saltsjöbadens församling.

Distrikt inom Nacka kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i tre distrikt:^[14] Boo, Nacka och Saltsjöbaden.

Kommundelar

Kommunen är indelad i fyra kommundelar, Sicklaön, Boo, Älta och Saltsjöbaden/Fisksätra. Åren 1997−2006 fanns politiskt tillsatta områdesnämnder i varje kommundel, men dessa nämnder avskaffades från 1 januari 2007.

Tätorter

Översiktsbild av västra Nacka från Hammarbytoppen. Längst till vänster ligger Henriksdalsberget, i bakgrunden finns Lidingö med bland annat Larsberg och Bodal, i vattnet mellan Lidingö och Nacka ligger Fjäderholmarna. Till vänster om masten finns Alphyddan tegelklädda höghus. I förgrunden är Sickla och Sicklasjön. Bakom ligger Järlasjön med bostadsområdena Ekudden, Nacka och Järla sjö. I förgrunden till höger finns Nackareservatets skogar. I bakgrunden till höger sticker höghuset vid Nacka forum upp.

Nästan hela befolkningen bor i tätorter och cirka 35 % i kommuncentrumet Nacka.

Tätbebyggelsen inom Sicklaön, Älta, Boo och Kummelnäs tillhör tätorten Stockholm. Övriga tätorter inom kommunen är Fisksätra, Hästhagen, Kil och Saltsjöbaden.

Styre och politik

Styre

Nacka kommun har haft borgerligt styre sedan lång tid. De borgerliga partiernas inflytande ökade efter valet 2006, och Moderaterna kunde i åtta år styra med stöd av endast ytterligare ett parti. I samma val kom det lokala partiet Nackalistan (nl) in med två mandat.

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Alliansen, vilka samlade 40 av 61 mandat i kommunfullmäktige. Alliansen fortsatte styra även efter valet 2014 och meddelade att fokus under mandatperioden skulle ligga på "ökat bostadsbyggande, ökad framkomlighet, fler jobb, god miljö och hög kvalitet i välfärden".^[15] Alliansen behöll makten efter valet 2018. De samlade då 33 av 61 mandat i kommunfullmäktige. Nacka kommun var i och med detta landets största kommun med ett rent Alliansstyre. Alliansen ingick också en "valteknisk, men inte politisk, samverkan med Miljöpartiet".^[16]

Efter valet 2022 tappade Alliansen majoriteten. Röster gick främst till Socialdemokraterna och Nackalistan (nl) som därmed blev tredje största parti i Nacka kommunfullmäktige. Alliansen säkrade dock fortsatt styre genom samverkan med Miljöpartiet kunde koalitionen fortsätta styra i minoritet. Samverkan innebar bland annat att miljö- och klimatarbetet ska förstärkas och att Miljöpartiet inte ska rösta mot Alliansen "när det gäller påbörjade investeringar eller markförsäljningar".^[17] I gengäld blev Desha Svenneborg oppositionsråd trots att Miljöpartiet endast har 5,18 % av rösterna alltså mindre än Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.

Mest personröster i valet fick Mats Gerdau (Moderaterna), Richard Herrey (Moderaterna), Johanna Kvist (Socialdemokraterna) och Konstantinos Irina (Nackalistan).^[18]

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2022–2026[19]
Ordförande	M	Eva Öhbom Ekdahl
Förste vice ordförande	C	Hans Peters
Andre vice ordförande	S	Helena Westerling

Lista över kommunfullmäktiges ordförande

Namn		Från	Till	Politisk tillhörighet
	Iwan Ahlström	1994	1998	Moderaterna
	Anders Henriksson	1998	2010	Moderaterna
	Mats Gerdau	2010	2012	Moderaterna
	Gunilla Elmberg	2012	2014	Moderaterna
	Lars Stenholm	2014	2018	Moderaterna
	Eva Öhbom Ekdahl	2018		Moderaterna

Mandatfördelning 1970–2022

Valår	V	S	MP	SD	NYD	ÖVR	NL	C	L	KD	M	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1970	3	23				1		6	11		11	3 23 6 11 11	55	89,8	46 9
1973	4	20						9	7		15	4 20 9 7 15	55	91,7	41 14
1976	5	20						7	8		15	5 20 7 8 15	55	89,8	36 19
1979	5	22	1					5	8		20	5 22 5 8 20	61	88,0	37 24
1982	4	23	2					5	4		23	4 23 5 4 23	61	89,1	35 26
1985	4	21	2					3	9		22	4 21 3 9 22	61	87,2	36 25
1988	4	19	4					3	9		22	4 19 4 3 9 22	61	83,2	33 28
1991	3	18	2		3			2	8	2	23	3 18 3 8 23	61	84,1	32 29
1994	4	20	4					2	6		25	4 20 4 6 25	61	84,0	33 28
1998	5	18	3						5	4	26	5 18 3 5 4 26	61	80,33	36 25
2002	4	16	4						10	4	23	4 16 4 10 4 23	61	80,20	32 29
2006	2	13	4				2	2	7	2	29	13 4 7 29	61	82,66	32 29
2010	2	11	5				3	2	7	2	29	11 5 3 7 29	61	84,45	32 29
2014	3	11	7	2			4	3	5	2	24	3 11 7 4 3 5 24	61	85,25	33 28
2018	3	11	4	5			5	6	5	3	19	3 11 4 5 5 6 5 3 19	61	86,40	34 27
2022	4	13	3	4			7	5	3	2	20	4 13 3 4 7 5 3 20	61	83,65	30 31
Övriga 1970 var Kommunal Demokrati
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Presidium 2022–2026[20]
Ordförande	M	Mats Gerdau
Förste vice ordförande	C	Johan Krogh
Andre vice ordförande	S	Johanna Kvist

Lista över kommunstyrelsens ordförande

•      Erik Langby, Moderaterna, 1 januari 1983–31 december 2012^[21][22]
•      Mats Gerdau, Moderaterna, 2013–^[23][21]

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

Övriga nämnder

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande		Andre vice ordförande
Fritidsnämnden	KD	Karin Teljstedt	M	Christian Listérus	S	Moska Hassas
Krisledningsnämnden	M	Mats Gerdau	C	Johan Krogh	S	Johanna Kvist
Kulturnämnden	L	Monica Brohede Tellström	M	Frank Svensson	S	Mattias Qvarsel
Miljö- och stadsbyggnadsnämnden	C	Johan Krogh	M	Agnes Palinski	S	Henrik Unosson
Natur- och trafiknämnden	M	Peter Zethraeus	KD	Jonathan Lindgren	NL	Lina Olsson
Nämnden för arbete och försörjning	M	Oliver Rykatkin	L	Martin Sääf	S	Stefan Hult
Socialnämnden	M	Filip Wiljander	C	Martin Hedman	S	Maria Raner
Utbildningsnämnden	M	Eivor Örenmark	C	Emma Eide	S	Gunnel Nyman Gräff
Val- och demokratinämnden	M	Magnus Gilén	KD	Anders Tiger	NL	Martha Bengtsson
Äldrenämnden	M	Tobias Nässén	C	Håkan Ekengren	S	Espen Bjordal
Överförmyndarnämnden	C	Hans Peters	M	Camilla Boström	S	Åsa Norrman Grenninger

Källa:^[24]

Valresultat 2022

Parti	Valdistrikt		Kommun
	Starkaste	Andel	Andel
M	Rösunda	57,25  %	31,50 %
S	Orminge Södra	34,50  %	21,58 %
NL	Finnboda	24,66  %	11,21 %
C	Tollare	11,91  %	7,60 %
SD	Stensö Södra	15,51  %	7,25 %
V	Fisksätra Norra	22,52  %	5,83 %
L	Tattby, Solsidan N	10,02  %	5,54 %
MP	Sickla Ö, Tallbacken	12,15  %	5,18 %
KD	Igelbodaplatån, Ljuskärrsberget	5,71  %	3,34 %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Kommunen har en lång historia av bruk och industrier. Gustav Vasa lät på 1550-talet anlägga en hammarsmedja vid Nacka Ström. Ett brukssamhälle växte under 350 år fram kring vattenkraften som användes till att driva krutkvarnar, mässingbruk, papperskvarnar, klädesstampar och mjölkvarnar. Mjölkvarn fanns på flera andra platser, till exempel vid Danviken, den togs i bruk 1543. Danviken utvecklades med flera bruk under 1600-talet och under 1890-talet anlades där Danvikens hospital.^[25]

Kontorshus i Nacka strand från tidigt 1990-tal.

Ett flertal stora industriföretag som exempelvis Atlas Copco AB, ABB Fläkt AB, och Akzo Nobel AB fanns i kommunen fram till 1990-talets början. Dessa har dock inte längre kvar någon produktion i kommunen. Tjänste- och servicenäringarna samt handel har i allt högre grad dominerat det lokala näringslivet. Bland större företag i kommunen märks företag som Keolis. Även kommunen själv och landstinget är stora arbetsgivare.^[26] År 2022 var Atlas Copco den största privata arbetsgivaren med 675 anställda.^[27]

Infrastruktur

Transporter

I väst-östlig riktning genomkorsas kommunen av länsväg 222 som har anslutning söderut till Södra länken, länsväg 260 och länsväg 228. I väst-östlig riktning går även lokaltågslinjen Saltsjöbanan mellan Slussen i Stockholm och Solsidan respektive Saltsjöbadens station. Spårvägslinjen Tvärbanan har ändhållplats i Sickla i västra delen av kommunen, vid Sickla station på Saltsjöbanan. Kommunen saknar tunnelbaneförbindelse men arbete pågår för att förlänga tunnelbanans blåa linje till Nacka med tre nya stationer; Sickla, Järla och Nacka C. Tunnelbanan till Nacka beräknas vara klar 2030.

Utbildning

Ebba Braheskolan, november 2021.

År 2022 fanns 34 grundskolor som erbjöd undervisning för barn från förskoleklass till och med årskurs sex.^[28] Samma år fanns 17 grundskolor riktade till barn från årskurs sex till nio.^[29] Det fanns också 17 gymnasieskolor. Bland dessa Designgymnasiet, Ebba Braheskolan, Nacka gymnasium och Young Business Creatives.^[30]

Designgymnasiets lokaler vid Marcusplatsen i Sickla köpkvarter.

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Kommunen har 112 112 invånare (31 december 2024), vilket placerar den på 15:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner. År 2011 prognostiserades kommunens befolkningstillväxt 2010–2035 till +34 %.^[31]

Befolkningsutvecklingen i Nacka kommun 1950–2020[32][33]
År			Folkmängd
1950			25 614
1955			29 221
1960			32 738
1965			38 135
1970			48 035
1975			55 321
1980			57 229
1985			59 688
1990			64 056
1995			70 172
2000			74 974
2005			80 247
2010			90 108
2015			97 986
2020			106 505
Anm: Enligt kommunindelningen 1 januari 2013

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 26 860, eller 25,91 % av befolkningen (hela befolkningen: 103 656 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 16 281, eller 21,25 % av befolkningen (hela befolkningen: 76 624 den 31 december 2002).^[34]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Nacka kommun.^[35]

Födelseland 31 december 2021[35]
Nr	Land	Antal	Andel	Andel i hela riket
1	Sverige	&&&&&&&&&&058291.&&&&&058 291	80,26 %	80,00 %
2	Finland	&&&&&&&&&&&02101.&&&&&02 101	1,94 %	1,31 %
3	Polen	&&&&&&&&&&&01398.&&&&&01 398	1,29 %	0,91 %
4	Iran	&&&&&&&&&&&&0790.&&&&&0790	0,73 %	0,80 %
5	Afghanistan	&&&&&&&&&&&&0730.&&&&&0730	0,67 %	0,60 %
6	Irak	&&&&&&&&&&&&0701.&&&&&0701	0,65 %	1,40 %
7	Tyskland	&&&&&&&&&&&&0601.&&&&&0601	0,56 %	0,51 %
8	Storbritannien	&&&&&&&&&&&&0598.&&&&&0598	0,55 %	0,31 %
9	USA	&&&&&&&&&&&&0533.&&&&&0533	0,49 %	0,23 %
10	Kina	&&&&&&&&&&&&0512.&&&&&0512	0,47 %	0,36 %

Kultur

Kulturarv

Se även: Lista över fornlämningar i Nacka kommun

Kulturlandskapet vid Erstavik.

Det finns ett flertal kulturarv bevarade från områdets brukshistoria. Exempelvis en kvarnbyggnad från 1800-talet samt några boningshus och ett magasin. Den vattendrivna Erstaviks kvarn är riven med mjölnarbostaden som hörde till finns kvar att beskåda. Vidare finns en fabriksbyggnad, använd som ättiksfabrik 1827–51, bevarad vid Kummelnäs gård.^[25]

Kommunvapen

Blasonering: I blått fält ett kvarnhjul av silver.

Vapnet fastställdes 1948 för Nacka stad och övertogs av kommunen vid dess bildande 1971.

Årets Nackabo

Årets Nackabo är en utmärkelse som delas ut årligen av Nacka kommun i samarbete med Nacka Värmdö Posten och Nacka Forum.

Galleri

Nacka Forum.

Vårgärdssjön i Svärdsös naturreservat.

Se även

• Nackamasterna
• Personer med anknytning till Nacka kommun
• Nacka Stadshus Aktiebolag